• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 33
  • 1
  • Tagged with
  • 34
  • 12
  • 11
  • 11
  • 9
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Ett sätt att organisera arbetet så att elever med lässvårigheter ska utveckla både läsflyt och läsförståelse : En fallstudie från grundskolan

Faller, Linda January 2014 (has links)
En analys som gjorts av svenska forskare visar att elevers läsförståelse och läshastighet visar en neråtgående trend sedan början av 1990-talet (Westlund, 2009). Studier visar dessutom att många speciallärare är osäkra hur de ska undervisa i läsförståelsestrategier (Klinger et al., 2010). Syftet med studien har därför varit att studera hur speciallärare organiserar arbetet för elever som behöver stöd med sin läsning. Studien är ett exempel på hur speciallärare kan skapa förutsättningar för elever i år F-3 att utveckla sina läsförmågor. Enligt Hoover och Gough (1990) är avkodning och  språkförståelse nödvändiga komponenter för att kunna uppnå god läsning och god läsförståelse. Detta blev därför studiens teoretiska perspektiv, vilket ligger till grund för forskningsfrågorna. Fallstudien som metod har använts och datainsamlingen har skett genom både intervjuer och observationer med två utbildade speciallärare. För att analysera det empiriska materialet har metoden tematisk analys använts och resultatet presenteras under fyra övergripande teman. Resultatet visar att elevernas läsförmågor kartläggs och följs upp genom olika tester och samtal om hur arbetet ska kunna bli ännu bättre. Undervisning inom både avkodning och språkförståelse sker kontinuerligt och speciallärarna följer forskningens rekommendationer kring hur undervisningen bör organiseras inom flera områden. Den förberedande lästräningen innehåller exempelvis fonologiska språklekar och bokstavskännedom. Dessutom får eleverna träna på ordavkodning och läsflyt på olika sätt. Parallellt med detta sker ett aktivt arbete med läsförståelsestrategierna i modellen Reciprocal teaching (RT).
2

Nu hinner jag med hela texten på TV! : En interventionsstudie av sex sjätteklassares läsutveckling efter åtta veckors avkodningsträning med BRAVKOD.

Persson, Åsa January 2013 (has links)
Studien syftade till att undersöka hur läsförmågan, med avseende på avkodning av enstaka ord samt läsning av sammanhängande text, hos sex elever med avkodningssvårigheter, påverkades av en åtta veckor lång intervention med träningsprogrammet BRAVKOD, samt hur eleverna upplevde arbetet med metoden. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest samt med hjälp av en enkät och ett efterföljande samtal. Testresultaten behandlades kvantitativt och enkäterna med de tillhörande samtalen utgjorde ett kvalitativt komplement till testresultaten. På de tester som avsåg att mäta avkodningsförmåga av enstaka ord förbättrades interventionsgruppens resultat mer än kontrollgruppens på samtliga test utom ett. Störst förbättring kunde ses på avkodningshastigheten, medan korrektheten var svårare att påverka. Den del av studien som handlade om att undersöka läsflyt, visade inga framsteg för interventionsgruppen i jämförelse med kontrollgruppen. Den individuella variationen var stor och i den här studien förefaller den elev som varit i allra störst behov av att förbättra sin avkodningsförmåga varit den som förbättrat sina resultat mest. Eleverna var över lag nöjda med upplägget och metoden och samtliga gav uttryck för att deras läsförmåga förbättrats.  Tre elever önskade mer variation i träningen. En elev upplevde det jobbigt att gå ifrån sitt ordinarie sammanhang för att få extra stöd.
3

Repeterad läsning i år 1 : En jämförelse mellan repeterad läsning i par och i en-till-en-undervisning / Repeated reading in first grade : A comparison between repeated reading in pairs and in one-to-one-tutoring

