Franska är ett av de språk som elever idag kan välja att läsa utöver svenska och engelska i dagens svenska skola. I kursplanen för moderna språk talar man om språkets relevans för oss människor idag och det viktiga i att vi breddar våra språkkunskaper till gagn för oss själva och samhället. Den rådande situationen är dock bekymmersam; statistik visar att ca 25 % av elever som påbörjat studier i franska, hoppar av innan avslutad utbildning. Det ligger i luften att en förändring måste ske, vilket inte minst den aktuella debatten 2006 visar på. Jag har velat ta reda på varför franska idag är ett ämne mer eller mindre i kris, trots att man på högre beslutsnivå förespråkar dess betydelse. Vidare har jag utifrån ett ämnesövergripande synsätt undersökt hur konst som didaktiskt verktyg skulle kunna bidra till ett upplevelse- och erfarenhetsbaserat lärande, där elever och lärare inspireras och motiveras i mötet med det franska språket. Ser man till de nu gällande kursplanemålen i moderna språk, finns stora möjligheter att öppna upp för konst i det pedagogiska rummet, men idag förekommer ett sådant ämnessamarbete i högst begränsad utsträckning. Vi kan lära oss främmande språk på olika sätt; ord och bilder är viktiga instrument och hjälper oss i vår kunskapsinhämtning. Dessa kan i sin tur tala i olika hög grad till våra sinnen och det är individuellt hur vi tar till oss den kunskapen. I både uppsats och gestaltningsarbete har jag undersökt hur ord och bild kan samverka i franskundervisningen. Uppsatsen visar på möjligheter och svårigheter samt ger konkreta exempel på arbetssätt med konst som didaktiskt verktyg. Min gestaltning är inspirerad av Apollinaires kalligram och Magrittes flerbottnade lekfullhet i mötet mellan ord och bild . Jag har målat i ord, tankar kring de fem sinnena - syn, hörsel, lukt, smak och känsel - på fem glasskivor, vilka jag placerat framför en ständigt föränderlig himmel vid ett fönster. Ljud, doft och en mjuk, varmröd matta, har jag med för att fler sinnen ska kunna väckas till liv hos betraktaren. Min slutsats är att konst som didaktiskt verktyg i dagens franskundervisning är en i mångt och mycket oprövad väg, men med stor potential. En förutsättning för ett fruktbart resultat är att man tar till vara elevers och lärares egna upplevelser av en konstbild, ett konstföremål eller en konstupplevelse. Genom att kunna relatera till sin egen förförståelse och samtidigt möta nya intryck och information som är relevanta för eleverna själva, kan motivationen öka och kunskaper i såväl språk som realia fördjupas. / BI/Konst

Denna intervjustudie undersöker tankar om kommunikation hos fransklärare. Kommunikation är sedan början av 1970-talet ett centralt innehåll i språkundervisningen, och studien undersöker hur lärarna förhåller sig till begreppet kommunikativ förmåga samt hur de ser på sitt sätt att undervisa i avseende på kommunikativa aspekter. Studien utgår från litteratur om kommunikativ språkundervisning, kommunikativ kompetens och forskning om kommunikation som budskap eller flerstämmig handling. Det huvudsakliga resultatet är lärarna framhåller att kommunikativ förmåga är detsamma som att göra sig förstådd och förstå, och att en förutsättning för detta är den strategiska kompetensen som innebär att våga experimentera med språket och använda sig av alternativa uttryckssätt när språkkunskaperna inte räcker till. Att kommunikationen är begriplig framhölls också som en förutsättning för kommunikativ förmåga. Att kommunicera begripligt förutsätter i sin tur en diskursiv kompetens, vilket innebär en förmåga att skapa sammanhang i kommunikationen. Studien visar också att lärarna helst arbetar med styrda kommunikationsövningar, med undantag av en lärare som framhöll vikten av att skapa förutsättningar för friare kommunikation i klassrummet där olika åsikter får komma till uttryck. Den huvudsakliga anledningen till att lärarna helst arbetar med styrda övningar tycks vara behovet att själva veta, samt kunna redovisa för eleverna vad de lärt sig.

Little research has been done within the field of the use of textbooks and teaching aids in Spanish asa foreign language (SFL) teaching in Sweden. This study attempts to find answers to how teachersand teacher students use, view and choose SFL teaching aids. To accomplish this, qualitativeinterviews were carried out with Spanish teachers and Spanish teacher students in a city in northernSweden. A survey was also sent to all current SFL teachers in the central coastal region of Norrland.The study indicates that SFL textbooks are of great importance to the participating teachers andteacher students. Furthermore, a wish to enhance the level of interest of Spanish and Spanish/LatinAmerican culture, provide a varied teaching experience and improve their students’ self-esteem arefactors influencing teachers in their use and choices of teaching aids.

