<p>Färre svenska elever än någonsin läser moderna språk i skolan och framför allt antalet elever som studerar tyska har minskat. Tyska har tidigare alltid haft en stark ställning i Sverige. Fram till år 1946 var tyska till och med det första främmande språket i den svenska skolan. Man kan fråga sig vilka orsakerna är till att tyskan idag har blivit mindre populärt som främmande språk i den svenska skolan. I denna uppsats har jag med hjälp av enkäter undersökt vilka attityder tyskelever i en svensk skola har till tyska som skolämne respektive tyska som språk. Jag har valt grupper med tre olika lärare.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det är svårt att fastställa om tyska är omtyckt som språkval i den svenska skolan, då det ser så olika ut i tre grupper på samma skola. Jag tror dock att den positiva inställningen är något starkare, eftersom 67% av eleverna är nöjda med sitt val och 61% skulle välja tyska på nytt.</p> / <p>Weniger schwedische Schüler als je lernen Fremdsprachen in der Schule, und besonderes die Anzahl von Deutschschülern ist geringer geworden. Deutsch hat früher immer eine starke Stellung in Schweden gehabt. Bis zum Jahr 1946 war Deutsch sogar die erste Fremdsprache in der schwedischen Schule. Man kann sich fragen, welche die Gründe dafür sind, dass Deutsch heutzutage an Popularität als Fremdsprache in der schwedischen Schule verloren hat. In diesem Aufsatz habe ich, mit Hilfe von Fragebögen, untersucht, welche Einstellung Deutschschülern in einer schwedischen Schule zu Deutsch als Schulfach beziehungsweise Deutsch als Sprache haben. Ich habe Gruppen von drei verschiedenen Lehrern gewählt.</p><p>Das Ergebnis der Untersuchung zeigt, dass es schwierig ist, festzustellen ob Deutsch als Sprachwahl in der Schule beliebt ist, weil es in drei Gruppen in derselben Schule so unterschiedlich aussieht. Ich glaube aber, dass die positive Einstellung stärker ist, da 67% der Schüler mir ihrer Wahl zufrieden sind, und 61% Deutsch erneut wählen würden.</p>

<p>This paper sets out to examine to what extent French grammar teaching contributes to the students’ practical, oral skills. Are the students familiar with the grammatical system without knowing how to apply it orally in practice? The paper contains a theoretical background and an empirical survey. One quantitative and one qualitative method have been applied in the survey. 52 questionnaires have been completed and 6 High School students’ interviews have been carried out. Only 15 % of the surveyed students state that they completely approve with the statement that they can apply their grammatical knowledge in oral production. This shows that the teaching of grammar seems to contribute to the students’ oral skills to a relatively small extent. The result also suggests that there is a larger emphasis on theoretical explanations than on practice in grammar teaching. One of the problems seems to be that the practicing of grammar mainly is in written form. To reach the aims for communicative skills set in the syllabi for modern languages a functional method is suggested, which emphasises on meaning and includes oral practice of grammar.</p> / <p>Detta examensarbete syftar till att undersöka i hur stor utsträckning grammatikundervisningen i franska bidrar till elevernas muntliga, praktiska, förmåga. Är eleverna förtrogna med det grammatiska systemet i franska utan att kunna tillämpa det muntligt i praktiken? Uppsatsen innehåller en teoretisk bakgrund samt en empirisk undersökning. En kvantitativ och en kvalitativ metod har tillämpats i den empiriska undersökningen. 52 enkäter har besvarats och 6 djupintervjuer med gymnasieelever i franska har genomförts. Enkätresultaten visade att endast 15 % av de tillfrågade instämde helt i påståendet att de kunde tillämpa grammatiska kunskaper i muntlig produktion. Grammatikundervisningen verkar således bidra till elevernas muntliga förmåga i relativt liten grad. Resultaten talar också för att teoretiska förklaringar ges större utrymme än praktiken i grammatikundervisningen. Ett problem tycks vara att praktiken av grammatiken huvudsakligen sker skriftligt. För att uppnå den kommunikativa förmåga kursplanerna i moderna språk eftersträvar föreslås en funktionell metod där meningsskapande står i fokus och den muntliga praktiken av grammatiken inte förbises.</p>

