<p>I detta examensarbete diskuteras frågor kring lärares val av läromedel igymnasieskolans engelskundervisning. Läroboken har en mycket stark roll inom skolan,framför allt inom språkundervisningen, även om lärarna är fria att välja att arbeta utanen lärobok. Syftet med detta examensarbetet är att studera varför lärare väljer att arbetamed en lärobok, eller varför de väljer att arbeta med annat material i sin undervisning.Tanken är att diskutera vilka eventuella för- och nackdelar en lärobok har framför andraläromedel och förklara dess popularitet.</p><p>I examensarbetet presenteras tidigare forskning inom ämnet, samt annan litteraturkopplat till området, följt av egen datainsamling i form av intervjuer. Den tidigareforskningen visar på att en stor del av lärarna arbetar med lärobok, och att läroboken isig är kritiserad, men även nödvändig för många. Läroboken fungerar som stöd ochskapar ordning och struktur som är oerhört viktig för många elever och lärare.</p><p>Den litteratur och forskning som presenteras fungerar som inramning av ämnet ochlägger grunden för diskussionen och de intervjuer som presenteras i examensarbetet.Intervjuerna ger möjligheten att studera fyra lärare med olika lång erfarenhet inom yrketoch på så vis få en inblick i deras arbete och vardag inom gymnasieskolan. Lärarnaanvänder sig av läroboken i olika stor utsträckning, men sammanfattningsvis kan detsägas att läroboken har flera positiva effekter på undervisningen, men att valet avläromedel i grunden ligger på eleverna och själva läroboken.</p><p>I slutet av examensarbetet knyts den tidigare presenterade litteraturen ochforskningen samman med intervjuerna för att forma en diskussion där läroboken ochalternativa läromedel diskuteras sida vid sida. Det visar sig att läroboken är ett merkomplext fenomen där flera aspekter måste tas i hänsyn innan den kan förkastas ellerhyllas. En bra lärobok kan vara ett vara ett viktigt stöd för både lärare och elever, medanen undermåligt använd lärobok kan hämma undervisningen. Gråskalan mellan dessa tvåär naturligtvis omfattande och det är närmast omöjligt att påstå att den ena är bättrelämpad än den andre utan stor inblick i både läraren och elevernas situation.</p>

I mitt examensarbete har jag valt att studera den verbala kommunikationen i år 4: a med fokus på språkundervisning (svenska och engelska) med hjälp av ett etnografiskt inspirerat arbetssätt och en kvalitativ forskningsmetod. Mitt syfte är att studera innebörden i lärarnas ställda frågor under ett mindre antal tillfällen i språkundervisningen. Mina frågeställningar är: Vilka avsikter går att utläsa ur lärarnas frågor? Visar dessa avsikter några likheter eller skillnader? I enlighet med de likheter och exempel på avsikter som jag har observerat har jag kategoriserat de frågor som lärarna ställde som följer: - Frågor i avsikt att <b>kontrollera</b> (elevernas ämneskunskaper, att planering och organisation fungerar, vad eleverna uppmärksammar, att ordningen i klassrummet upprätthålls) - Frågor i <b>orienteringssyfte</b> - Frågor i avsikt att <b>handleda</b> - Frågor i avsikt att <b>lotsa</b> - Frågor med avsikt att <b>skapa kontakt</b> - Frågor med avsikt att <b>få hjälp</b> De frågor som verkade ha som avsikt att kontrollera olika aspekter av elevernas kunskaper utgjorde majoriteten av alla frågor. Det föreföll som om kontroll fortfarande var av stor vikt för lärarna i studien. Mina observationer visade dock att frågorna inte längre endast verkade användas till kontroll. Lärarna i studien föreföll använda sig av frågor för att handleda och skapa kontakt med de enskilda eleverna. På så sätt verkade försök att individualisera undervisningen vara en naturlig del av lärarnas arbete.

Detta är en undersökning kring ljudboken som pedagogiskt verktyg. En enkätundersökning har gjorts bland 66 gymnasieelever, samt en intervjustudie med tre lärare. Lärarna undervisar i språk på gymnasiet. Frågeställningarna för denna uppsats var: • Vilken attityd har elever och lärare till ljudboken? • I vilken utsträckning och hur används ljudboken i undervisningen på gymnasiet? • Hur väl förstår eleverna innehållet genom att lyssna på en ljudbok? Resultatet visar bland annat att majoriteten av eleverna i undersökningen använder ljudboken i väldigt liten omfattning eller aldrig har använt den. Resultatet visar också att lärarna generellt sett är positivt inställda till att använda ljudboken i undervisningen. Alla lärare skulle vilja använda ljudboken mer om tillgången på ljudböcker och teknisk utrustning var bättre. Slutsatsen är att ljudboken används till viss del i språkundervisningen, men skulle kunna användas mer, bland annat som avslappningsövningar.

