Vi har i denna studie tittat närmare på två pedagoger och deras klasser vid språkundervisning. Syftet med studien var att se vilka tankar som pedagogerna hade om sin undervisning samt vad elevernas inställning var till denna. I denna studie ville vi dessutom ta reda på om inställningen till ämnet skilde sig mellan pojkar och flickor. Vi vill belysa att alla är vi olika och att vi på olika sätt tar till oss kunskap. Vi vill synliggöra om det finns några likheter och skillnader mellan flickors och pojkars inställning till språkundervisningen samt på vilket sätt de lär sig bäst. Frågeställningen som vi har utgått ifrån är: Hur ser pedagogerna på sin egen undervisning i relation till elevernas uppfattning om sin lärandestil?För att uppnå vårt syfte har vi intervjuat åtta elever (fyra flickor och fyra pojkar) och två pedagoger på två olika skolor. Vi har även observerat pedagogerna och eleverna vid språkundervisning med videokamera samt löpande protokoll.Det resultat som vi kommit fram till är att eleverna, som vi intervjuade, tycker om att arbeta praktiskt och vill göra det i större utsträckning. Pedagogerna vill arbeta mer praktiskt då de tror att det gör lärandet mer lustfyllt och givande. Ur ett genusperspektiv ser vi ingen större skillnad på hur eleverna vill ta till sig kunskap samt deras inställning till ämnet svenska.

The aim of the study was to investigate the students´ attitudes towards mathematics, their knowledge in the subject area they find the least interesting and whether laborative/practical working methods could awaken their interest and curiosity. During our work, we have looked into previous studies regarding girls´ and boys´ attitude and performance in mathematics. We handed out surveys to students in grade 9 at a School with many people from other cultures and nationalities in Malmö in order to find the answers to our questions. The result showed that most of the students thought that the subject area "scaling" was the least interesting. The implemented action program was a laborative/practical task within the "scaling" area. The laborative/practical task was positively perceived by all students. Keywords: attitudes, laborative/practical working methods, scaling / Målet med vår studie var att undersöka elevernas attityder till matematik, vilka kunskaper de har i det arbetsområde som de tycker är tråkigast och om laborativt/praktiskt arbetssätt kan väcka deras intresse och nyfikenhet. Under vårt arbete har vi undersökt några tidigare studier som handlar om flickors och pojkars attityder och prestationer i matematik. Vi delade ut enkäter till elever i årskurs 9 på en invandrartät skola i Malmö för att ta reda på svaren på våra frågor. Resultatet visade att de flesta elever tyckte arbetsområdet "skala" var tråkigast. Åtgärdsprogrammet som genomfördes var en laborativ/praktisk uppgift inom området skala. Den laborativa/praktiska uppgiften upplevdes positivt av alla elever.

Den presenterade studien framställer ett sätt att definiera praktiskt arbete, vidare, undersöks och beskrivs inlärningsmetoderna hands-on science och experiential learning, samt presenteras vilka kopplingar dessa begrepp kan ha med praktisktarbete. Arbetet redogör även för hur man kan använda sig av inlärningsmetoderna med syftet av att skapa en undervisning där elever får chansen att använda sinnen, fysiska modeller, naturen och konkreta objekt, allt för att uppleva naturvetenskap på förstahand. Nack och fördelar med metoderna introduceras och sammanfattas. Studiens informationssökning har genomförts med hjälp av olika sökmotorer och dess källor har samlats från olika databaser. Studien använder sig av vetenskapligaartiklar som är peer reviewed, eller med andra ord är de vetenskapligt granskade. Resultatet av denna studie beskriver inte bara definitionerna av hands-on science och experiential learning, utan här tas även upp hur laboration och utomhuspedagogik kan spegla dessa inlärningsmetoder i undervisningen. I slutsatsen beskrivs kopplingarna som de valda begreppen har med praktiskt arbete samt en sammanfattning av vilka för och nackdelar det kan finnas med dessa typer av kunskapsförmedling.