Johansson, Anna, Frejdh, Solweig January 2012 (has links)
För kunskapsinlärningen i skolan är det viktigt med en god läsförmåga. Elever i år 1 har under vårterminen kommit igång med sin läsning och behöver fortsatt träning för att öka sin avkodningsförmåga och nå ett läsflyt. I studien jämfördes två olika sätt att arbeta med repeterad läsning i en etta under vårterminen för att se om det fanns några skillnader i elevernas ordavkodningsförmåga beroende på de olika metoderna. Vid tolv tillfällen fördelade under tre veckors tid läste eleverna tolv olika texter med repeterad läsning. En grupp med fjorton elever läste samma text fyra gånger i par och i den andra gruppen med åtta elever läste eleverna samma text fyra gånger tillsammans med en pedagog, som gav direkt återkoppling. Elevernas avkodningsförmåga testades före och efter träningsperioden.   Utifrån resultaten kan vi konstatera att eleverna i båda grupperna ökade sin avkodningsförmåga under de tre veckor som interventionen pågick. Ökningen var ungefär lika stor i grupperna oavsett om eleverna läste i par eller fick en-till-en-undervisning. Resultaten visar inte några tydliga tecken på att den ena eller andra metoden är att föredra för olika elever beroende på var i sin läsutveckling de befinner sig. Även svaga avkodare, utan några specifika lässvårigheter, ökade markant sin ordavkodningsförmåga genom parläsning. Däremot kan vi inte se vilka långtgående effekter en-till-en-undervisningen har haft på elevernas läsning. Det kan finnas risk att elever i parläsning utvecklas till chansläsare och påverkar sin läskamrat på ett negativt sätt när de i högre grad fokuserar på läshastighet än att avkoda orden rätt. Vid en-till-en-undervisning har pedagogen möjlighet att uppmärksamma och noggrant följa elevernas lässtrategier och få dem att göra ett mer fonologiskt detaljarbete istället för att gissa. Parläsning i klassrummet är inte lika resurskrävande som en-till-en-undervisning och inte heller utpekande för vissa elever. Alla elever drog nytta av den repeterade läsningen i par och metoden kan i samarbete mellan speciallärare och klasslärare vara ett alternativ till att plocka ut vissa elever för intensivläsningsperioder, förutsatt att eleverna får texter som ligger inom deras läsnivå.
4

Bravkod : En undersökning om en avkodningsmetod / An investigation about a decoding method

Blomkvist, Linnea, Ohlsson, Stefan January 2017 (has links)
Syftet med undersökningen är att se hur lärares och specialpedagogers syn på Bravkod är. Vi ville också ta reda på varför de arbetar med Bravkod och hur de anser att elevernas uppfattning om metoden är. Vi har intervjuat totalt fem personer varav två var lärare och tre specialpedagoger. Resultatet av undersökningen visar att personerna upplever metoden som enkel och motiverande för eleverna, samt att attityden är positiv hos såväl vuxna som elever. Alltså uppfattar vi metoden som fungerande, då både elever och pedagoger snabbt kan se en förändring i läsutvecklingen.
5

Kompensation och/eller träning? : Vilket stöd får elever som inte har en automatiserad avkodning och gott läsflyt på högstadiet? / Compensation and/or Practice? : Which support do students who do not have automatic decoding and fluent reading get in grade 7-9 in Swedish schools?

Almkvist, Anna January 2020 (has links)
Denna studie handlar om hur man på högstadiet arbetar med elever som inte har nått en automatiserad avkodning och gott läsflyt. Det som undersökts är i vilken utsträckning åtgärderna handlar om kompensation eller om interventioner i form av träning. Studien har en kvalitativ, fenomenologisk ansats och utgår från ett dilemmaperspektiv. Sex lärare med specialpedagogiskt uppdrag på lika många olika skolar i samma kommun har intervjuats. Genom en tematisk analys av intervjuerna framkom fem olika teman som sammanfattar respondenternas upplevelser av fenomenet avkodningsträning på högstadiet. Dessa är: ”Att upptäcka och åtgärda”, ”Prioriteringar”, ”Att skapa motivation för läsning”, ”Att skjuta brett” samt ”Mot självständighet”. Resultatet visar att, vid sidan av anpassningar är kompensatoriska hjälpmedel den främsta åtgärden för att stötta elever med avkodningssvårigheter. I de fall man tränar med elever görs detta i klass eller grupp eftersom man då når fler elever med samma åtgärd. En metod som ofta används är Upprepad läsning med kamratrespons. Dock förekommer i stort sett ingen träning på individnivå, något som forskning visar är det mest effektiva. Lärarna i studien har en önskan om att detta möjliggörs men anser samtidigt att det är angeläget att prioritera att elever med läs- och skrivsvårigheter är bekväma med tillgängliga verktyg när de lämnar högstadiet, så att de blir självständiga att ta sig an sina gymnasiestudier och, i förlängningen, i sin framtid. Vidare arbetar lärarna mycket med att motivera elever till läsning då motivation är en av de grundläggande faktorerna bakom en god läsutveckling. / This study deals with how Swedish high schools work with students who do not have automatic decoding and fluent reading. What has been examined is the extent to which the measures are about compensation or interventions in the form of training. The study has a qualitative, phenomenological approach and is based on a dilemma perspective. Six teachers commissioned to special education at six different schools in the same municipality have been interviewed. Through a thematic analysis of the interviews, five themes emerged that summarize the informants' experiences of the phenomenon of decoding training in high school. These are: "To Discover and Take Action", "Priorities", "To Create Motivation for Reading", "To Aim Wide" and "Towards Independence". The results show that, in addition to adaptations, compensation is the main measure to support students with decoding difficulties. When training with students is carried out, this is done in class or group in order to reach more students with the same action. A commonly used method is Repeated Readings with peer response. However, there is virtually no training at the individual level, which research shows is the most effective. The teachers in the study have a desire for this to be made possible although they consider it important to prioritize that students with reading disabilities are comfortable with the assisting technology available, in order to become independent to take on their secondary education and in their future life. Furthermore, teachers work a great deal to motivate students to read as motivation is one of the fundamental factors behind a successful reading development.
6