I detta examensarbete diskuteras frågor kring lärares val av läromedel igymnasieskolans engelskundervisning. Läroboken har en mycket stark roll inom skolan,framför allt inom språkundervisningen, även om lärarna är fria att välja att arbeta utanen lärobok. Syftet med detta examensarbetet är att studera varför lärare väljer att arbetamed en lärobok, eller varför de väljer att arbeta med annat material i sin undervisning.Tanken är att diskutera vilka eventuella för- och nackdelar en lärobok har framför andraläromedel och förklara dess popularitet. I examensarbetet presenteras tidigare forskning inom ämnet, samt annan litteraturkopplat till området, följt av egen datainsamling i form av intervjuer. Den tidigareforskningen visar på att en stor del av lärarna arbetar med lärobok, och att läroboken isig är kritiserad, men även nödvändig för många. Läroboken fungerar som stöd ochskapar ordning och struktur som är oerhört viktig för många elever och lärare. Den litteratur och forskning som presenteras fungerar som inramning av ämnet ochlägger grunden för diskussionen och de intervjuer som presenteras i examensarbetet.Intervjuerna ger möjligheten att studera fyra lärare med olika lång erfarenhet inom yrketoch på så vis få en inblick i deras arbete och vardag inom gymnasieskolan. Lärarnaanvänder sig av läroboken i olika stor utsträckning, men sammanfattningsvis kan detsägas att läroboken har flera positiva effekter på undervisningen, men att valet avläromedel i grunden ligger på eleverna och själva läroboken. I slutet av examensarbetet knyts den tidigare presenterade litteraturen ochforskningen samman med intervjuerna för att forma en diskussion där läroboken ochalternativa läromedel diskuteras sida vid sida. Det visar sig att läroboken är ett merkomplext fenomen där flera aspekter måste tas i hänsyn innan den kan förkastas ellerhyllas. En bra lärobok kan vara ett vara ett viktigt stöd för både lärare och elever, medanen undermåligt använd lärobok kan hämma undervisningen. Gråskalan mellan dessa tvåär naturligtvis omfattande och det är närmast omöjligt att påstå att den ena är bättrelämpad än den andre utan stor inblick i både läraren och elevernas situation.

Världen idag blir mer och mer globaliserad och förmågan att kunna kommunicera på engelska efterfrågas i hög grad. Samhällets utveckling sätter även sin prägel på skolan där den muntliga kommunikationen betonas inom språkundervisningen idag. Syftet med denna studie är att undersöka hur två engelsklärare på gymnasiet använder engelska i klassrummet. Undersökningen har granskat i vilken utsträckning lärarna använder sig muntligen av målspråket i sin engelskundervisning och deras förhållningssätt till sitt eget användande av engelska respektive svenska har studerats. Tidigare studier från det engelska klassrummet har visat att ju mer läraren talar engelska desto mer talar även eleverna engelska (Zilm refererad i Tornberg, 2005). Målet har varit att dels studera i hur stor utsträckning de två lärarna talar engelska respektive svenska på lektionen men även att undersöka bakomliggande syften och motiv till språkvalet hos deltagarna. Då önskan har varit att studera både teori och praktik hos lärarna har observation och intervju lämpat sig bra som val av metod. De båda deltagarna har observerats under vardera tre engelsklektioner för att sedan bli intervjuade. På så sätt har bruket av språkval studerats och sedan följts upp av frågor kring lärarnas motiv för val av språk i engelskundervisningen. Studien visar att en av lärarna utgick ifrån en tydlig undervisningsteori där ett av målen var att skapa en engelsk zon i klassrummet där engelskan skulle användas i så stor utsträckning som möjligt. Den andra deltagaren av studien hade inte en lika utpräglad teori för sin undervisning utan grundade den mer på ”sunt förnuft” och ”erfarenhet”. Resultatet av studien visade att den lärare som hade en uttalad teori bakom sin undervisning, talade engelska i betydligt större utsträckning än den som inte hade det. Det visade sig att eleverna också talade engelska i större utsträckning i detta klassrum, än hos den andra läraren.

Dagens samhälle är i ständig förändring, vilket hela tiden ställer nya krav på människor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebära bland annat internationella kontakter med skolor i andra länder, diskussioner kring attityder och värderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003).   Litteraturgenomgången visade bland annat att pedagoger arbetade med internationalisering på olika sätt i undervisning. Ofta ansåg pedagoger att internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det är viktigt att elever får kunskap om olika kulturer, för att lättare kunna tolka och förstå dessa (Fredriksson &amp; Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades på olika sätt (Eklund, 2003). Syftet med examensarbetet var att undersöka begreppet internationalisering i utvalda dokument som riktades mot grundskolan, samt att jämföra om förändringar av begreppets innebörd har skett och hur det framhölls att internationaliseringsarbete skulle bedrivas inom undervisningen.   Metoden är en dokumentanalys som inspirerats av ett hermeneutiskt förhållningssätt. De dokument som valdes var två Statens offentliga utredningar [SOU], från 1948 och 1992, och läroplanerna från 1962 till 1994 samt kursplaner i språk från 2000. Dokumenten har undersökts utifrån två teman: skolan och samhället och internationalisering i undervisningen.   Resultatet visade att det internationella perspektivet fanns i någon utsträckning i samtliga analyserade dokument. Det internationella perspektivet framkom i samtliga dokument genom bland annat skolans demokratiska förhållningssätt. Elevers förståelse för olika kulturer och vikten av att inse hur betydelsefullt internationellt samarbete är exempel på demokratiska principer präglade av ett internationellt perspektiv, som ansågs viktiga att framhålla i undervisningen. Dokumenten betonade att internationaliseringsarbetet skulle finnas integrerat i skolans verksamhet. Dokumenten framhöll även vikten av att skolan arbetade för att eleverna skulle inse innebörden av internationellt samarbete. En slutsats av undersökningen är att internationalisering på senare tid, gått från att vara något som det undervisades om, till att i högre omfattning bli en del av undervisningens utformning då hela samhället och skolan blivit mer internationaliserad över den tidsperiod som de analyserade dokumenten sträcker sig.

