Studien är en jämförelsestudie i åk 2 och åk 3 om avkodning och ordigenkänning med hjälp av Ordkedjor och LegiLexi. Syftet är att jämföra vad dessa två olika testmaterial mäter och hur testen korrelerar. Vidare är syftet att påvisa fördelar och nackdelar samt om elever i lässvårigheter presterar lågt på båda lästesten. Testen genomfördes på två olika skolor. 72 elever deltog, varav 37 elever i årskurs 2 och 35 elever i årskurs 3. Ordkedjetestet består av ordkedjor med tre riktiga ord. I varje ordkedja skulle eleven läsa orden tyst i två minuter och dra två streck så att det bildades 3 ord i ordkedjan. LegiLexis deltest 8 ordläsning genomförde eleven individuellt med lärare. Eleven fick läsa orden högt från ett papper samtidigt som läraren hade en Ipad där samma ord fanns. Under en minut läste eleven medan läraren markerade de ord som eleven läste fel på Ipaden. Testresultaten behandlades kvantitativt och visar att de elever som hinner läsa få ord på Ordkedjetestet även hinner läsa få ord på LegiLexitestet. Resultatet visar att alla elever hinner läsa fler ord med LegiLexis ordläsning än vad de hinner göra i Ordkedjor. Sambandet mellan elevernas resultat i Ordkedjor och LegiLexi är relativt stort (r= 0,74) så korrelationen är hög. Det är fler i åk 3 som inte når godkänd nivån i något av testen än vad det är i åk 2. Trots att vi konstaterar att testen mäter olika läsprocesser anser vi att de korrelerar väl.

I kunskapskraven i skolämnet svenska för årskurs 3 står att:  ”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. ” Ett gott läsflyt definieras i uppsatsen som automatiserad avkodningsförmåga, god ordigenkänning samt att läsa med prosodi. Ett frågeformulär utformades och skickades ut till pedagoger med utbildning i svenskämnet i förskoleklass samt årskurs 1–3. Frågeformuläret skickades via mail men lades även ut digitalt i en Facebookgrupp under en tvåveckorsperiod. Till sist sammanfattades svaren i resultatavsnittet vilket visade att uppsatsens hypotes stämde. Pedagogerna i undersökningen uttryckte emellertid en hel del förståelse för vad ett gott läsflyt var men det visade sig att endast två av 21 respondenter har en full förståelse av vad forsningen säger att fenomenet läsflyt innebär. Majoriteten av respondenterna ansåg att kunskapskravet ”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. ” var tolkningsbart och därmed svårt att bedöma. Risken med att kunskapen om vad ett gott läsflyt innebär är bristfällig, är att utbildade pedagoger inte undervisar eleven på ett framgångsrikt sätt. Detta kan i sin tur leda till att eleven utvecklar en sämre läsförståelse.