Den ökade invandringen och läroplanens strävansmål gör att arbetet kring modersmålsutvecklingen kommer upp i diskussion allt mer. Fler barn med andra modersmål och fler språk i förskolan är en utmaning för pedagogerna. En del kommuner har erbjudit ett yttre stöd i form av modersmålspedagoger för att medverka till modersmålsutvecklingen. I studiens kommun har detta yttre stöd tagits bort och uppdraget ligger nu enbart på förskolans pedagoger. Denna förändring innebär att pedagogerna får bemöta sitt uppdrag med nya förutsättningar.Vårt syfte är att undersöka hur förskollärare upplever och bemöter sitt uppdrag att medverka till att utveckla barns modersmål utan utökat stöd från modersmålspedagoger.Vi använder en kvalitativ metod där vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer, intervjuat sex förskollärare i en västsvensk kommun.Förskollärarna i studien upplever att de utan det yttre stödet saknar tillräcklig kompetens att utveckla andra modersmål än svenska. Förskollärarna anser inte att de har fått tillräckliga resurser för att axla uppdraget på egen hand. De resurser som finns i dag att tillgå är olika appar, bildstöd och böcker på olika språk. Däremot verkar det inte som att alla saknar det yttre stödet i form av modersmålspedagoger så som det såg ut innan det togs bort. Förskollärarna beskriver att samarbetet borde ha inneburit att modermålspedagogerna varit mer integrerade i verksamheten och dess planering. Istället kom modersmålspedagogerna ofta ut i en pågående verksamhet, utan gemensam planering. Samtliga förskollärare i studien har erfarenheter av att modersmålspedagogerna trots rekommendationer att de skall delta i verksamheten, valde att ta ut barnen från övriga barngruppen. Resultatet visar också att respondenterna har förändrat sitt arbetssätt genom att ta mer hjälp från föräldrar och i större utsträckning uppmärksammar de olika modersmålen i hela barngruppen.

Förskolor i Sverige får allt fler flerspråkiga barn i verksamheten. I förskolans läroplan står det att förskolans uppdrag är att stimulera barns språkutveckling, i såväl svenska som i modersmålen. Vi har därför valt att undersöka hur förskolor arbetar med språkutveckling där majoriteten av barnen har ett annat modersmål än svenska. Vårt syfte med studien är att, utifrån sociokulturella begrepp och ramfaktorteorin, öka kunskapen om hur förskollärare i flerspråkiga förskolemiljöer arbetar med barns språkutveckling. Syftet konkretiseras med hjälp av tre frågeställningar: vad förskollärare anser är viktigt för att skapa en språkstimulerande lärandemiljö, vad de ser för utmaningar med att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling samt hur de stimulerar barns modersmålsutveckling. I studien har vi använt en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare för att samla in empiri. Resultatet av studien visar att det anses viktigt att ha ett öppet klimat där barnen tillåts använda hela sin språkliga repertoar. Det förskollärarna upplever som svårt i arbetet med att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling är bristande förståelse i kommunikationen mellan barn och pedagog när de inte delar samma språk. Däremot anser de att modersmålslärare och flerspråkig personal är en stor tillgång för att stödja barnen i språkutvecklingen. I resultatet visar också att förskollärarna upplever att det saknas tydliga strategier och riktlinjer för hur de ska arbeta med modersmålsutveckling för flerspråkiga barn.

Syftet med studien var att utröna på vilket sätt förskolans personal arbetar för att barn ska kunna ges möjlighet till att utveckla sitt modersmål samt personalens beskrivningar av arbetet med barns modersmålsutveckling. Vår studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och 9 semistrukturerade intervjuer som genomfördes med anställda inom barnomsorgen i fem kommuner. Resultatet visar att olika typer av strategier används vid modersmålsutveckling på respondenternas förskoleavdelningar, såsom digitala hjälpmedel och förhållningssätt. I studien framkom att respondenternas syfte med modersmålsstöd var olika, då vissa respondenter tyckte att modersmålsutveckling var viktigt för individen, medan andra lyfte samhälleliga fördelar med ett väl utvecklat modersmål. Studien visar även att modersmålsstöd gynnar barns utveckling av självkänsla och kulturell identitet.