Syftet med denna studie är att försöka ge en bild av hur fyra lärare verksamma på högstadiet och gymnasiet arbetar och förhåller sig till målspråksanvändningen i ämnena engelska och spanska. Intentionen är att utifrån tre valda teman ur Ulrika Tornbergs teori om språkundervisning i mellanrummet (2000), se hur teorin om mellanrummet kommer till uttryck hos lärarna och deras språkundervisning. Den metod som valts för att besvara studiens syfte är dels kvalitativ intervju och klassrumsbaserade observationer. Fyra intervjuer utfördes där samtliga lärare fick berätta om vilken uppfattning de har angående den muntliga kommunikationen på målspråket i språkundervisningen, språkundervisningens innehåll samt betoningen av den muntliga kommunikationen på målspråket i styrdokumenten. Resultatet av vår undersökning visar att mellanrummet kommer till uttryck hos lärarna samt i de klassrum vi valt att observera. I resultaten framgår även en praktisk anknytning till teorin om mellanrummet i de klassrum vi har observerat. Att tala på målspråket har stor betydelse för samtliga lärare och är något alla fyra lärare strävar efter att förverkliga i sin undervisning. Grundtanken hos samtliga lärare är att övningarna skall vara utformade på ett sådant sätt att alla elever skall få möjligheten att tala på målspråket vid varje lektionstillfälle. När det gäller styrdokumenten och deras betoning av målspråksanvändning, visar resultaten på att de fyra lärarna är insatta i det som står i kursplanerna. Deras uppfattning angående denna betoning är positiv och samtliga lärare tycker att det är bra att den muntliga kommunikationen på målspråket i språkundervisningen understryks i styrdokumenten. I diskussionen kommenterar och diskuterar vi kring de resultat och slutsatser vi kommit fram till i vår undersökning utifrån teorin om mellanrummet.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att se vad forskningen om språkängslan säger om vad språklärare kan göra för att skapa en låg nivå av ängslan och därmed ett bättre klimat för språkinlärning i ett kommunikativt klassrum. Uppsatsen är forskningskonsumerande och bygger på tidigare forskning om språkängslan i främmandespråksinlärning. Avstamp tas i det kommunikativa klassrummet, som förespråkas i styrdokumenten för dagens svenska skola, och som bygger på kommunikation. Sedan presenteras olika affektiva faktorer som kan påverka främmandespråksinlärningen i denna kontext. Därifrån belyses vad språkängslan (language anxiety) är samt vilka metoder som använts för att mäta det. Dessutom ges olika perspektiv på relationen mellan språkängslan och främmandespråksinlärning samt vilka konsekvenser språkängslan har för elever i främmandespråksklassrummet. Utifrån forskningen presenteras även en, av författaren till uppsatsen skapad, modell för hur man som språklärare kan minska och hantera elevers språkängslan i främmandespråksklassrummet. Modellen bygger på tips för att minska och hantera språkängslan som forskningen om språkängslan förespråkar, grupperade i sex olika kategorier. Som språklärare kan man exempelvis tänka på att lägga upp undervisningen på ett sätt som minskar språkängslan, eller direkt diskutera språkängslan med eleverna. Studien visar att elever som känner språkängslan i främmandespråksklassrummet får sämre förutsättningar och därför är det något som språklärare måste ta hänsyn till i undervisningen. Avslutningsvis diskuteras relationen mellan tipsen för att minska språkängslan och fördelarna med det kommunikativa klassrummet. Till exempel är risktagande i språket något som värdesätts i det kommunikativa klassrummet såväl som av forskningen för att minska språkängslan. Kontentan i uppsatsen är att inlärare är personer som inte bara kan tänka, utan också känna, och därför måste språkängslan tas hänsyn till i ett kommunikativt främmandespråksklassrum.

No description available.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka de nationella styrdokumentens avsikt med grammatikundervisningen och att jämföra detta med hur grammatikundervisningen i engelska genomförs i en svensk gymnasieskola för att nå föreskrivna mål i undervisningen. För att förtydliga problematiken kring grammatikundervisningen på gymnasienivå ges en redogörelse av forskning kring grammatikundervisning och några språkundervisningsmetoder. Faktorer som påverkar grammatikundervisningen beskrivs också. Själva undersökningen bestod av en genomgång av de nationella styrdokumenten gällande engelska för gymnasiet och intervjuer med ett antal gymnasielärare. Resultatet visar att grammatikens roll inte är tydlig och preciseras inte i styrdokumenten. De uppställda målen kan tolkas på olika sätt, vilket kan ses som både för- och nackdel. Språkundervisningen syftar dock framför allt till att utveckla en kommunikativ språkförmåga. Undersökningen är av betydelse främst för blivande språklärare som skall undervisa i engelska på gymnasienivå.