Intensivläsning : En interventionsstudie med upprepad läsning av ord och text / Intensive Reading : An intervention with repeated reading of word and text

Sandlund, Elisabeth January 2017 (has links)
The aim of the study was to investigate if an intensive reading intervention based on decoding word and text through repeated reading could improve the students’ reading fluency and thereby their reading comprehension. Reading fluency can be defined as reading with suitable speed, good decoding and word recognition, by using prosody and showing understanding of what has been read. The method in the study was an experimental intervention combined with interviews with participating students. Eight students in grades 2 and 3 were included, and they were divided into two comparable groups, an intervention group and a control group. Pre- and post-test examined whether the intervention had effects on the students’ decoding and reading comprehension compared to the control students. The interviews explored how the students experienced the intervention and how they felt that the training affected their ability to read. The results showed that most of the students in the intervention-group improved their reading accuracy, which in turn may have affected their reading comprehension in a positive way. According to the interviews, the students experienced the activities mostly as meaningful and fun (with one negative thing, they missed class teaching) and they all think they have learned things that have been positive for their ability to read. In conclusion, this study proposes that an intensive reading intervention can be a good way for specialist teachers to assist students in their early reading development.
7

Datorlästräning! : Är det något för elever i år 1? / Practice reading with computers! : Something for students in first grade?

Saldner, Ulla, Sixtensson, Birgitta January 2012 (has links)
Syftet med studien var att undersöka om flash-cardsträning med datorprogrammet ”Hitta Ord” kan påverka elevernas ordavkodning i år 1. Studiens syfte var också att se om elevens koncentration och motivation under datorlästräningen förändrades och i så fall på vilket sätt.   Metod: På vårterminen i år 1 genomfördes lästestet H4 med 39 elever. Sju elever (tre flickor och fyra pojkar) valdes ut till flash-cardsträning med datorprogrammet Hitta Ord. Dessa elever hade en långsam ordavkodning och behövde gå över till en mer ortografisk läsning. Flash-cardsträningen utfördes i en-till-en-undervisning i 20 minuters långa arbetspass vid 10 tillfällen. Träningen planerades utifrån elevens närmaste utvecklingszon för att läraren skulle kunna stötta och motivera eleven att nå det uppsatta målet för lästräningen. Vid varje övningstillfälle utvärderade eleven och läraren elevens koncentration och motivation. Elevens resultat skrevs in i ett stapeldiagram för att eleven skulle kunna jämföra sina resultat och se sina framsteg.   Resultat: Alla eleverna förbättrade sin läshastighet på lästestet H4. Elevernas läshastighet på datorövningarna med flash-cardsträning visade också på ökad läshastighet. Elevernas avkodningsstrategi har förändrats väldigt olika. Några elever har fått en mer ortografisk läsning när det gäller ord med två och tre grafem och några till ord med fyra grafem.   Elevernas koncentration har ökat under interventionen enligt både elevens och lärarens utvärdering av varje träningstillfälle. Elevernas motivation har varit hög men varierat för någon enstaka elev vid några övningstillfällen.   Vårt resultat pekar på att datorlästräning med flash-cardsträning, som anpassas efter elevens läsnivå, kan utveckla elevens avkodningsstrategi från en långsam ordavkodning till en mer ortografisk läsning.
8

Utveckling av läsflyt i svenskundervisning / Developing reading fluency through reading instruction

