Denna studie syftar till att ta reda på hur ett antal förskollärare använder sig av språkutvecklande arbetssätt i undervisningen samt vilka utmaningar de upplever att de konfronteras med i samband med detta arbete. Undersökningen grundar sig på empiriskt material som samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare. Empirin analyserades tematiskt utifrån Vygotskijs sociokulturellt perspektiv på lärande.  Resultatet i denna studie visar att de intervjuade förskollärare tillämpar en betydlig variation av arbetssätt i den språkutvecklande undervisningen. Deltagarna uppger att de använder sig av vuxeninitierad lek, högläsning med frågestund, språklekar, bildstöd, berättelseskapande och diskussioner kring innehållet i sagor. Förskollärarna intar rollen som språklig förebild framför barnen och eftersträvar tydlighet i kommunikationen med dem. Vidare uppmuntras barnen att uttrycka sig och säga sina åsikter. I fråga om utmaningar menade förskollärarna att barngrupperna är stora och heterogena. Detta medför att det blir svårt att nå ut till alla barn. Andra utmaningar som nämndes var tidsbristen, bristen på ekonomiska resurser och begränsade möjligheter till vidareutbildning.

No description available.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare upplever att muntligt berättande påverkar språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Studien utgår från en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer. Fyra förskollärare intervjuades individuellt och två förskollärare deltog i en gruppintervju. Förskollärarna arbetade i fyra olika mångkulturella förskolor samt i en förskoleklass. Urvalet var målstyrt genom att handplocka informanter med lång yrkeserfarenhet med flerspråkiga barn. Empirin som framkom i intervjuerna kategoriserades systematiskt utifrån studiens olika frågeställningar. Resultatet analyserades därefter utifrån tidigare forskning och ett sociokulturellt perspektiv för att hitta mönster, likheter och skillnader i förskollärarnas svar. I resultatet framkom att muntligt berättande som en språkutvecklande metod främjar språkutvecklingen hos flerspråkiga barn men utförs med varierande tillvägagångssätt. Vidare framkom det att muntligt berättande främjar barnens ord- och begreppsförråd, språkuppbyggnad och innehållsförståelse. Däremot visar resultatet skillnader på förskollärarnas upplevelser av miljöns betydelse för det muntliga berättandet, om det ska vara en uppbyggd miljö eller inte.