Syftet med denna undersökning är att genom en experimentell interventionsstudie i årskurs 2 undersöka och få ökad kunskap om vad som kan hända med en elev som får ta del av ett kortfattat arbete med explicit undervisning i lässtrategier. Vi har valt att främst utgå ifrån ett elevperspektiv för att få en djupare förståelse för hur elevernas tankar kring läsning förändras genom ett sådant arbete. Frågeställningarna lyder ”Hur kan elevers syn på vad en god läsare är påverkas genom explicit synliggörande av läsningens olika delar?”, ”Hur kan elevers syn på sig själva som läsare påverkas genom explicit undervisning i lässtrategier?” och ”Hur kan elevers medvetenhet om lässtrategier påverkas genom explicit undervisning?”. Vi har genomfört tre lektioner i en årskurs 2 där vi arbetat med tre olika lässtrategier. Utifrån ett sociokulturellt och konstruktivistiskt perspektiv har vi genom kvalitativa intervjuer före och efter experimentet undersökt och därefter analyserat effekten av undervisningen hos fyra elever. Resultatet visar att att elevers syn på vad en god läsare är kan förändras genom att de tvingas jämföra sin egen föreställning om vad en god läsare är mot det explicita synliggörandet av läsningens olika delar. Det visar även att elever inte nödvändigtvis omvärderar sig själva utifrån den nya bild de har av vad en god läsare är efter tre lektioner i explicit undervisning i lässtrategier och därför förändras inte heller deras syn på sig själv som läsare. Dessutom visar resultatet att eleverna kan få en ökad medvetenhet om att lässtrategier finns men att de inte nödvändigtvis blir medvetna om exakt hur och när de ska tillämpas. Utifrån detta har vi dragit slutsatserna att det är viktigt att som lärare vara medveten om vad man lägger fokus på i sin undervisning då detta kan påverka elevernas syn på vad som är viktigt, att för att elevers syn på sig själv som läsare ska förändras är det viktigt att kontinuerligt synliggöra för dem att en god läsare aktivt tillämpar lässtrategier och på så sätt ökar sin läsförståelse samt att explicit undervisning i lässtrategier måste genomföras under en lång period för att uppnå sin fulla potential där eleverna självständigt använder sig av lässtrategier för att öka sin läsförståelse.

Sammanfattning/AbstraktHylén Landström, Sophie (2016), ”Då känns det att jag kan läsa” – en läsintervention med upprepad läsning i helklass. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien bidrar med kunskap om en intensiv läsutvecklingsmetod som till skillnad från de flesta intensiva läsmetoder kan genomföras i helklass. Inkluderingsperspektivet betonas när alla elever, även elever i läs- och skrivsvårigheter, kan delta i interventionen. Läsning är en färdighet som kräver omfattande insatser för att utvecklas väl. Skolan har ett samhällsuppdrag att se till att barn och ungdomar utvecklar denna färdighet och inte hamnar i det utanförskap som bristande förmåga att läsa och skriva kan förorsaka.Syfte och frågeställningarStudien har som syfte att undersöka och tillföra fördjupad kunskap om en läsutvecklingsmetod med upprepad läsning som kan genomföras i grupp. Studien belyser lärares och elevers upplevelse av metoden samt elevers inställning till läsning. De eventuellt mätbara effekterna av metoden ska också undersökas. Mina frågeställningar är: Hur upplever elever och lärare läsmetoden 2x2 minuter? Vad berättar eleverna om sin inställning till läsning? Vilken effekt har läsmetoden på elevers läsförmåga?TeoriStudien grundar sig på kognitiv inlärningsteori, sociokulturella samt specialpedagogiska perspektiv. Inom kognitiv inlärningsteori som är relaterad till läsning och skrivning försöker man med olika modeller förklara vad som händer i hjärnan när man lär sig, tänker, läser och skriver. Hur elever lär sig läsa kombineras med det sociala samspelets påverkan på elevers inlärning och kunskapsutveckling.MetodStudien som genomförts är i huvudsak kvalitativ men har kvantitativa inslag. Elever och lärare har intervjuats i halvstrukturerade intervjuer under tiden läsinterventionen pågick. Före och efter interventionen fick eleverna göra ett H4-test vilket även en kontrollgrupp gjorde.3ResultatResultatet av studien visar att elever och lärare upplever att elevernas läsförmåga förbättras samtidigt som de inte påvisar någon mätbar signifikant skillnad mellan kontrollgrupp och interventionsgrupp i lästesten. Det sociala samspelet mellan eleverna under interventionen visar sig vara betydelsefullt, de betonar vikten av att lyssna på varandra och hjälpas åt med svårigheter i texten. Det individanpassade valet av böcker med lagom svårighetsgrad visar sig vara betydelsefullt. Illustrationer som stödjer texten förhöjer läsupplevelsen enligt eleverna. Lärarna berättar att en av metodens fördelar är att även elever i läs- och skrivsvårigheter deltar, inkluderade i gruppen. De poängterar dock att en del elever behöver en-till-en undervisning. Elevintervjuerna visar inte på ett genuint läsintresse utanför skolan. Läsning kopplar eleverna till att kunna göra praktiska saker i framtiden. Elevernas berättelser visar att de upplever förbättring av sin läsförmåga i form av ökat läsflyt vilket kan ha en motivationshöjande effekt och öka läsintresset.ImplikationerMed läsinterventionen 2x2 minuter är undervisningen anpassad till ett relationellt perspektiv där alla elever är socialt, didaktiskt och rumsligt inkluderade. Interventioner med upprepad läsning i helklass kan vara en del av skolors förebyggande RTI-arbete. I steg 1 handlar det om ett förebyggande arbete där lärare och speciallärare har ett nära samarbete och följer elevers läsutveckling noga. Tidigare forskning visar att tidiga förebyggande insatser är en betydelsefull del av det specialpedagogiska arbetet och för elever med risk att hamna i läs- och skrivsvårigheter kan de innebära en god utveckling av läsfärdigheten. Specialläraren har en viktig stödjande och utvecklande funktion på skolorna när det gäller elevers läs- och skrivutveckling.Nyckelord:Inkludering, helklass, läsflyt, läsintervention, upprepad läsning