Den här undersökningen syftar till att studera om datorn kan vara ett hjälpmedel i språkundervisningen för att hjälpa elever att tala mer på spanska. Eftersom datoranvändningen i skolans värld hela tiden ökar är det synnerligen relevant att undersöka hur lärare kan se datorn som ett verktyg i språkundervisningen. Studien var både kvalitativ såväl som kvantitativ. Med hjälp av datorn fick eleverna i hemuppgift att lyssna på spanska texter som de tränade på att läsa högt. Under ett par lektioner arbetade de i smågrupper för att spela in dialoger på ljudfiler på datorn som de sedan lyssnade på, analyserade och därefter spelade in igen. Både före och efter undersökningen fick eleverna göra muntliga prov, slutligen intervjuades några elever om vad de tyckte om arbetsmetoden. Resultatet av undersökningen, pekar på att talet främjades, men framför allt att de kände sig mer säkra inför att prata på spanska än tidigare. Däremot var det lite svårare att klart kunna fastställa vilka elever det gynnade mest om man ser utifrån elever med lägre eller högre kunskaper i språket. Undersökningen tydde dock på att de som är lite försiktigare av sig eller lite blyga gynnas av en sådan här arbetsmetod.

The study focuses on the use of poetry in language teaching in the lower grades in the Swedish school. Poetry has a reputation of being an art form with such specific rules and structures that children and teachers think that it is something that they do not have the ability to work with.  The purpose of this study is to get an understanding of how poetry is used in educating children. My research is based on the following questions.  To which extent is poetry being used in schools and how is it being used? Can you as a teacher see any effects on childrens language development by using poetry? As a part of my study I have met with and interviewed four different people, who in one way or another is involved in teaching children. Two working teachers in the lower grades, one pedagogical resource and one artist that work with teachers in reaching different goals through the help of aesthetic processes. My goal with the interviews was to get a sense of the way poetry is portrayed in schools and to see if it is a genre that is incorporated in teaching the Swedish language. Poetry has not always been mentioned in the Swedish curriculum as something children has to know about. However in the most recent curriculum poetry is brought up as something every child should know and recognize by the end of the third schoolyear.

En allt större andel elever i skolan har en bakgrund som innebär att de är flerspråkiga. För att de ska kunna få det stöd de behöver krävs det att de lärare som de möter har insikt i deras behov. I en enkätstudie vid ett svenskt universitet undersöks kunskaperna om flerspråkiga barns språkinlärning bland 96 andraårsstudenter på lärarutbildningen. Undersökningen visar att lärarstudenter har en övertro på barns förmåga att lära sig ett nytt språk och att blivande språklärare verkar vara bättre rustade än andra ämneslärare, vilket tyder på att man saknar förståelse för att detta är kunskap som behövs inom alla ämnen i skolan. Språket är det verktyg som vi i första hand använder då vi förmedlar och tar till oss ny kunskap, därför måste eleverna få möjlighet att utveckla sitt språk på bästa sätt.

<p>Detta är en undersökning kring ljudboken som pedagogiskt verktyg. En enkätundersökning har gjorts bland 66 gymnasieelever, samt en intervjustudie med tre lärare. Lärarna undervisar i språk på gymnasiet. Frågeställningarna för denna uppsats var:</p><p>• Vilken attityd har elever och lärare till ljudboken?</p><p>• I vilken utsträckning och hur används ljudboken i undervisningen på gymnasiet?</p><p>• Hur väl förstår eleverna innehållet genom att lyssna på en ljudbok?</p><p>Resultatet visar bland annat att majoriteten av eleverna i undersökningen använder ljudboken i väldigt liten omfattning eller aldrig har använt den. Resultatet visar också att lärarna generellt sett är positivt inställda till att använda ljudboken i undervisningen. Alla lärare skulle vilja använda ljudboken mer om tillgången på ljudböcker och teknisk utrustning var bättre. Slutsatsen är att ljudboken används till viss del i språkundervisningen, men skulle kunna användas mer, bland annat som avslappningsövningar.</p>