Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sveriges Lärarförbund arbetade med införandet av en ny läroplan, Lgr 80. De frågor som jag har valt att inrikta mig på är Hur Sveriges Lärarförbund arbetade med Lgr 80 och vilka förändringar som Sveriges Lärarförbund ville göra i Lgr 80. Sveriges Lärarförbund var med under hela arbetet med att ta fram den nya läroplanen genom att både arbeta med läroplanen inom förbundet och att vara med i de arbetsgrupper som skol-överstyrelsen tillsatt. Källor som jag främst har använt mig av till undersökningen är Sveriges Lärarförbunds remissyttrande, Läroplansförslaget och sammanträdesprotokoll från Sveriges Lärarförbund.Nyheter som Lgr 80 innebar var bland annat en revidering av betygssystemet, decentraliserad skola och ett nytt tillvalssystem. Sveriges Lärarförbund kunde påverka arbetet med läroplanen både genom sin medverkan i arbetsgrupperna samt genom sitt remissyttrande.

<p>Med denna studie har jag undersökt om och på vilket sätt svenskundervisningen i grundskolan har förändrats utifrån Lgr 80 och Lpo 94, både vad gäller lärares erfarenheter och åsikter om eventuell förändring i undervisningssättet samt i kursplanstexter. Vad gäller Lpo 94 är det de reviderade kursplanerna från 2000 som studerats och jämförts med Lgr 80. Tre lärare med olika bakgrund och med erfarenhet från undervisning i de båda kursplanerna har intervjuats och deras svar jämförts med varandra. Resultatet av intervjuerna visade att lärarna anser sig äga en större frihet att lägga upp sin undervisning utifrån Lpo 94 samt att Lpo 94 sätter eleven som individ i fokus. Lärarna påpekar också vikten av erfarenhet i sina yrken. På grund av att jag inte kunde hitta så mycket tidigare forskning om jämförelse mellan Lgr 80 och Lpo 94, vad gäller kursplanerna i svenska, så bygger den tidigare forskningen på en rapport av U Linell. Teorier bakom de båda läroplanerna är berört i stort och bygger på texter av J Dewey, J Piaget och L Vygotskij.</p>

Med denna studie har jag undersökt om och på vilket sätt svenskundervisningen i grundskolan har förändrats utifrån Lgr 80 och Lpo 94, både vad gäller lärares erfarenheter och åsikter om eventuell förändring i undervisningssättet samt i kursplanstexter. Vad gäller Lpo 94 är det de reviderade kursplanerna från 2000 som studerats och jämförts med Lgr 80. Tre lärare med olika bakgrund och med erfarenhet från undervisning i de båda kursplanerna har intervjuats och deras svar jämförts med varandra. Resultatet av intervjuerna visade att lärarna anser sig äga en större frihet att lägga upp sin undervisning utifrån Lpo 94 samt att Lpo 94 sätter eleven som individ i fokus. Lärarna påpekar också vikten av erfarenhet i sina yrken. På grund av att jag inte kunde hitta så mycket tidigare forskning om jämförelse mellan Lgr 80 och Lpo 94, vad gäller kursplanerna i svenska, så bygger den tidigare forskningen på en rapport av U Linell. Teorier bakom de båda läroplanerna är berört i stort och bygger på texter av J Dewey, J Piaget och L Vygotskij.

Den här rapporten tittar på innehållet i de läroplaner som funnits i den svenska grundskolan, från den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar också ämnet geografi, hur ämnets innehåll sett ut och förändrats över den här tiden samt intervjuer med verksamma lärare.Man kan se att läroplanerna inte förändras direkt mycket i sin allmänna del, men att kursplanen förändrats en hel del med förskjutning från kartografi och fokus på närmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus på samspel mellan människa natur, vilket även framkommer i de svaren lärarna ger. / This report looks at the content of the curricula that existed in the Swedish primary-schools. From the first one that came in 1962 to the present, introduced in 2011.It also handles the subject geography, how the content has been presented and changed over this period of time. I have also interviewed practicing teachers to see if there are any similarities.One can see that the curriculum has not changed much in its general part, but that the syllabus changed a lot with the shift from cartography and focus on the local environment to a more technical

