Förskollärare möter i större utsträckning än tidigare barn med annat modersmål än svenska, därmed ökar även behovet av arbetet med modersmålsutveckling. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare stöttar flerspråkiga barns modersmålsutveckling samt hur förskollärare upplever arbetet med modersmålsutveckling. Data består av kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och analyseras genom det sociokulturella perspektivet, interaktionismen samt Fredriksson och Lindgren Eneflos (2019) fyra strategier för att stimulera och uppmärksamma modersmål. Resultatet visar att informanterna upplever en osäkerhet i sin språkliga kompetens men har olika upplevelser om hur de ska gå tillväga i arbetet. Informanterna har olika upplevelser av vem som tar initiativ till kommunikation mellan barn och förskollärare. Resultatet visar att informanterna främst lyfter fram svenska som språk och att de uppmärksammar olika kulturers högtider. Resultatet visar att informanterna mest använder sig av böcker och applikationer som medierande redskap samt att de både tar hjälp av vuxna och barn i arbetet med modersmålsutveckling.

A n o t a t i o n This thesis deals with the development of speech in children growing up in a bilingual environment. The aim is to explain the basic concepts related to bilingualism, describe in detail strategies of bilingual education and describe the specifics of speech development of children growing up in a bilingual environment. I would like to broaden the community understanding about bilingualism and summarize new ideas and information for parents who are considering a bilingual or multilingual education. Theoretical knowledge is used in the practical part of this thesis, which examines and compares the differences in the speech development of children growing up with two or more languages against children who grow up with only one mother tongue.