This study examines the effects on reading flow of decoding training and decoding training in combination with morphological awareness instruction. The study included a small group of students with reading and writing difficulties in grade three. Based on reading comprehension tests, two intervention groups were identified with three students in each class and two corresponding control groups. The students received intensive training for six weeks. The students were also interviewed to find out their attitude to reading at school and at home. Three different pre- and posttests have been carried out to measure any change in student reading flow. The results show that there are benefits in terms of reading flow resulting from the short intensive training for this group of students. The interventionstudents gained insight into the importance of reading as well as a more positive attitude towards their own reading ability after the intervention.

Intensive training of reading fluency for students with reading difficulties - A study of decoding training and morphological awareness training in small group in grade 3. This stydy examines the effects on reading flow of decoding training and decoding training in combination with morphological awareness instruction. The study included a small group of students with reading and writing difficulties in grade three. Based on reading comprehension tests, two interventiongroups were identifies with three students in each class and two corresponding controlgroups. The students received intensive training for six weeks. The students were also interviewed to find out their attitude to reading at school and at home. Three different pre and posttests have been carried out to measure any change in student reading flow. The results show that there are benefits in terms of reading flow resulting from the short intensive training for this group of students. The interventionstudents gained insight into the importance of reading as well as a more positive attitude towards their own reading ability after the intervention.

Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever använde sig av när de skulle förstå olika textgenrer. För att undersöka vilka strategier som elever i årskurs tre använde när de läste olika slags textgenrer användes tre olika texter, en skönlitterär text, en faktatext och en instruktionstext. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att ta reda på vilka strategier eleverna använde när de skulle förstå innehållet i en text. Resultatet i studien visade att elever använde olika strategier när de skulle förstå olika slags texter. Resultatet tydde även på att elever var medvetna om fler strategier än vad de använde under våra intervjuer. Dessa strategier var alternativa sätt som eleverna kunde använda om de fick problem med texten. Det kunde till exempel vara svåra ord som eleverna behövde identifiera. Resultatet visade på att elever främst använde strategin att nyttja minnet när de försökte förstå olika slags texter. Resultatet tydde även på att elever oftast använde en strategi i taget men i vissa fall kombinerades strategierna. Några strategier var återkommande i alla textgenrer, men studien visade även att elever varierade vissa strategier beroende på vilken genre texten hörde till.

Syftet med denna studie är att ta reda på 5 verksamma lärares syn på läsläxa i årskurs 1 samt hur lärarna arbetar med läsläxa och hur de motiverar elever och vårdnadshavare till läsning. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och erhållit svar som har svarat på våra forskningsfrågor och som har bidragit till studiens resultat. Resultatet leder oss in på slutsatsen som visade att läsläxor är vanligt förekommande trots skilda uppfattningar och att läsläxan ses som ett sätt att befästa och utveckla elevers läskunskaper. Läsläxan anses viktig men problematik kring stödet i hemmet uppkommer ofta som ett hinder när lärare ger läsläxa. Om eleverna inte har det stöd hemma som är nödvändigt uppstår svårigheter att göra läsläxan.

Denna studie har som syfte att undersöka fyra verksamma f-3 lärare under årskurs 1. Studien undersöker hur de arbetar för att skapa likvärdigheten i och med användandet av läsläxan för att ökaelevernas läsinlärning. Vi har använt semistrukturerade intervjuer och observationer för att samlain data till att besvara studiens forskningsfrågor, vilket bidragit till studiens resultat. Resultatetledde till en slutsats som visade att likvärdighet finns men i varierad omfattning beroende på lärare.Ramfaktorn tid var den främsta bidragande faktorn som påverkade läsläxans likvärdighet.