Passoja, Frida, Oldén, Karolin January 2021 (has links)
Denna kunskapsöversikt har syftet att undersöka och belysa hur elevers läsflyt kan utvecklas och hur lärare i den dagliga undervisningen kan arbeta inom området. Läsflyt innefattar två huvudkomponenter, vilka utgörs av automaticitet (automatiserad läsning) och prosodi (intonation och rytm). Frågeställningen som besvaras i texten är vad forskningen säger om vilka faktorer i undervisningen som har effekt för utvecklande av läsflyt i den tidiga läsinlärningen. Arbetet har genomförts genom systematisk litteratursökning i databaserna SwePub, ERC och ERIC samt sökmotorn LibSearch. Tio artiklar valdes ut vilka analyserades tematiskt. Resultatet lyfter tre teman: effekten av upprepad läsning, effekten av en verklig mottagare samt effekten av digitala verktyg. Resultatet visar att upprepad läsning är ett effektivt arbetssättför att utveckla läsflyt, både gällande automaticitet och prosodiskt läsande. Vidare är modellering centralt för att explicit visa hur läsflyt kommer till uttryck. För att motivera elever till att ägna sig åt upprepad läsning är det avgörande att ett meningsfullt syfte upprättas, vilket kan göras genom att ha en verklig mottagare. Genom bland annat digitala verktyg kan läsflytsträningen individualiseras. Diskussionen belyser bland annat hur nationella styrdokument, rådande lärandeteorier och individuell lärarstil påverkar hur läsflyt ges utrymme i undervisningen. Slutligen lyfts vår syn på kunskapsöversiktens svagheter samt förslag på vidare forskning inom området.
9

Läsflyt : hur pedagoger med utbildning i svenskämnet med inriktning förskoleklass samt årskurs 1–3 förstår begreppet / Reading fluency : how teachers with education in Swedish for primary school understands the conception

Fransén, Mikaela January 2020 (has links)
I kunskapskraven i skolämnet svenska för årskurs 3 står att:  ”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. ” Ett gott läsflyt definieras i uppsatsen som automatiserad avkodningsförmåga, god ordigenkänning samt att läsa med prosodi. Ett frågeformulär utformades och skickades ut till pedagoger med utbildning i svenskämnet i förskoleklass samt årskurs 1–3. Frågeformuläret skickades via mail men lades även ut digitalt i en Facebookgrupp under en tvåveckorsperiod. Till sist sammanfattades svaren i resultatavsnittet vilket visade att uppsatsens hypotes stämde. Pedagogerna i undersökningen uttryckte emellertid en hel del förståelse för vad ett gott läsflyt var men det visade sig att endast två av 21 respondenter har en full förståelse av vad forsningen säger att fenomenet läsflyt innebär. Majoriteten av respondenterna ansåg att kunskapskravet ”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. ” var tolkningsbart och därmed svårt att bedöma. Risken med att kunskapen om vad ett gott läsflyt innebär är bristfällig, är att utbildade pedagoger inte undervisar eleven på ett framgångsrikt sätt. Detta kan i sin tur leda till att eleven utvecklar en sämre läsförståelse.
10

Erfarna lågstadielärares tankar om att undervisa i läsförståelse

Sabanovic, Belma, Fridh, Jenny January 2019 (has links)
Vi har under våra verksamhetsförlagda utbildningar sett att undervisning i läsförståelsebedrivs på olika sätt, vilket gjort att vi kommit att fundera kring vad som påverkarundervisningssätt. Syftet med studien är att sätta oss in i och ta reda på hur erfarna lärarearbetar med läsförståelse, vilken/vilka metoder de använder samt vilka hinder ochmöjligheter man som lärare kan tänkas möta vid undervisning i läsförståelse. Detsociokulturella perspektivet för lärande är det som svarar mest mot vår studie men tillviss del har även kognitivismen och konstruktivismen färgat vårt examensarbete. För attfördjupa våra kunskaper inom detta ämne valde vi att använda oss av kvalitativforskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och observationer. I resultatet harvi kommit fram till att läraryrket är komplext och att det inte finns endast ett korrekt svarsom möter våra frågeställningar. Däremot har vi genom vår studie erfarit att det somlärare är av stor vikt att vara lyhörd och flexibel för att kunna forma sin undervisningutifrån den elevgrupp som undervisas. Vi har även erfarit att ett gott klassrumsklimat därelever lär av varandra utifrån den proximala utvecklingszonen verkar vara gynnsamt förgod utveckling av läsförståelsen. Som slutsats upplever vi nu att undervisning ilässtrategier samt fördjupade textsamtal är det sätt som vi önskar arbeta med läsförståelsei vår kommande profession.

Page generated in 0.1183 seconds