I studiens nulägesanalys framgick av en föreläsare som berättade att allt för många ungdomar lämnar grundskolan med läs-och skrivsvårigheter. Föreläsaren hade genom sitt arbete på behandlingshem träffat flera ungdomar som inte kan läsa och skriva och menade att detta har betydelse för ungdomarnas självkänsla och självbild. Jag ville på grund av detta hitta ytterligare ett sätt till läsning samt undersöka om e-ljudböcker kan väcka läslust hos elever. Utvecklingsarbetets syfte är att få kunskaper om elevers upplevelser kring e-ljudbok. Undersökningen genomfördes på en grundskola i årskurs 1 i södra Sverige där 17 elever deltog i projektet. En utav utgångspunkterna var att eventuellt hitta ytterligare ett sätt till läsning. Vid fyra tillfällen under två sammanhängande veckor genomfördes denna aktion genom diskussioner om läsning och lyssnande av e-ljudböcker. Det dokumenterades genom observationer, gruppintervjuer och individuella elevintervjuer. Resultatet i mina aktioner är för att eleverna ska få en positiv läsupplevelse har läsmiljön som en digitaliserad läsmiljö samt miljön som råder på fritidshemmet betydelse. Elevernas intresse för digitala verktyg blir påtagligt men även att tekniken ska fungera. Fritidshemmets möjlighet till läsupplevelse blir också synligt. Fritidshemmet erbjuder en annan miljö så som soffa, kuddar, filtar med mera. En annan betydelse visar sig vara samspelet mellan eleverna och mellan eleverna och lärare. Eleverna kommunicerar med varandra om läsning, visar respekt under aktionerna och är fokuserade på lyssnandet av e-ljudböcker. Resultatet visar också att elevernas delaktighet i former som att få välja bok själv samt plats är av stor betydelse. Jag har fått en större medvetenhet om hur elever lär sig och vilka faktorer som påverkar läsandet. Den genomförande processen har varit intressant, givande och lärorik. Nya forskningsfrågor som framkommit är: Hur använder vi oss utav digitala verktyg för att främja läsupplevelser? Hur ska jag som lärare arbeta med läsupplevelser på fritidshemmet?

Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen är att utvärdera tal- och ljudböckers klassifikation på biblioteket, hemsidan och i statistiken och efterfrågan på tal- och ljudböcker. Det bibliotek som utvärderingen har utförts på är Nordmalings bibliotek i Västerbottens län. Utlåningen av tal- och ljudböcker kommer att jämföras med klassifikationen av tal- och ljudböcker. Målet är att hitta förändringar som gör klassifikationen och beslut om beståndet av tal- och ljudböcker enklare för bibliotekarierna. Även efterfrågan på tal- och ljudböcker kommer att undersökas i uppsatsen.   För att besvara frågeställningarna användes statistiken från år 2010 på KB:s hemsida samt en egen sökning av formaten på tal- och ljudböcker på den gemensamma hemsidan för Umeåregionens folkbibliotek,www.minabibibliotek.se, som gjordes i november 2011. Det gjordes även en intervju med en ur personalen på Nordmalings bibliotek.   De resultat som kom fram under undersökningen var att klassifikationerna på hemsidan behöver ses över och personalen på Nordmalings bibliotek borde försöka ta reda på hur LIBRA (det system som tar fram statistiken till biblioteken i Umeåregionen) delar in tal- och ljudböckerna när det räknar ut statistiken. De har även ett stort bestånd av talböcker samtidigt som efterfrågan på talböcker minskar på biblioteken. Efterfrågan på ljudböcker ökar och då också kravet på att köpa in fler ljudböcker. Det viktigaste av mina förslag är att alla de 25 folkbiblioteken i Umeåregionen beslutar om gemensamma riktlinjer för klassificering av AV-media på bland annat hemsidan.

No description available.

Detta är en undersökning kring ljudboken som pedagogiskt verktyg. En enkätundersökning har gjorts bland 66 gymnasieelever, samt en intervjustudie med tre lärare. Lärarna undervisar i språk på gymnasiet. Frågeställningarna för denna uppsats var: • Vilken attityd har elever och lärare till ljudboken? • I vilken utsträckning och hur används ljudboken i undervisningen på gymnasiet? • Hur väl förstår eleverna innehållet genom att lyssna på en ljudbok? Resultatet visar bland annat att majoriteten av eleverna i undersökningen använder ljudboken i väldigt liten omfattning eller aldrig har använt den. Resultatet visar också att lärarna generellt sett är positivt inställda till att använda ljudboken i undervisningen. Alla lärare skulle vilja använda ljudboken mer om tillgången på ljudböcker och teknisk utrustning var bättre. Slutsatsen är att ljudboken används till viss del i språkundervisningen, men skulle kunna användas mer, bland annat som avslappningsövningar.

