• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • 1
  • Tagged with
  • 7
  • 7
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Grammatik - regler eller kommunikation : Ett studium om avsikten med grammatikundervisning i de nationella styrdokumenten och fyra läroböcker i svenska för gymnasieskolan

Asklund, Thomas January 2009 (has links)
No description available.
2

Vad gör fritidspedagogen i skolan?

Sundström, Alexander January 2007 (has links)
<p>Denna uppsats handlar om två fritidspedagoger som arbetar på två olika skolor. Uppsatsen syfte är att se dessa två fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare är även syftet att jämföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som är skrivet i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna på skolorna för att se om det finns någon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder på att lite skrivs i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som är fritidspedagogens ansvar i skolan. Däremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock är det lärarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas. Det framkommer också att de två fritidspedagogerna arbetar en stor del av sin schemalagda tid i skolan. Avslutningsvis så problematiseras och diskuteras den insamlade empirin. Två ämnen som nämns i diskussionen är otydligheten i läroplanen om ansvarsfördelningen mellan lärare och fritidspedagog, samt även den samverkan som skall äga rum mellan skola och fritidshem.</p>
3

Engelsk grammatikundervisning i den kommunikativa språkundervisningen <em></em> : <em>En undersökning av engelsk grammatikundervisning i en svensk gymnasieskola</em> / English Grammar Teaching in the Communicative Teaching : <em>A Study of English Grammar Teaching in a Swedish Upper Secondary School </em>

Jonsson, Alla January 2009 (has links)
<p>Syftet med det här arbetet har varit att undersöka <em>de nationella styrdokumentens avsikt med grammatikundervisningen </em>och att jämföra detta med hur grammatikundervisningen i engelska genomförs i en svensk gymnasieskola för att nå föreskrivna mål i undervisningen. För att förtydliga problematiken kring grammatikundervisningen på gymnasienivå ges en redogörelse av forskning kring grammatikundervisning och några språkundervisningsmetoder. Faktorer som påverkar grammatikundervisningen beskrivs också. Själva undersökningen bestod av en genomgång av de nationella styrdokumenten gällande engelska för gymnasiet och intervjuer med ett antal gymnasielärare.<em> </em>Resultatet visar att grammatikens roll inte är tydlig och preciseras inte i styrdokumenten. De uppställda målen kan tolkas på olika sätt, vilket kan ses som både för- och nackdel. Språkundervisningen syftar dock framför allt till att utveckla en kommunikativ språkförmåga. Undersökningen är av betydelse främst för blivande språklärare som skall undervisa i engelska på gymnasienivå.</p>
4

Vad gör fritidspedagogen i skolan?

Sundström, Alexander January 2007 (has links)
Denna uppsats handlar om två fritidspedagoger som arbetar på två olika skolor. Uppsatsen syfte är att se dessa två fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare är även syftet att jämföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som är skrivet i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna på skolorna för att se om det finns någon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder på att lite skrivs i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som är fritidspedagogens ansvar i skolan. Däremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock är det lärarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas. Det framkommer också att de två fritidspedagogerna arbetar en stor del av sin schemalagda tid i skolan. Avslutningsvis så problematiseras och diskuteras den insamlade empirin. Två ämnen som nämns i diskussionen är otydligheten i läroplanen om ansvarsfördelningen mellan lärare och fritidspedagog, samt även den samverkan som skall äga rum mellan skola och fritidshem.
5

Engelsk grammatikundervisning i den kommunikativa språkundervisningen  : En undersökning av engelsk grammatikundervisning i en svensk gymnasieskola / English Grammar Teaching in the Communicative Teaching : A Study of English Grammar Teaching in a Swedish Upper Secondary School

Jonsson, Alla January 2009 (has links)
Syftet med det här arbetet har varit att undersöka de nationella styrdokumentens avsikt med grammatikundervisningen och att jämföra detta med hur grammatikundervisningen i engelska genomförs i en svensk gymnasieskola för att nå föreskrivna mål i undervisningen. För att förtydliga problematiken kring grammatikundervisningen på gymnasienivå ges en redogörelse av forskning kring grammatikundervisning och några språkundervisningsmetoder. Faktorer som påverkar grammatikundervisningen beskrivs också. Själva undersökningen bestod av en genomgång av de nationella styrdokumenten gällande engelska för gymnasiet och intervjuer med ett antal gymnasielärare. Resultatet visar att grammatikens roll inte är tydlig och preciseras inte i styrdokumenten. De uppställda målen kan tolkas på olika sätt, vilket kan ses som både för- och nackdel. Språkundervisningen syftar dock framför allt till att utveckla en kommunikativ språkförmåga. Undersökningen är av betydelse främst för blivande språklärare som skall undervisa i engelska på gymnasienivå.
6

Undervisning för nyanlända elever : Förberedelseklassen som instrument för språkinlärning och integrering på nationell- och skolnivå