<p>Uppsatsen diskuterar frågan hur skolans syn på kultur har förändrats genom åren. Vidare på vilket sätt detta har skett i praktiken. Uppsatsen går igenom den förändringsprocess som skett från slutet av 1960-talet och några år in å 2000-talet.</p><p>Uppsatsen visar att de förändringar som skett till stor del varit ett resultat av politiska direktiv, främst genom läroplanerna och statliga kultursatsningar. Den största förändringen har dock inte varit ett resultat av politiska pekpinnar, utan av politiska möjligheter. Senare läroplaner har öppnat upp för en mer målstyrd verksamhet vilket har lett till att pedagoger har använt kulturen som redskap för att uppnå de mål som fastställts i läroplanerna för alla ämnen.</p>

Uppsatsen diskuterar frågan hur skolans syn på kultur har förändrats genom åren. Vidare på vilket sätt detta har skett i praktiken. Uppsatsen går igenom den förändringsprocess som skett från slutet av 1960-talet och några år in å 2000-talet. Uppsatsen visar att de förändringar som skett till stor del varit ett resultat av politiska direktiv, främst genom läroplanerna och statliga kultursatsningar. Den största förändringen har dock inte varit ett resultat av politiska pekpinnar, utan av politiska möjligheter. Senare läroplaner har öppnat upp för en mer målstyrd verksamhet vilket har lett till att pedagoger har använt kulturen som redskap för att uppnå de mål som fastställts i läroplanerna för alla ämnen.

Inom det svenska skolväsendet finns det en rad bestämmelser som den enskilda skolan skall ha som underlag för den undervisning som skolan erbjuder sina elever. Dessa bestämmelser återfinns i den dagsaktuella läroplanen för obligatoriska skolan, Lpo 94. Varje enskild skola avgör själv vilket material/läromedel som skall användas i undervisningen, då det finns ett stort utbud av läromedel att välja mellan. Det valda läromedlet kan vara av stor betydelse i undervisningen. Det är därför viktigt att det är det mest lämpliga läromedlet som tas i bruk för att uppfylla de krav som ställs på undervisningen.

Syftet med vår studie är att jämföra Lgr 80 med Lpo 94 för att undersöka förekommande förändringar mellan dessa reformer i idrottsundervisningen i en historisk process fram till idag. Studien grundas på ett socialhistoriskt perspektiv, där idrottslärares erfarenheter kring arbetslivet i skolans verksamhet har upplevts under de senaste 30 åren. Studien är därmed avgränsad till ett lärarperspektiv. Bakgrunden till denna studie är vårt intresse för de historiska förändringsprocesser som sker i samhällen och så även i skolans verksamhet med reformer. Vad reformerna har fått för genomslagskraft och konsekvenser i dagens skola och för lärarrollen med fokus på ämnet idrott och hälsa är vårt undersökningsområde. Inför vårt kommande yrke ger denna intressestudie oss förhoppningsvis en ökad förståelse och medvetenhet kring varför skolan har utvecklats som den har gjort och vad det skapar och framkallar för typ av skeenden inom idrott och hälsas undervisning. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ, då vi använt oss av öppna intervjuer. Urvalet har varit fyra lärare på två olika skolor. Vår teoretiska bakgrund behandlar begreppen normativ nivå som styrdokument och den praktiska nivån som skolans verksamhet med områden kring idrottsundervisningen och lärarrollen under förändring. I resultaten har vi fått fram att samverkan har skett tidigare i Lgr 80 men med Lpo 94 ökade den radikalt då det upprättades arbets- och ämneslag. Tid till ämnet idrott och hälsa har minskat men fler arbetsuppgifter har tillkommit för så som mer dokumentation, betygssamtal, sociala kontakten med elever och föräldrar. Lärarrollen och idrottsundervisningen har på så vis förändrats under denna tidsperiod. Resultaten av vår intervjustudie har visat att lärarna ansåg att det har blivit definitivt sämre efter att skolor decentraliserades från statligt till kommunalt ansvar. Ekonomiska resurser är det som styr och det är färre anställda lärare mot elevantal idag efter kommunaliseringen. Lärarna upplever problematik med kursplanens betygskriterier som är både svårtolkade men även svåra att uppnå för elever. Det har visat sig att lärarkåren fick väldigt lite fortbildning innan reformen 94 som gjorde att alla tolkade läroplanen olika. Lärarna uppnår goda resultat med eleverna i sin undervisning med liten marginal och det beror på god organisation och samverkan idrottslärare emellan.