<p>Detta är en undersökning kring ljudboken som pedagogiskt verktyg. En enkätundersökning har gjorts bland 66 gymnasieelever, samt en intervjustudie med tre lärare. Lärarna undervisar i språk på gymnasiet. Frågeställningarna för denna uppsats var:</p><p>• Vilken attityd har elever och lärare till ljudboken?</p><p>• I vilken utsträckning och hur används ljudboken i undervisningen på gymnasiet?</p><p>• Hur väl förstår eleverna innehållet genom att lyssna på en ljudbok?</p><p>Resultatet visar bland annat att majoriteten av eleverna i undersökningen använder ljudboken i väldigt liten omfattning eller aldrig har använt den. Resultatet visar också att lärarna generellt sett är positivt inställda till att använda ljudboken i undervisningen. Alla lärare skulle vilja använda ljudboken mer om tillgången på ljudböcker och teknisk utrustning var bättre. Slutsatsen är att ljudboken används till viss del i språkundervisningen, men skulle kunna användas mer, bland annat som avslappningsövningar.</p>

I studien undersöks hur intervjuade svensklärare på högstadiet har påverkats av kraven på att digitalisera skolan samt vilka utmaningar och möjligheter det medför i litteraturundervisningen. I studien riktas synen mot att studera litteratur i form av olika textmedier såsom tryckta böcker, e-böcker och ljudböcker.Studien bygger på det sociokulturella perspektivet som teoretiskt ramverk. Det sociokulturella perspektivets kopplingar till studiens resultat är tydligt då det fram-kommer att lärare i den litteraturdidaktiska praktiken använder sig av samtal och diskussion, där det sociala samspelet är en viktig del i lärandeprocessen enligt såväl det teoretiska ramverket som studiens resultat.Studien genomfördes genom halvstrukturerade intervjuer med sex verksamma svensklärare på grundskolans högstadium.Studiens huvudresultat visar att läsförståelse är enklare att nå genom att läsa tryckta böcker än e-böcker men att en kombination av att läsa och lyssna är det som skapar bäst läsförståelse i undervisningen. Utmaningen för den tryckta boken är att skapa en lust för eleverna att läsa samtidigt som möjligheten är att eleverna enklare tar till sig en tryckt bok jämfört med en e-bok eftersom de tydligt ser början och slutet. Utmaningen kring digitala bokresurser såsom e-böcker och ljudböcker är främst kopplad till resurser ute i skolorna i kombination med kunskapen hos lärarna och inställningen till att använda digitala enheter. Möjligheten är att det skulle vara enkelt att ställa om till att digital läsning för lärarna då det i undervisnings-sammanhang skulle kunna användas samma arbetssätt som vid läsning av tryckta böcker.

Digitaliseringen har sett till att världen blir mer beroende av mobiltelefoner och datorer, människor tenderar att ha svårt att underhålla sig utan sina skärmar. Målet med projektet är att skapa en plattform med interaktiva berättelser, där användare får chansen att vara kreativa och samtidigt delta i en njutbar aktivitet. Vad detta projekt har åstadkommit är en prototyp på en interaktiv applikation där användaren är involverad i berättelserna och bestämmer hur berättelsen fortskrider och så småningom slutar. Slutresultatet är en användarvänlig applikation för att lyssna på och skapa interaktiva berättelser. Applikationen utvärderades genom användartester, användbarheten av applikationen visade tillfredsställande resultat. För framtida utveckling bör applikationen använda sig av en virtuell maskin som innehåller textbaserade interaktiva berättelser och konvertera dessa till interaktiva ljudböcker. Detta tillsammans med att implementera mer funktionalitet för spelifierings element för de interaktiva berättelserna, detta skulle göra applikationen mer attraktiv. / The world is becoming more dependent on cellphones and computers due to the digitalization, people tend to have difficulties being entertained without their screens. The goal of this project is to create a platform for interactive stories, where users can be creative while engaging in an enjoyable activity. What this project has accomplished is a prototype of an interactive application where the user is involved with the stories, deciding how the story progresses and eventually ends. The end result is a user friendly application for listening to and creating interactive stories. The system was assessed through user testing and the usability of the application showed satisfactory results. For future development the application could make use of a virtual machine containing textbased interactive stories, and convert these into interactive audio books. Together with implementing more functionality for gamification elements to the interactive stories, this would raise the applications appeal.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om, hur och i vilket syfte lärare i årskurs F-3 använder ljudböcker i svenskundervisningen samt vilka för- och nackdelar de anser att ljudböcker har. De semistrukturerade intervjuerna med åtta lärare indikerar att ljudböcker används för att stärka elevernas ordförråd och läsförståelse. Resultatet visar även att lärare använder ljudböcker på olika sätt i undervisningen. Slutsatsen vi har kommit fram till är att lärare anser att eleverna blir mer motiverade av att läslyssna på ljudböcker. Lärare anser även att ljudböcker har många fördelar men även nackdelar. Dock har vissa intervjuade lärare inte kunnat se några nackdelar med ljudböcker i undervisningen

