Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om skolans arbete med flerspråkighet och modersmålsundervisning för elever med annan bakgrund än svensk på en specifik skola i Mellansverige. Under tiden på skolan gjorde jag en fältstudie av en av 5.orna där jag följde klasslärare och sedan utförde jag intervjuer med utvalda personer, så som lärare, rektorn och enhetschefen på Centrum för tvåspråkighet. Resultaten jag såg under tiden jag var med i skolan vara att eleverna hade klarat sig bättre när de gjorde ALP test inom matematik och de har en större samhörighet med sitt modersmål, det berikade dem. Slutsatsen är att när en skola sätter in åtgärder anpassade för elever med andra språk så blir det en förändring, till det bättre. Och att det skulle vara en bra sak om flera skolor kunde följa i detta fotspår så att elever känner en samhörighet med sitt modersmål men också känna att det är en del av det svenska samhället.

The purpose of this study is to establish how teachers work with poetry and language development within their language teaching. The study has its starting point from previous research and literature about poetry. The empirical material was collected through individual semi-structured interviews with eight teachers and teacher students from different parts of Sweden and grade levels (0 - 6). The results from the interviews show that the concept of 'lyric' is described and defined differently but still the same by the participants. Both the teachers and the teacher students describe that they do not consider themselves to have a high knowledge of poetry and therefore find it difficult to plan and teach the subject to their pupils. The subject may stand back for skills and text genres that are considered 'more important' within the Swedish language. In the essay the results are discussed together with previous experiences and research. Topics such as when and how the teachers should receive competence development, what the pupils learn about poetry and how their language develops in connection with learning poetry are addressed.

Studiens syfte är att undersöka hur sex förskollärare beskriver sin utformning av språkundervisning med yngre barn i förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgår ifrån är följande: Vad kännetecknar språkundervisning i förskolan enligt förskollärarna? Vilka språkdidaktiska val beskriver förskollärarna? Kvalitativa data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex förskollärare. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där samspel och kommunikation är centralt, vilket även är studiens fokus. Resultatet visar att respondenterna lägger stor vikt vid kommunikationen i språkundervisningen. Förskollärarna menar att i undervisning är det viktigt att begreppsliggöra ord tillsammans med barnen och att använda ett utvecklat ordförråd vilket respondenterna ser som ett sätt för förskollärarna att vara en språklig förebild. Studiens resultat påvisar olika verktyg i språkundervisning så som litteracitetshändelser, språkmiljöns utformning och förskollärares kompetens.

Vi har i denna studie tittat närmare på två pedagoger och deras klasser vid språkundervisning. Syftet med studien var att se vilka tankar som pedagogerna hade om sin undervisning samt vad elevernas inställning var till denna. I denna studie ville vi dessutom ta reda på om inställningen till ämnet skilde sig mellan pojkar och flickor. Vi vill belysa att alla är vi olika och att vi på olika sätt tar till oss kunskap. Vi vill synliggöra om det finns några likheter och skillnader mellan flickors och pojkars inställning till språkundervisningen samt på vilket sätt de lär sig bäst. Frågeställningen som vi har utgått ifrån är: Hur ser pedagogerna på sin egen undervisning i relation till elevernas uppfattning om sin lärandestil?För att uppnå vårt syfte har vi intervjuat åtta elever (fyra flickor och fyra pojkar) och två pedagoger på två olika skolor. Vi har även observerat pedagogerna och eleverna vid språkundervisning med videokamera samt löpande protokoll.Det resultat som vi kommit fram till är att eleverna, som vi intervjuade, tycker om att arbeta praktiskt och vill göra det i större utsträckning. Pedagogerna vill arbeta mer praktiskt då de tror att det gör lärandet mer lustfyllt och givande. Ur ett genusperspektiv ser vi ingen större skillnad på hur eleverna vill ta till sig kunskap samt deras inställning till ämnet svenska.

Syftet är att genom kvalitativa intervjuer undersöka fyra lärares föreställningar om vad elevinflytande innebär för elevernas motivation och hur de menar att de arbetar med elevinflytande i spanskundervisning i årskurs sju. Resultaten visar att lärarna arbetar på ett traditionellt sätt i spanska. De gör likadana aktiviteter i spanskundervisningen, de vill att eleverna ska lära sig ”ett levande språk”. Intervjupersonerna menar vidare att variation, läromedlet och att låta elever välja stoff samt arbetssätt är viktiga för elevers engagemang. Dessutom menar lärarna att de är lyhörda för elevers intresse och försöker inkludera dem i planeringen vilket läroplanen Lpo 94 förordar. Slutsatser visar att elevinflytande inte är så närvarande i lärarnas undervisning när det gäller spanska språket på grund av olika faktorer som tidsbrist och disciplinproblem. De intervjuade lärarna ger eleverna möjlighet att välja stoff ibland men de tar inte specifika initiativ för att öka elevers delaktighet i undervisningen. När det gäller motivation menar intervjupersonerna att det finns ett samband mellan elevers delaktighet och deras motivation. Lärarna vet vad som motiverar eleverna som yttre faktorer som sport, musik, dock är de inte medvetna om vad de gör för att motivera sina elever i spanskundervisning.

