Den digitala ljudboken blir allt mer populär bland konsumenterna.Förlaget Bonnier Audio har en hypotes att den fysiska ljudbokenkommer försvinna och att den digitala ljudboken kommer ta över. Menhur ser egentligen den digitala ljudbokens omslag ut? Skulle man kunnakombinera olika målgrupper och ändå få fram ett säljande omslag?Jag tog kontakt med tre olika fokusgrupper för att förstå vadmålgruppen med normalseende hade för behov och tankar kringljudböcker. Därefter kontaktade jag även en synskadad för att ta reda påvad av mitt material från fokusgrupperna jag skulle kunna använda föratt binda samman de två skilda behoven.Med hjälp av litteratur har jag sedan diskuterat kring olika aspektersom kan tilltala, hjälpa eller tydliggöra de digitala omslagen.Det viktigaste jag kommit fram till i min undersökning är att färghar olika betydelse för den synskadade och personer med normalseende.Att de två olika målgrupperna använder sig av färg på olika sätt anpassatefter deras egna specifika behov. Men att man kan formge ett digitaltljudboksomslag genom att använda sig av ljusvärde och kontraster för attfå fram ett funktionellt omslag som tilltalar båda målgrupperna.

Denna studie handlar om elevers upplevelse och förståelse av högläsning. Syftet är att undersöka huruvida formatet på högläsningen, ljudbok eller fysiskt högläst text, påverkar elevernas förståelse för innehållet och intresset för att lyssna. Detta har studerats genom gruppintervjuer och gemensamma diskussioner med elever i årskurs 1. Även lärare har fått delge sina tankar om de olika formaten utifrån ett frågeformulär. Resultatet i denna studie visar att förståelsen inte påverkas av vilket format som används. Däremot framkommer det att bilder och möjligheten att kunna avbryta läsningen har en positiv effekt på elevernas förståelse. Eleverna påpekar dock att det kan vara problematiskt att få någon, främst utanför skoltid, att vilja läsa för dem. De upplever att vuxna tycker att det är jobbigt och att de inte vill. Trots att forskning och lärarna i studien uttrycker samstämmighet om att högläsning skapar nyfikenhet och är språkutvecklande på flera plan upplever eleverna att dialogisk högläsning sällan finns tillgänglig.

Lärare, forskare och PISA-resultat vittnar om att ungdomar läser mindre och mindre och läsförståelsen sjunker bland elever i svensk skola. Baserat på vår tolkning av Skolverkets styrdokument genom det vidgade textbegreppet skymtas en öppning för användandet av ljudboken i undervisning. Syftet med detta examensarbete är att genom tillgänglig forskning undersöka ljudbokens effekt på läsförståelse hos elever i allmänhet, andraspråkselever och lässvaga elever. Resultaten är tydliga - ljudboken, framför allt i kombination med den tryckta texten, har förmåga att främja läsförståelse hos samtliga elevgrupper. Ljudboken utvecklar ordförråd och flyt, ökar mängden tid som elever lägger på läsning och ökar således även motivationen och intresset för läsning. Korrelationen mellan lyssnande, motivation, tid och ökad läsförståelse är tydlig och ljudboken finner således sin rättmätiga plats i det svenska klassrummet.