Syftet med studien är att beskriva hur undervisningen för nyanlända elever i gymnasieåldern arrangeras i en liten kommun i södra Sverige, i synnerhet gällande modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och ämnesinriktad språkundervisning, samt hur lärare och programansvariga på skolan upplever att undervisningssituationen påverkar dessa elevers studieresultat, både i svenska och i övriga ämnen på grundskolenivå. Frågeställningarna i studien är följande: Hur beskriver en lärare och en programansvarig organisationen av undervisningen på Introduktionsprogrammet Språkintroduktion? Hur uppfattar en lärare och en programansvarig att elevernas studieresultat i svenska och övriga grundskoleämnen påverkas av modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och ämnesinriktad språkundervisning? Två kvalitativa informantintervjuer är genomförda och resultatet visar att kommunen arrangerar studiehandledning på modersmål och ämnesinriktad språkundervisning, men inte aktivt driver frågan modersmålsundervisning. Resultatet visar vidare att studiehandledning på modersmål och den ämnesinriktade språkundervisningen ännu inte har gett några mätbara resultat, eftersom det i strukturerad form är ett relativt nytt inslag i undervisningen. Lärare och programansvariga förväntar sig dock att det på längre sikt kommer ge goda resultat.

<p>I föreliggande examensarbete är syftet att undersöka lärares och elevers inställning till grammatik i språkundervisning i skolans senare år. Som språklärare är det viktigt att gå djupare in på hur grammatik bäst kan läras ut och att som språklärare vara medveten sina val av undervisningssätt. Detta är intressant att veta för att kunna hålla en bra kvalité i undervisningen samt för att möta elevens problematik kring språkinlärning. I studerandet av språkinlärningsteorier visade det sig att grammatikundervisningen främst är uppdelad i två inriktningar: grammatik som produkt och/eller process. Grammatikundervisningen präglas oftast av antingen den ena eller den andra men läraren kan även använda sig av båda sätten för att få en mer nyanserad undervisning. Uppsatsen använder sig av en kvalitativ intervju-undersökningsmetod med elever och lärare som informanter. Lärarna undervisar i engelska och/eller svenska och eleverna går i deras undervisningsgrupper. Elever i årskurs nio deltar då de förmodades vara mogna nog att reflektera kring sitt lärande. Resultatet av undersökningen visar att både elever och lärare tycker att grammatik är viktigt. Lärarna undervisar grammatik i både svenska och i engelska, trots att det inte är betygsgrundande. Eleverna har svårt att reflektera kring sin egen inlärning men tycker att det skulle underlätta med mer variation i undervisningen. Lärarna använder sig av en traditionell förmedlingspedagogik med analytiskt perspektiv och ser oftast grammatik som en produkt.</p>

I denna fallstudie granskas ett i huvudsak ideellt projekt (kallat SPRINT) för volontärledd svenskundervisning av drygt 400 vuxna asylsökande i Åre kommun. Medelst observationer av undervisning och läromedel, kvalitativa intervjuer med de inblandade, samt enkäter till deltagarna har projektets bakgrund, ambitioner, upplägg och genomförande undersökts, samt hur det tagits emot av deltagarna. Upplägget uppfattas som välfungerande av samtliga inblandade och projektets resultat kan betraktas som lyckade, trots vissa upplevda hinder såsom alltför heterogena klasser med både utbildade och analfabeter, samt brist på volontärer. Således tål modellen mycket väl att upprepas i liknande situationer, där de ekonomiska resurserna är begränsade, men viljan att hjälpa stor. / This case study focuses on a local volunteer project in the municipality of Åre, aimed at teaching Swedish to over 400 adult refugees during the approximately 18 months that they have to wait for a residence permit. The background, aims, setup and operation of the project has been examined, accounted for and evaluated, as well as the perceived results. The methods used are observations of the lessons and examination of the web- based primer, interviews with the initiators, trainers, volunteers and administrator of the project, as well as a student survey. The teaching method and setup of the project is perceived as effective by all participants, although volonteers periodically were scarce and the classes too heterogeneous.The results can be considered more than satisfying. Thus the concept and setup can be recommended for use in similar situations in the future, where the financial means are lacking, but the desire to help prevails.