Med ljudböckernas intåg på den litterära marknaden förändras vårt sätt att konsumera litteratur. Bara i Sverige står ljudbokslyssningen för 23 procent av den totala konsumtionen av litteratur. I dagens ljudbokstjänster finns möjligheten att öka (eller minska) hastigheten på uppspelningen. I USA är detta redan en trend och kallas för “Speed Listening”. Men hur stor del, om något, av innehållet går förlorat om hastigheten ökar? Uppsatsen undersöker hur läsförståelsen ser ut när samma text spelas upp i två olika hastigheter. Två grupper om 24 respondenter vardera har jämförts genom att efter att ha lyssnat på en del av en ljudbok fått svara på en enkät kring innehållet. Dessa svar har sedan ställts emot varandra. Ingen signifikant skillnad har kunnat påvisas mellan gruppen som lyssnat på 1.0x och den grupp som lyssnat på 1.25x. I uppsatsens andra del presenteras resultatet av en kvalitativ undersökning där fyra författare fått svara på hur de ser på att deras berättelser eventuellt förändras när de spelas upp i snabbare hastighet. / Audio books has become a big player on the literary market, in Sweden alone the share is 23 percent as of 2018. In apps like Storytel you are able to increase (or decrease) the playback speed. This is already becoming a trend in USA where it’s even a definition for it: Speed Listening. But what happens with our reading comprehension when the speed is increased? The essay contains an experiment on 48 persons separated into two groups listening to the same audio book in two different speeds. The participants were then asked to take a test with questions on the story. The groups where compared and the results show no significant difference between the group that listened to 1.0x and the one that listened to 1.25x. The essay also presents the result of a survey where authors are answering questions on what they think about the possible transformation on their books stories when listened to at different paces.

Ljudboken har under de senaste åren haft en stark framväxt i samhället och blivit ett vanligt bokformat. Kurslitteratur i formatet är något begränsat, men det finns en önskan hos studenter att ha tillgång till kurslitteratur i ljudboksformat. Studiens syfte är därför att undersöka hur påverkas effektiviteten av studenters inlärning av läromedlen ljudbok och tryckt bok. Hög effektivitet definieras som att lära sig mycket på kort tid. Då människor har olika sätt de föredrar att lära sig på, så kallade lärstilar, undersöktes en koppling mellan detta samt studenternas vanor och effektiviteten. Tidigare forskning visar på olika resultat gällande huruvida läromedel i textformat och ljudformat påverkar inlärningens effektivitet, samt lärstilar och studenters vanors påverkan på inlärningen. En fallstudie utfördes på studenter från KTH där studenterna fick både läsa samt lyssna på kapitel ur en faktabok och sedan genomföra ett prov på båda kapitlen. Studenternas lärstilar samt deras läsoch lyssnarvanor undersöktes även. Studien visar att ingen signifikant skillnad i hur mycket man lär sig från en tryckt bok och en ljudbok finns. Däremot finns det en signifikant skillnad i tidsåtgången, där en tryckt bok är ett mer effektivt läromedel för inlärning än en ljudbok. Studiens resultat indikerade på att det fanns en korrelation mellan studenternas styrka i den auditiva lärstilen samt deras lyssnarvanor och hur väl de presterade på proven, men korrelationen visade sig vara statistiskt insignifikant. En tryckt bok visade sig alltså vara mer effektiv än en ljudbok då den gick fortare att läsa. Däremot kan ljudböcker beroende på situationen och personen, vara ett bra alternativ till tryckta böcke borde även göras tillgänglig som ljudböcker. / Audiobooks have in recent years had a strong growth in society and have become a common book format. Course literature in the format is somewhat limited, but there is a desire among students to have access to course literature as audiobooks. The aim of the study is therefore to investigate how the efficiency of learning for students differs between audio books and printed books. High efficiency is defined as being able to learn a lot in a short time. To understand how the efficiency of students’ learning is affected by their habits and their preference of learning, also known as their learning style, a correlation between these was explored. Previous research shows different results regarding whether course literature in text format and audio formats affect the efficiency of students’ learning, as well as if there is a correlation between learning styles and student habits. A case study was conducted on students from the Royal Institute of Technology where the students read and listened to chapters from a non-fiction book and then wrote a test on both chapters. The students’ learning styles and habits were also examined. The results show that there is no significant difference in how much students learn from a printed book and an audiobook. However, there was a significant difference in time, where a printed book is more effective for learning than an audiobook. The results of the study indicated that there was a correlation between the students' strength in the auditory learning style as well as their listening habits and how well they performed on the test, but the correlation proved to be statistically insignificant. A printed book proved to be more effective for learning than an audiobook, since it was less time consuming. Although, depending on the situation and the person, audiobooks may still be a good alternative format for course literature and the study concludes that course literature should also be made available as audiobooks.