Syftet med denna studie är att genom en experimentell design undersöka ljudbokens effekt på läsförståelse och läsmotivation hos svenska gymnasieelever. De senaste PISA-resultaten har visat att elever brister i läsförståelse. För att ändra denna trend och höja elevers läsförståelse behöver nya metoder prövas och utvärderas. En av dessa kan vara att utöka användandet av ljudböcker. För att samla in underlag till studien valdes en medelstor gymnasieskola i södra Sverige ut. Totalt deltog 194 elever, vilka delades in i två grupper; läsgruppen och hörgruppen. Läsgruppen läste en novell och hörgruppen läste och lyssnade synkroniserat på samma novell. Därefter genomfördes ett läsförståelsetest och en självskattning där eleverna fick skatta sin motivation. Resultaten visar att hörgruppen uppvisade 17% högre läsförståelse än läsgruppen, att ljudboken ökar koncentration och flyt med 58%, att ljudboken ökar läsförståelse oavsett läsförmåga, och att ljudboken tillsammans med en genre eleven gillar har en ackumulerande effekt på läsförståelse som uppnår ett värde på 38%. Dessa resultat talar för att det är dags att bryta stigma och fördomar omljudboken, för att se ljudboken för vad den är – ett kvalificerat verktyg för att främja läsförståelse hos svenska gymnasieelever. Ljudboken bör därför ha en stor och självklar plats i varje svensklärares klassrum.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om ljudbokens påverkan på gymnasieelevers förmåga att arbeta, förstå och reflektera över skönlitterära texter. Genom Selander och Kress didaktisk designteori skapades en lärsekvens med inslag av Chambers litteratursamtalsmodell. Studien genomfördes med en elevgrupp i svenska 2 på en gymnasieskola. Under första lektionen behandlades ljudbokverisionen av en novell med tillhörande litteratursamtal. Under följande lektion behandlades den andra novellen där samtliga elever fick läsa tyst för sig själva innan tillhörande litteratursamtal. Resultatet analyserades genom innehållsanalys. Studiens främsta resultat visade att auditiv läsning främst påverkar elevernas förståelse av berättarperspektivet. Dessutom framkom både likheter och skillnader mellan en auditiv läsning och läsning av typografisk text. En aspekt som var synlig i båda fallen var främst koncentrationsförmåga under läsprocessen.

No description available.

No description available.

By exploring how people read, one can also discover how to promote reading. This master’s thesis explores the different reasons and ways in which audiobook readers and traditional readers read. The purpose is to see how the reading experience differs between traditional readers and audiobook readers, with the intention of support-ing reading promotion efforts. Interviews have been conducted with seven audiobook readers and five traditional readers. Regardless of the format, readers have varied reasons for reading and obtain various aspects from their reading experience. The interviewed participants read for entertainment, knowledge, personal insights, and anxi-ety relief regardless of the format. It was also not unusual for the participants themselves to have different goals for their reading depending on things like their mood and wellbeing. The audiobook readers chose the audiobook format for practical reasons, rather than aesthetic preferences. Some claimed to still prefer traditional reading, while some didn’t specify their preferred format. The traditional readers saw practical advantages with the audiobook format, but chose to continue reading in the traditional format due to aesthetic preferences or an inability to concentrate on the audiobook. Several readers from both groups also claimed that they didn’t like the performing narrator interpreting the book for them. With this in mind it is possible that the two formats would fit different kinds of reading experiences better. Interviewed participants from both groups multitasked while reading, though the traditional readers multi-tasking was more stationary than mobile. Both groups highlighted that the performing narrator has a crucial role in whether the audiobook was enjoyable. The traditional readers also considered aspects such as the font and the cover image important for their traditional reading. From this it is possible to draw the conclusion that the format does affect the reading experience.

Denna uppsats analyserar tal- och ljudboksadaption av en tryckt källtext som en form av intersemiotisk, intralingval översättning och jämför dess likheter med och skillnader från interlingval översättning, med ett särskilt fokus på grafisk och prosodisk rytm. Denna rytm – avgörande för den fysiska audiella uppfattningen av litteratur i skrift och tal – spelar en viktig roll i Virginia Woolfs fiktiva biografi Orlando, som med oortodox syntax och interpunktion gång på gång adderar friktion till berättelsens annars så blanka yta. Genom jämförelse mellan romanen i text och ljud, i originalets engelska och i översättning till svenska, analyseras en kort excerpt i detalj. Från en litteraturvetenskaplig, översättningsvetenskaplig och lingvistisk utgångspunkt visar uppsatsen på hur denna översättning mellan medier – liksom översättning i allmänhet –förändrar, lägger till och skapar nya lager av mening. Ur ett bredare perspektiv kan denna studie tjäna till att introducera ett nytt analysverktyg för det ständigt växande ljudboksmediet. / This essay analyzes talking book and audiobook adaptions of a printed source text as a type of intersemiotic, intralingual translation, examining its similarities with and differences to interlingual translation, with a particular focus on graphic and prosodic rhythm. This rhythm — integral to the physical, auditory perception of literature in text and audio — plays an important role in Virginia Woolf’s faux-biography Orlando, where unorthodox syntax and punctuation time and again add friction to the smooth surface of narration. Through comparison of text and audio of Orlando, in English as well as in translation into Swedish, a short excerpt is analyzed in detail. Building on a foundation of literary theory, translation theory and linguistics this essay indicates how audiobook adaption — much like translation in general — changes, adds to and creates new layers of meaning. At a broader level the study may serve to introduce a new tool for analysis of the ever-growing audiobook landscape.

