Studiens övergripande syfte var att få kunskap om på vilket sätt tydlig och ömsesidig undervisning kan utveckla elevers förmåga att använda förståelsestrategier vid lärarens högläsning i förskoleklass. Syftet var dessutom att, genom att studera det en loggbok berättar, nå en förståelse för vad i ett undervisningssammanhang som medverkar till elevernas utveckling. Arbetet hade således fokus på två plan. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv var studiens syfte av en förebyggande karaktär. Genom att undervisningen gjordes tydlig eftersträvades att medvetandegöra eleverna om förståelsestrategier i syfte att förbereda för kommande läsförståelse. En kärnfråga i loggbokens berättelse var balansen mellan att å ena sidan visa ett på förväg bestämt innehåll och å andra sidan eftersträva det ömsesidiga samt ta utgångspunkt i elevernas erfarenheter. Vid 7 undervisningstillfällen i grupper om 6-11 elever från en förskoleklass tränades förståelsestrategier inför högläsning såsom att utifrån berättelsers titlar och bilder ställa frågor och förutsäga handlingen. Genom att jämföra de förutsägelser och frågor eleverna ställde vid korta intervjuer före och efter undervisningsinsatsen studerades elevernas utveckling. En utveckling kan möjligen anas men det är svårt att dra några generella slutsatser utifrån resultatet då studien är liten och mätmetoden osäker. Utifrån det sammanlagda resultatet av elevernas lärande och vad loggboken berättar gjordes en tolkning av undervisningssammanhanget. Studiens två delar kan sägas spegla och komplettera varandra. Loggboken berättar att delaktigheten och ömsesidigheten ökade efterhand när undervisningen gav utrymme för det vilket skulle kunna tyda på att studien var tidsmässigt kort och att strategiundervisning och förståelsearbete torde gynnas av ett mer långsiktigt arbete.

Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever använde sig av när de skulle förstå olika textgenrer. För att undersöka vilka strategier som elever i årskurs tre använde när de läste olika slags textgenrer användes tre olika texter, en skönlitterär text, en faktatext och en instruktionstext. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att ta reda på vilka strategier eleverna använde när de skulle förstå innehållet i en text. Resultatet i studien visade att elever använde olika strategier när de skulle förstå olika slags texter. Resultatet tydde även på att elever var medvetna om fler strategier än vad de använde under våra intervjuer. Dessa strategier var alternativa sätt som eleverna kunde använda om de fick problem med texten. Det kunde till exempel vara svåra ord som eleverna behövde identifiera. Resultatet visade på att elever främst använde strategin att nyttja minnet när de försökte förstå olika slags texter. Resultatet tydde även på att elever oftast använde en strategi i taget men i vissa fall kombinerades strategierna. Några strategier var återkommande i alla textgenrer, men studien visade även att elever varierade vissa strategier beroende på vilken genre texten hörde till.