BakgrundI bakgrunden förklaras begreppet kommunikativ förmåga och de kompetenser som ingår samt hur synen på den kommunikativ förmågan har förändrats i kursplaner. Hur språkundervisning bör vara upplagd beskrivs kort. De olika kompetenserna lingvistisk, diskurs, sociolingvistisk, strategisk, sociokulturell och social förklaras samt vad som bör ingå för att utveckla den kommunikativa förmågan beskrivs. Vikten av både utbildning och träning för läraren för att det ska bli ett kommunikativt klassrum tas upp och den teoretiska ramen beskrivs.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur ett antal engelsklärare i grundskolans år 4-6 resonerar om kommunikativ förmåga samt hur de anser att språkundervisningen kan läggas upp för att utveckla denna.MetodMetoden som använts är den kvalitativa metoden med redskapet intervju. Intervjuer har gjorts med 5 lärare på olika skolor i två kommuner i Västra Götalands län. Lärarna arbetar alla med årskurserna 4 till 6 och har erfarenhet av undervisning i engelska.ResultatAv intervjuerna framgår det tydligt att det som lärarna anser vara allra viktigast för den kommunikativa förmågan är att eleverna får så många tillfällen som möjligt att både komma i kontakt med och använda språket. Även då lärarna inte namnger de olika kompetenserna i kommunikativ förmåga visar resultatet att de ändå berör de flesta i sin språkundervisning. / Program: Lärarutbildningen

<p>Syftet med detta arbete var att redogöra för de för- och nackdelar som finns med att använda autentisk engelskspråkig skönlitteratur i undervisningen i engelska på mellanstadiet. Jag ville se om skönlitteratur kan vara ett möjligt alternativ, eller ett komplement, i dagens språkundervisning. </p><p>En stor del av arbetet grundar sig på litteraturstudier. Jag har även valt att basera mitt arbete på en praktisk del, då jag själv testat att arbeta med engelskspråkig skönlitteratur i en årskurs sex. Resultaten av denna testperiod grundar sig dels på mina egna observationer men även på utvärdering av arbetet i klassen, enkätfrågor, kortskrivning om läsningen samt även djupare intervjuer med fyra elever. </p><p>Mitt arbete har fått mig att dra slutsatsen att det är praktiskt genomförbart att arbeta med autentisk engelskspråkig skönlitteratur. Undersökningarna visar att läsningen upplevdes som ett positivt inslag i elevernas engelskundervisning. Majoriteten av eleverna såg läsningen som ett roligt och lärorikt arbetsprojekt och deras arbetsglädje var stor. Samtidigt har jag funnit att arbete med autentisk engelskspråkig skönlitteratur ställer stora krav på lärarens arbetsinsats. Vidare finns det hinder för denna typ av arbete av ekonomisk och praktisk art. Kritiska röster mot läsning av skönlitteratur som metod, hävdar att en sådan arbetsmetod kan vara alltför svår och inte ge eleven tillräckliga grammatiska grunder.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att ta reda på de för- och nackdelar som autentisk skönlitteratur innebär i engelskundervisningen. Jag önskade också se om skönlitteratur kan vara ett alternativt eller ett kompletterande arbetssätt till den "vanliga" undervisningen i engelska. </p><p>Den praktiska delen av arbetet utfördes i årskurs sex på Nya Munken i Linköping hösten 1998. De timmar som lades till arbetet var engelsklektionerna under tre veckor. I övrigt grundar sig min uppsats på litteraturstudie, utvärdering, elevenkät samt elevsamtal. </p><p>Mina totala resultat visar i mycket på positiva effekter både för språkinlärningen och för atmosfären i klassrummet. De flesta elever ser läsning av skönlitteratur som ett roligt och lärorikt inslag i undervisningen. De kritiska röster som riktar sig mot läsning av autentisk skönlitteratur som metod, hävdar att det ärför svårt och att den grammatiska grunden inte är tillräcklig. Det finns också hinder av olika slag för denna sorts undervisning, bla. av ekonomisk och praktisk art.</p>

I föreliggande examensarbete är syftet att undersöka lärares och elevers inställning till grammatik i språkundervisning i skolans senare år. Som språklärare är det viktigt att gå djupare in på hur grammatik bäst kan läras ut och att som språklärare vara medveten sina val av undervisningssätt. Detta är intressant att veta för att kunna hålla en bra kvalité i undervisningen samt för att möta elevens problematik kring språkinlärning. I studerandet av språkinlärningsteorier visade det sig att grammatikundervisningen främst är uppdelad i två inriktningar: grammatik som produkt och/eller process. Grammatikundervisningen präglas oftast av antingen den ena eller den andra men läraren kan även använda sig av båda sätten för att få en mer nyanserad undervisning. Uppsatsen använder sig av en kvalitativ intervju-undersökningsmetod med elever och lärare som informanter. Lärarna undervisar i engelska och/eller svenska och eleverna går i deras undervisningsgrupper. Elever i årskurs nio deltar då de förmodades vara mogna nog att reflektera kring sitt lärande. Resultatet av undersökningen visar att både elever och lärare tycker att grammatik är viktigt. Lärarna undervisar grammatik i både svenska och i engelska, trots att det inte är betygsgrundande. Eleverna har svårt att reflektera kring sin egen inlärning men tycker att det skulle underlätta med mer variation i undervisningen. Lärarna använder sig av en traditionell förmedlingspedagogik med analytiskt perspektiv och ser oftast grammatik som en produkt.