Ambitionen med föreliggande uppsats är att bidra till att medvetandegöra och väcka diskussion om lyssnandet som en del av elevers språkutveckling. Att skriva, läsa och tala ses ofta som självklara delar av språklig utveckling medan talandets receptionsaspekt, att lyssna, är mindre utforskat i svensk skolkontext. Förhoppningen är att genom specialpedagogers och en speciallärares erfarenheter av att arbeta med elever i språklig sårbarhet kunna ringa in vilka typer av lyssnande som framträder i språkutvecklande undervisningssammanhang. I förlängningen kan detta bidra till att öka medvetenheten om vilka lyssnandestrategier som behöver definieras och explicitgöras för att öka möjligheten att elever utvecklar god lyssnandekompetens. Lyssnande som pedagogisk praktik saknar idag en tydlig teoretisk förankring. Begreppets komplexitet medför också att olika delar av lyssnandeprocessen aktualiseras genom olika teoretiska perspektiv. Eftersom intentionen med denna uppsats är att undersöka lyssnandet didaktiska ställning riktas blicken främst mot det yttre observerbara lyssnandet. Den teoribildning som får störst utrymme är sociokulturell teori då lyssnande i skolkontext är tätt sammankopplat med dialog, samspel och sociokulturella ramar. Semistrukturerad samtalsintervju med fyra verksamma specialpedagoger och en speciallärare har valts som metod. Detta i syfte att synliggöra nuvarande didaktisk grund för lyssnande i språkutvecklande arbetssätt samt för att skapa möjlighet att finna oväntade resultat. Resultaten indikerar att lyssnande främst är implicit invävt i språkutvecklande undervisning. Däremot framför respondenterna generell kunskap och förtrogenhet om receptionsaspekter av språkutveckling. I materialet framkommer också tysta och erfarenhetsbaserade förhållningssätt till lyssnandedidaktik. Ur speciallärarens och specialpedagogernas perspektiv i undervisningen framträder det interaktiva, analytiska och relationella lyssnandet medan det distinkta, överförande, effektiva och analytiska är det mest tydliga utifrån pedagogernas utsagor om elevers lyssnandesituationer. De möjliga språkutvecklande strategier som lyfts fram syftar främst till att kompensera för nedsatta kognitiva förmågor såsom informationsbearbetning, fokus˗ och koncentrationssvårigheter, inlevelseförmåga och förmågor att tolka sociala icke-verbala koder. Även visuellt stöd, att låta elever komma till lyssnande, träna lyssningshastighet och att vara en social tolk nämns. En lyssnandekategori som inte uttryckligen motsvarar de kategorier som nämns i tidigare forskning är lyssnande av text med hjälp av talsyntes, talbok eller ljudbok. Resultatet antyder att vissa elever i språklig sårbarhet har liten behållning av lyssnande på text genom uppläsningsverktyg. Att utveckla goda lyssnandekompetenser och lyssnandestrategier är ur språkutvecklingsperspektiv grundläggande men aktualiseras särskilt i relation till elever som befinner sig i språklig sårbarhet. Förmågan att lyssna är beroende av många olika faktorer, som t.ex. fonologisk och semantisk organisation; ordförråd och ordförståelse; fokus och koncentration samt pragmatisk språkförståelse. Av stor vikt för att kunna bidra till alla delar av elevers språkutveckling är vilken kunskap speciallärare i språk˗, skriv˗ och läsutveckling har eller behöver utveckla, såväl teoretisk som praktisk.