En förutsättning att lyckas i skolan är att behärska undervisningsspråket vilket även är en av faktorerna som påverkar andraspråkselevers framgång i skolan. Det kan framkomma att en andraspråkselev behärskar undervisningsspråket i samband med samtal med sina kamrater men när eleven väl sätter sig med en text med obekanta ord så vet eleven inte hur den ska gå tillväga för att ta sig igenom texten. Utifrån problematiken kring andraspråkselevers språkutveckling valde jag att undersöka vilka arbetssätt som främjar andraspråkselevers språkutveckling. Syftet med arbetet är att undersöka hur verksamma klasslärare går tillväga för att främja andraspråkselevers språkutveckling och vilka arbetssätt de föredrar. För att nå syftet använde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer för att se hur två verksamma klasslärare arbetar. I samband med tidigare forskning menar språkforskare som Pauline Gibbons, Maaike Hajer, Mary Schleppegrell och Inger Lindberg menar att om flerspråkiga elever ska ha möjlighet att utveckla ett allsidigt språk ska de i all undervisning få rikliga tillfällen till språkanvändning och interaktion. Jag har valt att utgå från ett interaktionellt perspektiv på språkutveckling, alltså en teoretisk ram som jag använder för att tala/skriva om det språk som eleverna i klassrummet använder. Den sociokulturella teorin är en syn på interaktionens roll. Teorins grundtanke är att språket utvecklas på grund av kommunikativa och sociala behov i kontakt med andra. Jag använder mig av kvalitativa metoder då jag är intresserad av informantens berättelse, ord och samband. Empirin består av både intervjuer och observationer. Respondenterna för min studie är en två klasslärare.Resultatet visar på att användningen av undervisningsspråket är viktigt för att främja andraspråkselevers språkutveckling. Båda klasslärarna är eniga om att det är i samband med användning av språket man utvecklar språkkunskaper och därför ska det användas på många olika sätt genom att till exempel läsa, rita, lyssna och skriva.Det har varit givande för mig att intervjua och göra observationsstudier hos de två klasslärarna som tog emot mig, då de har många år av erfarenheter vad gäller andraspråkselever och lärarprofessionen. Avslutningsvis vill jag säga att det som framkom tydligast i resultatet var att båda klasslärarna såg språket som nyckeln till samspel och integration och att klassläraren har en avgörande roll för elevers språkutveckling.

Huvudsyftet med detta examensarbete är att synliggöra hur undervisningen i moderna språk kan se ut på en Montessoriskola. Jag vill också ta reda på vad jag som språklärare har att lära av de pedagoger som undervisar i moderna språk på en Montessoriskola. Arbetet innehåller en beskrivning av Montessoripedagogiken samt intervjuer med tre Montessoripedagoger och tre klassrumsobservationer gjorda på en Montessoriskola. En analys av insamlat datamaterial visar att det inte förefaller finnas någon speciell didaktik för undervisningen i moderna språk i Montessoriskolan, men att den läromiljö, bland annat, som Montessoriskolan erbjuder kan ge gynnsamma ramar för språkinlärningen.

I centrum för denna uppsats står så kallade autentiska texter. Uppsatsen vill uppmärksamma de teoretiska svårigheterna som är knutna till detta begrepp. Samtidigt vill den visa på de många möjligheter som begreppet kan rymma.För att närma mig detta område har jag valt att kombinera ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv: dels undersöks olika definitioner av begreppet, dels intervjuas två lärare i engelska om deras användning av autentiska texter i undervisningen.Trots begreppets svaga teoretiska grund tycks det ha en relativt stark position inom dagens språkundervisning. I uppsatsen hävdas att ett grundläggande ifrågasättande kan öppna för en djupare förståelse av begreppet. Det handlar inte om att ogiltigförklara begreppet, utan att upptäcka det på nytt. Begreppet är tvivelaktigt; frågorna det genererar är i högsta grad fängslande.

No description available.

No description available.