Studiens syfte var att undersöka hur speciallärare, specialpedagog och lärare beskriver att de arbetar med elever från årskurs 5 till årskurs 9 för att främja elevernas läsfärdigheter. I studien intervjuades fyra speciallärare, en specialpedagog och fem lärare om sitt arbete med äldre grundskoleelever som har svag ordavkodning. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes digitalt. I metodavsnittet fördes en diskussion om studiens tillförlitlighet. I studien tillämpades de forskningsetiska principerna enligt Vetenskapsrådet (2002). Resultatet analyserades utifrån sociokulturell teori, relationellt perspektiv och dilemmaperspektiv men även det kategoriska perspektivet beaktades i teoretiska utgångspunkter. I resultatet redovisades vad som framkom vara framgångar och utmaningar enligt studiens informanter. Framgångsfaktorer och utmaningar beskrevs både utifrån undervisningens utformning och innehåll och utifrån psykologiska aspekter såsom elevens motivation, självbild och relationen mellan pedagog och elev samt vikten av kollegialt samarbete. Studiens resultat visade att ett gemensamt kännetecken som beskrevs utifrån professionernas svar var deras uppfattning att alla elever ska ges möjlighet att lära sig att läsa. Undervisningen byggde på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund där pedagogiska metoder var underordnat speciallärarnas och specialpedagogens teoretiska kunskap som omsattes i praktiskt handlande. Dock efterfrågade lärarna i studien kompetens i läsinlärning.

Många elever saknar en god avkodningsförmåga när de börjar i årkurs fyra och klarar därför inte att läsa med god hastighet. Syftet med denna studie är att undersöka en utvald grupp på fem lärare och en specialpedagogs uppfattningar om begreppet avkodning av text och hur dessa deltagare anser att elever kan utveckla sin avkodningsförmåga. Forskning visar att allt fler elever inte klarar av att läsa längre sammanhängande texter och att en bristande avkodningsförmåga bidrar till att eleven läser långsamt och inte utvecklar ett läsflyt. Det kan leda till att elever får problem att tillägna sig längre texter när de börjar årkurs 4, där texterna ofta blir längre och mer komplexa. Som teori har det sociokulturella perspektivet använts med språket som verktyg och det sociala samspelet som centrala begrepp. Studien är en kvalitativ intervjustudie som har genomförts med fem lärare och en specialpedagog som deltagare. Intervjufrågorna var halvstrukturerade vilket gav utrymme för följdfrågor och fördjupningar. Resultatet av studien visar att flera av deltagarna saknade specifika undervisningsstrategier för att utveckla avkodningsförmågan. De angav dock att läshastighet, läsflyt och läsförståelse var förmågor de ansåg var viktiga att eleverna hade med från den tidigare läsinlärningen. Vidare beskrev flera av deltagarna att läshastighet och läsförståelse var förmågor som de ofta upptäckte att eleverna hade problem med i början av årkurs 4. / <p>Inriktning svenska</p>

Syftet med studien är att belysa hur olika lärare i årskurs 1–3 beskriver att de pedagogiskt arbetar med poetiska texter i sin svenskundervisning samt hur lärarna uppfattar detta arbete med särskilt fokus på att främja läsflyt. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts:  ·       Hur beskriver lärarna att de pedagogiskt arbetar med sånger, lyrik, rim och ramsor i svenskundervisningen?  ·       Vilka uppfattningar och upplevelser har lärarna kring det pedagogiska arbetet med sånger, lyrik, rim och ramsor i svenskundervisningen?  ·       Hur beskriver lärarna sin syn på att arbeta med poetiska texter för att utveckla elevernas läsflyt?  Studien genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 6 lärare i årskurs 1–3, lärarna arbetade på 5 olika skolor i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga lärare anser att deras inställning och engagemang i arbetet med poetiska texter har betydelse för elevernas möjlighet till lärande inom området. Lärarna ställer sig positiva till att använda poetiska texter i klassrummet trots detta används inte dessa texter för att främja läsflyt. Den sociokulturella teorin ligger till grund för studiens teoretiska ramverk. / The purpose of the study was to display how different teachers in grades 1–3 describe their pedagogically work with poetic texts in their teaching and how teachers perceive this work with a special focus to promote reading fluency. To answer the purpose, the following questions have been used:  ·       How do the teachers describe their pedagogically work with songs, lyrics, rhymes and chants while teaching Swedish? ·        What perceptions and experiences do the teachers have about the pedagogical work with songs, lyrics, rhymes and chants while teaching Swedish? ·        How do teachers describe their view of working with poetic texts to develop students' reading fluency? The study was conducted through qualitative semi-structured interviews with 6 teachers in grades 1–3, the teachers worked at 5 different schools in Central Sweden. The results shows that all of the teachers believed that their attitude and commitment when working with poetic texts are important for students' opportunities for learning in the field. The teachers have a positive attitude towards working with poetic texts in the classroom, however, the teachers do not use these texts to promote reading fluency. The socio-cultural theory is the basis for the study's theoretical framework.