Syftet med studien är att undersöka om det finns lämpliga stödåtgärder att införa i svenskundervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i årskurs F-3. Vi vill få en fördjupad kunskap om vilka sorts tidiga tecken det finns på att en elev har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samt vilka svårigheter som är förknippade med funktionsnedsättningen. För att uppnå ett resultat valdes en kvalitativ forskningsmetod i form av personliga intervjuer med lärare, specialpedagoger samt individer med dyslexi. Den teori som ligger till grund för studien utgår ifrån ett språk- och kunskapsutvecklande synsätt. Teorin har rötter i uppbyggnaden av språksystemet. I resultatet framkom det att lärarna saknar kunskap om vad läs- och skrivsvårigheter/dyslexi innebär. Detta skapar en problematik eftersom de direkt behöver lämna över arbetet till en specialpedagog. Resultatet pekar också på att strukturen i undervisningen, kompensatoriska hjälpmedel och intensivläsning är lämpliga och förebyggande stödåtgärder för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Den slutsats vi drar är att det saknas övergripande och fördjupad kunskap om vilka svårigheter läs- och skrivsvårigheter/dyslexi medför och hur pedagogerna ska hantera detta i undervisningen. Utifrån de fyra intervjupersonerna framkom det liknande förslag på stödåtgärder. Intensivläsningen var den stödåtgärd som var mest påtalad bland intervjupersonerna. Med hjälp av teorin kunde vi dra slutsatsen att intensivläsning kan utvecklas och varieras med hjälp av genrepedagogiken.

Syftet med studien är att undersöka om utveckling kan ske hos elever gällande läsflyt och läsförståelse vid upprepad läsning i en till en undervisning. Studien innehåller kvantitativ och kvalitativ metod. Interventionen omfattar 18 elever från två årskurser på samma skola i samma kommun. I studien genomfördes för- och eftertester, samt intervjuer med eleverna i interventionsgruppen. Intervjuerna gjordes efter interventionens slut. Upprepad läsning i denna studie innebar att eleverna, vid tre tillfällen i veckan, en till en undervisning, läste texter och svarade på tillhörande frågor. Texterna som användes var skönlitterära, korta och innehöll vardagsnära händelser. Resultatet visar att interventionen med totalt 10 veckors upprepad läsning i en till en undervisning och till viss del i grupp, i två perioder, hade positiva effekter på elevernas läsflyt och läsförståelse. Under tre veckor fick 8 av de 18 eleverna upprepad läsning i grupp. Vid intervjusvaren framkom att de flesta eleverna upplevt interventionen positivt.

I läroplanen står det att samtliga elever i skolan har rätt till individanpassad undervisning.Individanpassningen är högst relevant inom läsinlärning då det krävs flera parametrar för attutveckla automatiserad avkodning och ett gott läsflyt. Läsning innebär att man ska kunnaavkoda samt vara fonologisk medveten, vilket medför att koppla grafem (form) och fonem(ljud). Forskningen säger att elevers läsning är sämre idag och de menar att läsflytet är enbetydelsefull och viktig resurs i skolan.Syftet med studien är att undersöka sex lärares arbetssätt med elever som ännu inte harutvecklat automatiserad avkodning och ett gott läsflyt i årskurs 1–3. Det är en kvalitativintervjustudie där sex lärare från olika delar i Sverige deltagit och valts ut genom ettgodtyckligt urval. Intervjuerna har sedan analyserats och kategoriserats med hjälp av studienssociokulturella ramverk.I resultatet framkommer att lärarna arbetar på många olika sätt med eleverna och deraslässvårigheter: individanpassning, motivation, hur man involverar och samarbetar medhemmet samt de tidiga insatserna, både med hjälp av speciallärare och i klassrummet. / <p>Svenska</p>