Albertsson, Robin, Ersblad, Emma January 2015 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka förberedelseklassen som instrument för språkinlärning i det svenska språket samt integrering i samhället för nyanlända elever. Studien syftar till att undersöka detta utifrån lärarnas perspektiv samt nationella styrdokument för att möjliggöra en jämförelse i deras syn på utbildning för nyanlända elever. Utifrån detta formulerades fyra frågeställningar som berörde utformning av undervisning, styrdokumentens samt lärarnas syn på språkinlärning och integrering, kunskapsbedömning samt samhällsnormers implikationer på utbildningen för nyanlända elever. För att besvara studiens syfte har vi valt en kvalitativ metodansats samt genomfört en textanalys på regeringens Proposition Utbildning för nyanlända elever- mottagande och skolgång samt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Vi valde att intervjua två lärare i en större kommun i Mellansverige som arbetar i samma förberedelseklass. Analysen av intervjuerna har genomförts med en fenomenologisk metodansats för att belysa deras perspektiv på undervisningen samt nationella styrdokument. Genom en jämförelse analyserades dokumenten tillsammans med intervjuerna samt tidigare forskning för att belysa nationell- samt skolnivå. Detta analyserades sedan utifrån en teori om språkinlärning samt en integreringsteori.   Ur resultat kan utläsas att förberedelseklassen är ett bra integreringsverktyg samt ger bra förutsättningar för ämnes- samt svenskinlärning, förutsatt att rätt premisser råder. Dock tyder empirin på att avsaknaden av nationella styrdokument resulterar i varierande undervisningsmetoder och utbildningsmöjligheter beroende på skola och kommun. Empirin belyser problematiken av den heterogena strukturen som råder i dagens skolväsen men analysen tyder på att Propositionen kan bidra med att göra utbildningen för nyanlända elever mer likvärdig. / The purpose of this study is to examine newcomer programs as an instrument for language learning in the Swedish language and integration into the society for newly arrived students. This study aim to examine this from the teacher’s point of view and national regulatory documents to enable a comparison between their points of views on education for newly arrived students. On the basis of this, four questions were formulated that concerned the formation of education, national regulatory documents and the teachers point of view on language learning and integration, knowledge assessments as well as the implications of societal norms on education for newly arrived students. To answer the purpose of this study we have chosen a qualitative method as well to carry out a text analysis on the governmental Proposition Utbildning för nyanlända elever- mottagande och skolgång as well as the Curriculum for elementary school, pree-school and after-school centre 2011. We have chosen to interview two teachers who both work in the same newcomer program in a bigger municipality in the Middle of Sweden. The analysis has been carried out with a phenomenological research approach to be able to illustrate their perspective on education and the national regulatory documents. Through a comparison the documents were analyzed together with the interviews and previous research to illustrate national- and school level. This was later analyzed on the basis of a language learning theory and a theory on integration. From the result one can understand that the newcomer programs is a good instrument for integration and provides good conditions for subject- and language learning given that the right circumstances exist. However the empiricism indicates that if there is an absence of national regulatory documents it may result in various teaching methods and educational possibilities depending on the school and municipality. The empiricism illustrates the problematic situation of the heterogenic structure that prevails within the school system but the analysis interpret that the governmental Proposition may contribute to a more equal education for newly arrived students.
7

Codeswitching in the Swedish EFL classroom : A comparative study of teachers’ views and practices regarding first language use and related guidelines / Kodbytande i det svenska engelskklassrummet : En jämförande studie om lärares perspektiv och bruk angående förstaspråksanvändning och relaterade riktlinjer

Nilsson, Rickard January 2019 (has links)
In this qualitative case study, the beliefs and practices regarding codeswitching in the EFL classroom are compared between selected teachers of English in upper-secondary and compulsory school (school years 7-9) from Sweden. Through semi-structured interview questions, the data were collected from six teachers from each of the respective levels of education. The interviews were conducted by the researcher on a one-to-one basis with the informants of the study. The answers showed several differences and similarities between the teachers. While both groups of teachers said that codeswitching was to varying extent necessary, the upper-secondary school teachers seemingly had a more negative view towards codeswitching in the EFL classroom. Most of the upper-secondary school teachers codeswitched when for example teaching difficult areas such as grammar by making direct comparisons to the Swedish language. The compulsory school English teachers were less negative towards the use of the L1 and often stated that codeswitching was necessary and had several uses in the EFL classroom.  According to the compulsory school English teachers, codeswitching could aid when giving complex instructions, feedback or be used to show student comprehension. When the teachers were asked about whether the guideline documents affected their choice of language in the classroom, four out of six of the upper-secondary school teachers said that their language selection was affected by the directives to varying extent. The compulsory school English teachers’ selection of language was not affected by their guideline documents, which was expected since these do not give directives regarding language selection. / I den här kvalitativa fallstudien jämförs tron ​​och bruk gällande kodväxling i engelskundervisningen mellan ett antal av gymnasieskolans engelsklärare och högstadiets engelsklärare från Sverige. Genom semistrukturerade intervjufrågor samlades data från sex lärare från respektive skolnivå. Intervjuerna utfördes av forskaren på en-till-en-basis med varje lärare som deltog i studien. Svaren visade flera skillnader och likheter mellan lärarna. Medan båda grupperna av lärare sågs att kodväxling i varierande utsträckning var nödvändigt, visade gymnasielärarna en mer negativ syn på koderna i engelskklassrummet. De flesta gymnasieskolelärare bytte kod när de exempelvis undervisade om svåra områden så som grammatik genom att göra direkta jämförelser med det svenska språket. De högstadielärarna var mindre negativa mot användningen av förstaspråket och anförde att kodbytande var nödvändiga och hade användning i engelskklassrummet. Enligt de högstadielärarna kan kodväxling hjälpa till när man ger komplexa instruktioner, återkoppling eller användas för att visa studentförståelse. När lärarna frågades om huruvida riktlinjedokumenten påverkade deras språkval i klassrummet, sade fyra av sex av gymnasieskolelärarna att deras språkval påverkades i varierande grad av direktiven. Högstadielärarnas val av språk påverkades inte av deras riktlinjer, vilket var förväntat då dessa inte nämner lärarens språkanvändning.

Page generated in 0.205 seconds