Studiens syfte har varit att undersöka hur enskild inlärning av glosor och kooperativt lärande med förutbestämda inlärningsstrategier påverkar gymnasielevers inlärning av tyska glosor, samt elevernas egna uppfattningar om inlärningsstrategiernas effektivitet. Urvalsgruppen bestod av tolv gymnasieelever som läste tyska 4 på gymnasiet. Genom att enbart denna specifika grupp undersöktes blev studien en fallstudie, vilket möjliggjorde en analys av inlärningsstrategiernas och det kooperativa lärandets inverkan på glosinlärning. För att samla in data skapades glostester. Dessutom undersöktes elevernas egna uppfattningar om huruvida kooperativt lärande och inlärningsstrategier bidrog till deras glosinlärning. Denna delade metod gjorde studien till en fall- och enkätstudie.   Studiens resultat indikerar att eleverna kom ihåg fler glosor vid enskild inlärning. Dessutom föredrog eleverna generellt att arbeta enskilt. De fick använda sig av två olika inlärningsmetoder under det kooperativa lärandet. Av de två kooperativa inlärningsstrategierna föredrog ett flertal associeringstekniken framför meningsbyggnad. Även testresultatet från testen baserat på associationsinlärning var högre. Många upplevde det kooperativa arbetet som hämmande och betonade svårigheter med gruppindelningarna. Elevernas motvilja mot grupparbete och önskan om enskild inlärning framhäver vikten av att skapa ett klimat där eleverna känner sig trygga att samarbeta i om nodvändigt. Eleverna hade i regel andra preferenser för inlärningsstrategier än kooperativt lärande vilket understryker att framtida undervisning bör integrera olika strategier så att eleverna själva kan välja. Denna insikt kan vägleda lärare i sin språkundervisning och skapa en individanpassad och effektiv glosinlärning.