Studiens syfte är att från ett sociokulturellt perspektiv fördjupa kunskapen om hur förskollärare arbetar med modersmålsundervisning och modersmålsutveckling i förskolan. Mer specifikt undersöktes förskollärares erfarenheter av att arbeta med modersmålsundervisning och modersmålsutveckling samt vilka arbetsmetoder förskollärare arbetar utifrån. Förskollärarnas erfarenheter om vilka möjligheter och/eller svårigheter som finns i att arbeta med modersmålsundervisning berörs också. Som metod har sju förskollärare intervjuats på förskolor där det finns barn som har ett annat modersmål än svenska.  Då förskolan inte har någon etablerad modersmålsundervisning med en modersmålslärare i förskolan så får barnen undervisning av förskollärarna. Resultatet visar bland annat att förskollärare har mycket erfarenhet av modersmålsundervisning men att det också finns flera hinder som försvårar utförandet av undervisningen. Några hinder som tas upp är att förskollärarna inte kan barnets modersmål samt att det kan finnas flera olika modersmål i varje barngrupp. Några förskollärare menar dock att möjligheterna idag är större än vad det var för 15–20 år sedan i och med den digitala utvecklingen. Flera förskollärare tar upp att de använder sig av digitala verktyg i modersmålsundervisning för att exempelvis lyssna på ljudböcker eller översätta via applikationer på lärplattan. Resultatet visar även att förskollärarna tar hjälp av övrig personal som finns på förskolan för att översätta vissa ord eller stödja i kommunikationen med barn eller vårdnadshavare.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver att man stöttar barns flerspråkighet och modersmålsutveckling. I studien användes semistrukturerade intervjuer, där informanterna var sex yrkesverksamma förskollärare. Intervjuerna analyseras med hjälp av innehållsanalys för att hitta meningsbärande mönster. Studiens teoretiska utgångspunkt är Brofenbrenners (1994) ekologiska systemteori. Systemen i teorins utvecklingsekologiska modell användes som ett verktyg i resultatanalysen. Förskollärarna lyfter i resultatet en bred kunskap om hur man stöttar barns flerspråkighet och modersmålsutveckling. De berättar olika tillvägagångsätt som samverkan kan ske på med vårdnadshavarna där redskap, kunskapsutbyte och utvecklingsområden presenteras. Förskollärarna beskriver flera områden inom flerspråkighet och modersmålsutveckling som de vill utveckla, men lägger det ansvaret på sig själva och inte på organisationen i förskolan. Studiens resultat indikerar att, för att öka sin kunskap och kompetens kan förskollärarna lyfta sina tankar och idéer om utvecklingsområden inom flerspråkighet och modersmålsutveckling med andra pedagoger och ledning, för att kunna öka sin kunskap och kompetens. Förskollärarna vill öka sin kompetens och utvecklas vidare vilket Sheridan m.fl. (2015) belyser som viktigt. Slutsatsen som lyfts kopplas samman med Brofenbrenners (1994) ekologiska systemteori. Det framkommer utifrån förskollärarnas beskrivningar i resultatet och teorins system hur viktiga alla aktörer runt om kring barnen är för deras lärarande och utveckling. / This is a qualitative study, with the purpose to contribute to knowledge about how preschool teachers describe supporting children’s multilingualism and moder tongue development. For this study semi structured interviews were used, and the informants was six professional preschool teachers. The interviews were analyzed by content analysis to discover meaningful patterns. The theoretical ground is Brofenbrenners (1994) ecological system theory. The systems in the theory ecological model of development were used as a tool in the result analysis.  The preschool teachers raise in the result they have wide knowledge about how to support children´s multilingualism and mother tongue development. They tell about different approaches of how to collaborate with the guardians where tools, knowledge exchange and development areas are presented. The preschool teachers describe several areas within multilingualism and mother tongue development that they want to develop further, they put responsibility on themselves and not on the preschool organization.  The study´s results indicate that, to increase their knowledge and competence preschool teachers can lift their thoughts and ideas about development areas in multilingualism and mother tongue development with other educators and management, to increase their knowledge and competence. The preschool teachers want to increase their competence and develop further which Sheridan et al. (2015) illustrate as important. The conclusion which is lifted relates to Brofenbrenners (1994) ecological system theory. It appears based on the preschool teachers´ descriptions in the result and the theory´s system how important all actors around the children are for their learning and development.

Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns modersmålsutveckling i förskolan och hur pedagogerna kan hjälpa barnen med sitt modersmål när pedagogerna har svenska som sitt förstaspråk. Studien tar ett sociokulturellt perspektiv på lärande och metoden som använts för att samla in material för studien är kvalitativ intervju med fyra pedagoger från två förskolor. Slutsatsen från studien visade sig att pedagogerna använder olika sätt att stötta och utveckla flerspråkiga barnens modersmål och andraspråkutveckling genom att använda olika uttryckningsformer, till exempel upprepningar, bilder, symboler och kroppsspråk. Pedagogerna lyfter upp också att barnen känner trygghet när pedagogerna använder barnens modersmål, vilket gjorde att pedagogerna lärde sig enkla ord på barnens språk för att underlätta kommunikationen mellan barnen och pedagoger och mellan barn och barn.