Denna studie har genomförts med elever i årskurs fem från två olika skolor i mellerstaSverige. Studien syftar till att undersöka hur effektiv metoden upprepad läsning egentligen ärför att öka elevers läsflyt (läshastighet och korrekthet). För att kontrollera effekten avupprepad läsning har en jämförelsegrupp använts som fått samma läsdos men istället lästenligt metoden kontinuerlig läsning. Studien har en kvantitativ metodansats och hargenomförts med en experimentell design där för- och eftertest använts för att samla in empirinsom ligger till grund för resultat och analys. 31 elever har deltagit i studien, varav 16 elever iinterventionsgruppen (upprepad läsning) och 15 elever i jämförelsegruppen (kontinuerligläsning). Urvalet baserades på resultat från lästester som genomfördes med samtliga elever iårskurs 5 på de aktuella skolorna. Eleverna som valdes hade en läshastighet under förväntadnivå för årskurs 5. Elever som ännu inte automatiserat fonem-grafem kopplingen valdes bortdå dessa elever behöver en annan typ av insats. Totalt planerades 15 lästillfällen och elevernasnärvaro varierade från åtta tillfällen till full närvaro. Eleverna har även fått genomföra enenkät om metoden efter avslutad lästräning. Resultatet visar att eleverna i både interventionoch jämförelsegruppen har utvecklat sitt läsflyt. Det finns dock ingen skillnad mellan de bådagruppernas resultat och slutsatsen är därför att upprepad läsning inte är en mer effektiv metodför att öka elevers läsflyt. Eleverna upplevde den kontinuerliga läsningen som mer positiv.Eftersom läsflytet ökade hos eleverna i båda grupperna skulle träning med denna metod varaatt föredra då läsmotivation är gynnsamt för en god läsutveckling.

För att kunna vara en del av samhället behöver människor ha god läsförmåga. Grunden i läsförmågan är avkodning och när avkodningen har utvecklats och behärskas utvecklas också läsflytet. Dessa förmågor har människor med sig hela livet. Denna studie synliggör hur lärare resonerar kring de strategier som de använder i undervisningen i avkodning och läsflyt samt hur digitala verktyg är en del av det arbetet. Studien är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag där empirin är insamlad genom intervjuer och enkäter. I denna studie besvaras frågeställningarna:  Hur resonerar lärare kring de didaktiska strategier som de använder för att utveckla elevers avkodning och läsflyt? Används digitala verktyg i detta arbete och i vilket syfte? Empirin analyserades genom det teoretiska ramverket sociokulturella perspektivet samt de teoretiska perspektiven scaffolding och de fyra utvecklingszonerna. Resultatet i föreliggande studie visar att lärare använder sig av flera olika strategier i arbetet med avkodning och läsflyt. Främst arbetar de med att få eleverna att behärska sambandet mellan bokstav och bokstavsljud genom ljudningsmetoden men också mängdträning genom läsläxan som gynnade läsflytet. De visade sig också att digitala verktyg var en stor del i undervisningen i avkodning och läsflyt. De digitala verktyg som lärarna använder främst var iPad och appar såsom Skolstil, Skolplus och Polylino. Eleverna gynnades av att både läsa och lyssna på texter samtidigt samt att läsa mycket och ofta. Undersökningen bidrog också till att synliggöra att de olika strategier som lärarna använde bidrog till en variation i undervisningen. De digitala verktygen är en del av den variationen. En faktor som bidrog till vilken strategi lärarna använde var att väcka elevers läslust samt möta deras intresse. Digitala verktyg användes för att stötta, individanpassa och variera undervisningen. De erbjuder också direkt feedback vilket bidrog till en ökad motivation hos elevernas lärande. Slutligen visade denna studie också att lärarna resonerade kring att de digitala verktygen kan ses som ett komplement i den ordinarie undervisningen och inte som en ersättning.