The Democratic Republic of the Congo is one of the least developed countries in the world and its school system needs to be improved. The aim of this research is to find out what the Congolese state expects from language teaching (French and English), how this is described in the curriculum, and whether this differs from the curriculum of a more developed country, such as Sweden. Through a content analysis, the language view, the role of the teacher and views of pupil participation are investigated. The Swedish curriculum and the Congolese programme of French show similarities by communicative and constructivist views, while the Congolese programme of English demonstrates behaviouristic features. This study can serve as an example of how the language context, i.e., second language v. foreign language, as well as the national culture, influence the curriculum. / Demokratiska republiken Kongo är ett av världens minst utvecklade länder och dess skolsystem är i behov av en förbättring. Språk är en viktig del i utvecklingen av landet. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vad den kongolesiska staten förväntar sig av sin språkundervisning, hur den beskrivs i styrdokument samt om den skiljer sig från läroplanen i ett mer utvecklat land som Sverige. Genom en kvalitativ innehållsanalys har uppfattningar om uppsatsens teman; språksyn, lärarens roll och elevdeltagande, hittats. Materialet som analyserats är den kongolesiska skolans program för franska och engelska, samt den svenska läroplanen inklusive kursplanerna för franska och engelska. Analysen avser de första åren i den kongolesiska sekundärskolan och det svenska högstadiet, vilka motsvarar varandra när det gäller elevernas ålder. Skillnaden i DR Kongo mellan andraspråk (franska) och främmande språk (engelska) berörs.Den svenska läroplanen samt det kongolesiska programmet för franska visar många likheter genom att lyfta fram kommunikativa och konstruktivistiska perspektiv. Det kongolesiska programmet för engelska har däremot behavioristiska drag. Lärarens olika roller och hur elevdeltagande lyfts fram förstärker dessa språksyner. De två kongolesiska programmen liknar dock varandra när det gäller synen på hur läraren ska behandla språkliga fel i klassrummet. Studien kan ses som ett exempel på hur språkkontexten, d.v.s. andraspråk och främmande språk, likväl som den nationella kulturen påverkar läroplaner.

Engelskämnet bör ses som centralt i skolan då det har en del i elevernas kommande yrkesliv i och med den globalisering som sker i vår värld. Forskning pekar på att musik och sång kan bidra till en mer stimulerande och avslappnad miljö i de yngre skolåren. Detta examensarbetet syftar till att undersöka hur sång, musik, rim och ramsor kan användas i engelskundervisningen för elever i årskurs F-3. I undersökningen är lärares perspektiv i fokus, där deras åsikter om hur och varför de använder sång, musik, rim och ramsor i engelskundervisningen är centrala. Att undersöka detta kan ge insikt i hur sång, musik, rim och ramsor används då tidigare forskning påvisar att det inte nyttjas i den utsträckning som det finns möjlighet till. Undersökningen genomfördes med enkäter och intervjuer med olika lärare. Den insamlade datan analyserades sedan utifrån innehållsanalys och multivariat analys. I analysen tillämpades Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Ashers teori, total physical response. Resultatet visade att förekomsten av innehållet var vanligt och lärarna i studien var positivt inställda till användningen av sång, musik, rim och ramsor. Lärarna i studien såg även ämnesinnehållet som ett bidrag till lärande samt att det var ett lustfyllt sätt för eleverna att lära sig engelska på. Trots att lärarna i huvudsak var positivt inställda till ämnesinnehållet så såg de även nackdelar då de menar att eleverna kan tappa fokus och lektionerna kan bli röriga. Ämnen för fortsatt forskning kan vara att belysa elevperspektivet samt att mer utförligt undersöka verkningsfulla metoder inom sång, musik, rim och ramsor. / <p>Engelska</p>

Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt dans kan användas som ett gestaltande verktyg i språkundervisning med nyanlända. Dans som gestaltande verktyg kopplar tillrörelse, form och gestaltning med fokus kring kommunikation. För att uppnå syftet ställdes två frågor: På vilka sätt kan dans användas som gestaltande verktyg i språkundervisning med nyanlända elever och vilka för och nackdelar finns det med att använda en didaktisk modell där ämneskombinationen är dans och språk? Utgångspunkten är att från en didaktisk modell planera och genomföra undervisning med dans och språk i kombination. Studiens metod har varit aktionsforskning och examensarbetets utgångspunkt har varit didaktisk design. Material för analys samlades genom utförda undervisningstillfällen med forskaren som praktiker i formav etnografisk dokumentation. Resultatet visar på att dans i samband med språkundervisning skapar möjlighet att kombinera olika inlärningsstilar. Att använda en didaktisk modell samt använda dans i kombination med ett annat ämne skapade många parametrar att förhålla sig tillsamtidigt. Några av dessa parametrar var bland annat att hitta samklang mellan dans ochspråk, utgå ifrån en didaktisk modell samt att skapa och utgå från en passande språknivå.