Ordinlärning är en grundläggande byggsten och förutsättning för att förvärva kunskaper i ett främmande språk. Detta kan särskilt för lågpresterande elever innebära en stor utmaning. Idag möter lärare både möjligheterna och kraven, att utöver de traditionella didaktiska metoderna, även använda sig av digitala verktyg inom språkundervisningen. Detta medför nya alternativ för och utmaningar i undervisningen. Syftet med den här studien är därför att bilda kunskap om lärares erfarenheter av digitala verktyg i moderna språk för lågpresterande elever. Erfarenheter från 12 språklärare i grundskolan och gymnasiet har belysts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. En tematisk innehållsanalys visar att lärarna anser de digitala verktygen vara motivationshöjande och relativt effektiva för eleverna vid ordinlärning. Ordinlärningsprogram upplevs gynna i synnerhet lågpresterande elever för att de upplever ordinlärningen som någonting roligt och för att de kan träna i sin egen takt. Programmen används för läxläsning, som träning inför prov eller på lektioner. De utmaningar som beskrivs är framför allt de distraktionsmoment som de digitala verktygen utgör, de brister programmen har i sig, samt tekniska problem.

Learning a new language comprises learning new words. Swedish students study English as a foreign language and as a compulsory subject in school from the first year to year nine. Swedish students also need to pass English to get admitted to upper-secondary school. Given that many students express difficulties learning new words in English through the use of wordlists as homework, this study aims to add to the knowledge about what methods English teachers use to teach new words through wordlists. This knowledge could help form a more included pedagogy and a more inclusive classroom environment for students with language vulnerability. The data show that teachers use varied types of methods that are partly consistent with earlier research. The methods reported by the teachers include different ways to meet and learn the words, but more explicit instructions are sparse. The collaboration between English teachers and special needs teachers mainly focuses on educating the student in a smaller group outside of the classroom. This study could therefore contribute to encourage collaboration that focuses on the specific process of learning new words through wordlists.

Genom en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ intervjustudie undersöks här vilka attityder, erfarenheter och kunskaper en grupp elever och lärare har vad gäller digital glosinlärning i ämnet moderna språk. Bakgrunden är Skolverkets vision om att grundskolan år 2022 ska ge eleverna en adekvat utbildning inom digital kompetens. Den teoretiska ramen behandlar det sociokulturella perspektivet på lärande. Forskningen som presenteras behandlar olika perspektiv på och strategier för ordinlärning samt hur man lär ut ord i språkundervisningen. Resultatet i undersökningen visar att den undersökta gruppen är väl insatt i digital ordinlärning. Resultatet pekar också på att digitala glosinlärningsprogram är användarvänliga verktyg som passar många olika elever, svårighetsgrader, lärandestilar och inlärningssätt. Inlärningen blir tidseffektiv, eleverna hinner träna fler gånger under samma tidsperiod jämfört med analog glosträning. Eleverna får dessutom omedelbar feedback och läxan kan inte tappas bort, eftersom den finns tillgänglig i molnet och inte på lösa lappar eller i boken. Digital glosinlärning kan även höja motivationen hos eleverna men det är inget självändamål. Nackdelar som synliggjordes var att orden inte lärs in i en kontext vilket kan göra att orden glöms snabbare. Glosinlärningsprogrammen rättar dessutom strängt vid stavning vilket kan vara problematiskt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Koncentrationen på glosinlärningen kan även sjunka för de som inte har självdisciplin att hålla sig borta från andra sajter. Studien visar att elever med högre betyg var något mer benägna att använda digitala glosinlärningsprogram. Ett fåtal elever ansåg sig ha sämre IT-vana, och samtliga dessa var flickor. Undersökningen visar också att de digitala programmen ställer höga krav på lärarnas språkliga kompetens och noggrannhet så att orden skrivs in rätt i programmen. Skolan behöver också se till att en god trådlös uppkoppling finns så att eleverna kan använda de digitala programmen utan avbrott.

Studiens syfte har varit att undersöka hur enskild inlärning av glosor och kooperativt lärande med förutbestämda inlärningsstrategier påverkar gymnasielevers inlärning av tyska glosor, samt elevernas egna uppfattningar om inlärningsstrategiernas effektivitet. Urvalsgruppen bestod av tolv gymnasieelever som läste tyska 4 på gymnasiet. Genom att enbart denna specifika grupp undersöktes blev studien en fallstudie, vilket möjliggjorde en analys av inlärningsstrategiernas och det kooperativa lärandets inverkan på glosinlärning. För att samla in data skapades glostester. Dessutom undersöktes elevernas egna uppfattningar om huruvida kooperativt lärande och inlärningsstrategier bidrog till deras glosinlärning. Denna delade metod gjorde studien till en fall- och enkätstudie.   Studiens resultat indikerar att eleverna kom ihåg fler glosor vid enskild inlärning. Dessutom föredrog eleverna generellt att arbeta enskilt. De fick använda sig av två olika inlärningsmetoder under det kooperativa lärandet. Av de två kooperativa inlärningsstrategierna föredrog ett flertal associeringstekniken framför meningsbyggnad. Även testresultatet från testen baserat på associationsinlärning var högre. Många upplevde det kooperativa arbetet som hämmande och betonade svårigheter med gruppindelningarna. Elevernas motvilja mot grupparbete och önskan om enskild inlärning framhäver vikten av att skapa ett klimat där eleverna känner sig trygga att samarbeta i om nodvändigt. Eleverna hade i regel andra preferenser för inlärningsstrategier än kooperativt lärande vilket understryker att framtida undervisning bör integrera olika strategier så att eleverna själva kan välja. Denna insikt kan vägleda lärare i sin språkundervisning och skapa en individanpassad och effektiv glosinlärning.