Detta studentinitierade utvecklingsarbete har som syfte att få inblick i lärares uppfattning av begreppet läsflyt, samt att få kunskap om hur lärare beskriver sin användning av ekoläsning som metod för läsflytsundervisning i svenskämnet på lågstadiet. Tidigare forskning visar att förmågan att läsa med flyt är en central del av att uppnå en god läsförmåga och nära förknippat med förståelsen av det lästa. Ett av de främsta målen med undervisning på lågstadiet är att lära elever att läsa, så att de sedan kan läsa för att lärasig. Trots det har läsflyt lyfts fram som den minst uppmärksammade läsförmågan. Studiens metodval utgörs av intervjuer med lärare i årskurs 2 som prövat ekoläsning som explicit metod för undervisning av läsflyt. Ekoläsningen har genomförts utifrån en lärarhandledning och dokumenterats i en reflektionsdagbok. Resultatet pekar påbetydelsen av ett ämnesspecifikt språk för lärare inom området läsflyt samt hur deras motivation till att använda ekoläsning påverkas av elevernas kunskapsutveckling. Vidare visar resultatet att ekoläsning bidrar med stöttning för eleverna. Därutöver lyfts möjligheter och svårigheter med ekoläsning. Sist presenteras tänkbara perspektiv på vidare forskning inom området läsflyt.

<p>Sammanfattning</p><p> </p><p>Syfte: Att undersöka två läsmetoders effekter på tolv elever från skolår 2, 3 och 4 avseende fonologisk och ortografisk läsförmåga, läsflyt, läsförståelse och RAN (Rapid Automatic Naming) samt jämföra resultaten med en grupp elever som fått traditionell specialundervisning under samma tid.</p><p> </p><p>Metod: 52 elever genomförde en screening med avseende att mäta läsflyt och läsförståelse. Av dessa valdes 12 elever ut som hade svårigheter i läsflyt och korrekt läsning, fyra elever från varje skolår, 5 pojkar och 7 flickor. Eleverna delades i två lika stora grupper som tränade ordavkodning med två olika metoder i en-en-undervisning, 20 minuter tre gånger per vecka i sex veckor. De 18 eleverna fick utföra ytterligare fem läs- och skrivtest före och efter interventionen.</p><p> </p><p>Resultat: De båda interventionsgrupperna förbättrade sina resultat på flera test mer än gruppen som fick traditionell specialundervisning. Elever som tränat Rydaholmsmetoden fick bättre resultat i alla högläsningstest utom ett. Elever som tränat datorprogrammet Hitta ord fick bättre resultat i nonsensordtestet samt de båda tystläsningstesten.</p><p> </p><p>Diskussion: Resultatet skulle kunna tydas så att Rydaholmsmetoden tränar artikulation, ordmobilisering och läsflyt i högläsning medan datorprogrammet Hitta Ord tränar den ortografiska och fonologiska läsningen mer. Vidare skulle studiens resultat kunna tolkas så att en-en-undervisning är effektivare än traditionell specialundervisning.</p> / <p>Abstract</p><p>Aim: To investigate two reading methods effect on twelve students from school year 2, 3 and 4 in phonologic and orthographic reading, reading fluency and RAN comparing to traditional special education.</p><p> </p><p>Method: 52 students were tested in reading fluency. Twelve students with reading problems were elected, four students from each class, 5 boys and 7 girls. They were divided in two groups and had an intervention in two different word reading program in a one-to-one-torturing for 20 minutes three times a week in six weeks. A group of six students, were chosen as a comparing group. All 18 students were testing the same battery of tests before and after the six weeks.</p><p> </p><p>Result: The result showed that both intervention groups were improved their result more than the group trained with traditional special education. Rydaholms method group improved more in all loud reading tests except Nonsen word reading test while the computer trained group improved more in both cilent reading test and made a small improve in Nonsen word reading test.</p><p> </p><p>Discussion: The result could interpret that Rydaholm method trained articulation, word mobilization and loud reading fluency more while the computer based program trained orthographic and phonological reading more. The result could also interpret that one-to-one-torturing improve reading ability more than traditional special education in this reading abilities.</p><p> </p>