Vårt examensarbete är en undersökning om hur förskollärare på mångkulturella förskolor i Sverige arbetar med flerspråkiga barns modersmålsutveckling. Allt fler barn med annat modersmål än svenska kommer till de svenska förskolorna. I förskollärarens uppgift ingår bland annat att ge dessa barn möjlighet till att både utveckla sitt modersmål och det svenska språket.SyfteVårt syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar och resonerar kring barns rätt till modersmålsutveckling i förskolans verksamhet för att bidra till att alla barn ska få ett likvärdigt språkstöd.MetodMetoden som har använts i det här arbetet är kvalitativ metod. Intervjuer som kvalitativ metod har använts i det här arbetet eftersom studien syftade till att undersöka förskollärares erfarenheter och kunskap kring att arbeta med flerspråkiga barns modersmålsutveckling. Intervjuerna genomfördes på två olika mångkulturella förskolor i samma kommun som har fått de fiktiva namnen förskola A och förskola B i den här undersökningen, sammanlagt genomfördes sju intervjuer med högskoleutbildade förskollärare.ResultatResultatet visar vad förskollärarna som deltagit i undersökning har för tankar kring flerspråkiga barns modersmålsutveckling och hur de arbetar med detta i förskolans verksamhet. Förskollärarna redogör även för sina tankar kring hur arbetet med flerspråkiga barns modersmålsutveckling i förskolan har ändrat sig sedan modersmålspedagogerna försvann från förskolans verksamhet. Undersökningen visar att förskollärarna på de två olika mångkulturella förskolorna arbetar på olika sätt kring barns modersmålsutveckling i förskolan, men det visar också att barnen på båda förskolorna uppmuntras att använda sitt modersmål i verksamheten. Förskola A arbetar mer med konkret material och miljön för att synliggöra de olika modersmålen i verksamheten. På förskola B bekräftas barnens modersmål genom att förskollärarna lyfter fram alla modersmål i barngruppen och visar nyfikenhet på barnens språk. Undersökningen visar även att förskollärarna har olika tankar kring huruvida det är viktigt eller ej att arbeta med flerspråkiga barns modersmål i förskolan.

Syftet med studien var att utifrån ett didaktiskt perspektiv kartlägga en mångkulturell förskolas arbete med att utveckla barns modersmål. De didaktiska perspektiven är hur och vad. Hur gäller vilka metoder förskolan tillämpar i sitt arbetssätt. Med inspiration från tidigare forskning samt litteratur skapades en tabell med olika arbetssätt. Tabellen är det teoretiska verktyg som användes för att synliggöra den didaktiska frågan hur i resultatet. Den didaktiska frågan vad baseras på stödets innehåll. Med studien vill vi lyfta fram goda exempel på arbetssätt och stödets innehåll för barns modersmålsstöd som framkommer i resultatet. De fördelar och svårigheter som upplevs i arbetet med modersmålsstöd i förskolan har beskrivits. Med studien vill vi bidra med inspiration och kunskap för att andra förskolor ska kunna utveckla sitt arbetssätt med modersmålsstöd i förskolan. Studien utgick från en kvalitativ intervju med en förskollärare som arbetar på en mångkulturell förskola. Det framkom att förskolan som studien baseras på, aktivt arbetar med modersmålsstöd genom olika metoder. De metoder som togs upp var bland annat användandet av modersmålspedagog, språkstödjare och tecken som stöd. Även vikten av vårdnadshavarnas delaktighet i arbetet med barns modersmålsutveckling betonades. Resultatet lyfte fram att arbetet med modersmålsstöd i förskolan är ett roligt och väldigt givande uppdrag men samtidigt svårt eftersom det är stor brist på flerspråkig personal.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med modersmålsutveckling på förskolan. Den utgick från en kvalitativ ansats där metoden som användes var semi-strukturerade intervjuer med förskollärare. Resultatet analyserades genom tematisering och ställdes mot studiens teoretiska perspektiv. Resultatet analyserades därefter mot tidigare forskning, styrdokument, lagar och granskningar i en resultatdiskussion. I resultatet framkom det en genomgående osäkerhet i arbetet med barns modersmålsutveckling men även flertalet gynnsamma metoder presenteras. Slutsatsen för studien är att mer forskning, kompetens och stöd kan behöva tillföras till förskollärarna för att kunna synliggöra och arbeta med att utveckla barnens modersmål.

Förskollärare möter i större utsträckning än tidigare barn med annat modersmål än svenska, därmed ökar även behovet av arbetet med modersmålsutveckling. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare stöttar flerspråkiga barns modersmålsutveckling samt hur förskollärare upplever arbetet med modersmålsutveckling. Data består av kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och analyseras genom det sociokulturella perspektivet, interaktionismen samt Fredriksson och Lindgren Eneflos (2019) fyra strategier för att stimulera och uppmärksamma modersmål. Resultatet visar att informanterna upplever en osäkerhet i sin språkliga kompetens men har olika upplevelser om hur de ska gå tillväga i arbetet. Informanterna har olika upplevelser av vem som tar initiativ till kommunikation mellan barn och förskollärare. Resultatet visar att informanterna främst lyfter fram svenska som språk och att de uppmärksammar olika kulturers högtider. Resultatet visar att informanterna mest använder sig av böcker och applikationer som medierande redskap samt att de både tar hjälp av vuxna och barn i arbetet med modersmålsutveckling.