Syftet med denna studie är att se om begreppsförståelse inom biologi och teknik ökar samt omengagemanget hos elever kan förbättras genom ett praktiskt arbetssätt. I studien har en mindregrupp elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer som undervisas i en särskildundervisningsgrupp ingått. Inom biologin var arbetsområdet människans immunförsvar och iteknik handlade undervisningen om begrepp som krafter, tyngdpunkt, lodrät och vågrät. I ämnetbiologi fick eleverna göra en teater om immunförsvaret och i ämnet teknik fick eleverna byggaraketer som sedan sköts i väg av luften i PET-flaskor. I vår studie har vi utgått frånpragmatismens ideér samt ett sociokulturellt perspektiv. Andra viktiga aspekter är attupplevelser samt kroppsliga förnimmelser är viktigt för lärandet. Resultatet i vår studie visaratt engagemanget ökade vid ett praktiskt arbetssätt. Gällande begreppsförståelsen blev denhögre för ämnet teknik vid ett praktiskt arbetssätt. I ämnet biologi var det ingen större skillnadi begreppsförståelsen efter teoretisk respektive praktisk lektion. Begreppen inom ämnet biologii denna studie var dock mer komplexa till sin natur än begreppen inom teknik. Eleverna mindesdock mer av den praktiska lektionen i biologi än vad de gjorde från den teoretiska lektionen.Vår studie kan därmed visa att ett praktiskt arbetssätt kan hjälpa inlärningen för elever medneuropsykiatriska funktionsvariationer.

In today’s digitalised society we spend a lot of time indoors, kids included, and not as much time outdoors in nature. Thoughts that might appear because of this include what children’s relation to nature looks like and what we as teachers can do to improve this relation. The purpose of this study is therefore to contribute with knowledge about teachers’ thoughts and use of outdoor education, and how they view pupils’ relation to nature based on their outdoor education. The method used in this study was to conduct interviews with five different teachers about their work with outdoor education, along with their thoughts and views on it. A thematic analysis was used to extract different themes from the teachers’ interview answers. This analysis resulted in six different themes covering teachers’ thoughts and outdoor education. The results show that outdoor education often consists of group-based activities with a focus on practical work where many senses are activated and stimulated. According to the teachers, the way that they work with outdoor education also contributes to a more positive relation between pupils and nature, by improving their interest, but also by giving a better understanding of the interaction between humans, animals and plants, as well as our connection to them. Based on these findings, it is important that teachers try to use more of this kind of outdoor education to help develop and improve the pupils’ relation to nature, while ensuring a productive and healthy environment. / I dagens digitaliserade samhälle spenderar vi mycket av vår tid inomhus, även barnen, och inte lika mycket tid ute i naturen. Tankar som kan komma upp på grund av detta är hur barns relation till naturen ser ut och vad vi som lärare kan göra för att stärka denna relation. Syftet med denna studie är därför att bidra med kunskaper kring lärares tankar och användande av utomhusundervisning samt hur de ser på elevers relation till naturen utifrån sin utomhusundervisning. Metoden som användes för studien var intervjuer med fem olika lärare kring deras arbete med utomhusundervisning och deras tankar och syn kring det. Intervjuerna transkriberades och en tematisk analys användes för att ta fram olika teman i lärarnas intervjusvar. Denna analys resulterade i sex olika teman kring lärares tankar och utomhusundervisning. Resultaten visade att utomhusundervisning oftast innebär arbete i grupp med fokus på ett praktiskt arbetssätt där många sinnen aktiveras och stimuleras. Detta sätt som lärare arbetar med utomhusundervisning på bidrar, enligt lärarna, även till positivare relationer mellan elever och naturen genom ökat intresse samt förståelse och känsla för samspelet som finns mellan människor, djur och växter. Utifrån det som framkommit ur denna studie är det viktigt för elevers relation till naturen att lärare försöker att använda sig mer av utomhusundervisning, med förutsättning att de jobbar på det sätt som beskrivs.