Sammanfattning   Syfte: Att undersöka två läsmetoders effekter på tolv elever från skolår 2, 3 och 4 avseende fonologisk och ortografisk läsförmåga, läsflyt, läsförståelse och RAN (Rapid Automatic Naming) samt jämföra resultaten med en grupp elever som fått traditionell specialundervisning under samma tid.   Metod: 52 elever genomförde en screening med avseende att mäta läsflyt och läsförståelse. Av dessa valdes 12 elever ut som hade svårigheter i läsflyt och korrekt läsning, fyra elever från varje skolår, 5 pojkar och 7 flickor. Eleverna delades i två lika stora grupper som tränade ordavkodning med två olika metoder i en-en-undervisning, 20 minuter tre gånger per vecka i sex veckor. De 18 eleverna fick utföra ytterligare fem läs- och skrivtest före och efter interventionen.   Resultat: De båda interventionsgrupperna förbättrade sina resultat på flera test mer än gruppen som fick traditionell specialundervisning. Elever som tränat Rydaholmsmetoden fick bättre resultat i alla högläsningstest utom ett. Elever som tränat datorprogrammet Hitta ord fick bättre resultat i nonsensordtestet samt de båda tystläsningstesten.   Diskussion: Resultatet skulle kunna tydas så att Rydaholmsmetoden tränar artikulation, ordmobilisering och läsflyt i högläsning medan datorprogrammet Hitta Ord tränar den ortografiska och fonologiska läsningen mer. Vidare skulle studiens resultat kunna tolkas så att en-en-undervisning är effektivare än traditionell specialundervisning. / Abstract Aim: To investigate two reading methods effect on twelve students from school year 2, 3 and 4 in phonologic and orthographic reading, reading fluency and RAN comparing to traditional special education.   Method: 52 students were tested in reading fluency. Twelve students with reading problems were elected, four students from each class, 5 boys and 7 girls. They were divided in two groups and had an intervention in two different word reading program in a one-to-one-torturing for 20 minutes three times a week in six weeks. A group of six students, were chosen as a comparing group. All 18 students were testing the same battery of tests before and after the six weeks.   Result: The result showed that both intervention groups were improved their result more than the group trained with traditional special education. Rydaholms method group improved more in all loud reading tests except Nonsen word reading test while the computer trained group improved more in both cilent reading test and made a small improve in Nonsen word reading test.   Discussion: The result could interpret that Rydaholm method trained articulation, word mobilization and loud reading fluency more while the computer based program trained orthographic and phonological reading more. The result could also interpret that one-to-one-torturing improve reading ability more than traditional special education in this reading abilities.

This study investigated whether repeated reading can enhance reading fluency for students with little or no education, studying Swedish tuition for immigrants. The work was based on the question: Is there any difference in learning effects / degree of learning, depending on whether the repeated reading is done individually with the special education teacher, with a peer in the classroom, or individually conducted silent reading? To investigate that, three interventions were done: repeated reading individually with the special education teacher, repeated reading in pairs and individual silent reading of literary books. The students who had repeated reading individually with special education teachers improved their word decoding skills compared to the other two intervention groups. The students who had repeated reading with a peer in the classroom improved their word decoding skills more than the silent reading group. Students who had individual silent reading improved mainly their reading speed. The results showed that none of the groups improved both of the components of reading fluency, decoding and reading speed. The conclusion is that more studies are needed to find methods that enhance reading skills and test materials that work for low-educated students in Swedish tuition for immigrants.

Lärare, forskare och PISA-resultat vittnar om att ungdomar läser mindre och mindre och läsförståelsen sjunker bland elever i svensk skola. Baserat på vår tolkning av Skolverkets styrdokument genom det vidgade textbegreppet skymtas en öppning för användandet av ljudboken i undervisning. Syftet med detta examensarbete är att genom tillgänglig forskning undersöka ljudbokens effekt på läsförståelse hos elever i allmänhet, andraspråkselever och lässvaga elever. Resultaten är tydliga - ljudboken, framför allt i kombination med den tryckta texten, har förmåga att främja läsförståelse hos samtliga elevgrupper. Ljudboken utvecklar ordförråd och flyt, ökar mängden tid som elever lägger på läsning och ökar således även motivationen och intresset för läsning. Korrelationen mellan lyssnande, motivation, tid och ökad läsförståelse är tydlig och ljudboken finner således sin rättmätiga plats i det svenska klassrummet.