<p>Syftet med vår studie är att jämföra Lgr 80 med Lpo 94 för att undersöka förekommande förändringar mellan dessa reformer i idrottsundervisningen i en historisk process fram till idag. Studien grundas på ett socialhistoriskt perspektiv, där idrottslärares erfarenheter kring arbetslivet i skolans verksamhet har upplevts under de senaste 30 åren. Studien är därmed avgränsad till ett lärarperspektiv.</p><p>Bakgrunden till denna studie är vårt intresse för de historiska förändringsprocesser som sker i samhällen och så även i skolans verksamhet med reformer. Vad reformerna har fått för genomslagskraft och konsekvenser i dagens skola och för lärarrollen med fokus på ämnet idrott och hälsa är vårt undersökningsområde. Inför vårt kommande yrke ger denna intressestudie oss förhoppningsvis en ökad förståelse och medvetenhet kring varför skolan har utvecklats som den har gjort och vad det skapar och framkallar för typ av skeenden inom idrott och hälsas undervisning.</p><p>Metoden vi har använt oss av är kvalitativ, då vi använt oss av öppna intervjuer. Urvalet har varit fyra lärare på två olika skolor.</p><p>Vår teoretiska bakgrund behandlar begreppen normativ nivå som styrdokument och den praktiska nivån som skolans verksamhet med områden kring idrottsundervisningen och lärarrollen under förändring.</p><p>I resultaten har vi fått fram att samverkan har skett tidigare i Lgr 80 men med Lpo 94 ökade den radikalt då det upprättades arbets- och ämneslag. Tid till ämnet idrott och hälsa har minskat men fler arbetsuppgifter har tillkommit för så som mer dokumentation, betygssamtal, sociala kontakten med elever och föräldrar. Lärarrollen och idrottsundervisningen har på så vis förändrats under denna tidsperiod.</p><p>Resultaten av vår intervjustudie har visat att lärarna ansåg att det har blivit definitivt sämre efter att skolor decentraliserades från statligt till kommunalt ansvar. Ekonomiska resurser är det som styr och det är färre anställda lärare mot elevantal idag efter kommunaliseringen. Lärarna upplever problematik med kursplanens betygskriterier som är både svårtolkade men även svåra att uppnå för elever. Det har visat sig att lärarkåren fick väldigt lite fortbildning innan reformen 94 som gjorde att alla tolkade läroplanen olika. Lärarna uppnår goda resultat med eleverna i sin undervisning med liten marginal och det beror på god organisation och samverkan idrottslärare emellan.</p>

Uppsatsen undersöker hur religionsundervisningen i kursplanerna har förändrats från Lgr 62 fram till den nya läroplanen Lgr 11. Den belyser innehållet i alla läroplaner och ger en djupdykning i kristendomsämnet i religionsundervisningen. Skribenten svarar på frågeställningen om vilka likheter och skillnader på vad man undervisade om i klassrummet inom kristendomsämnet. Resultatet visar att undervisningen har gått från en ren kristendomsundervisning med inslag av Bibelkunskap, Bibliska berättelser samt sånger ur Psaltaren till att mer undervisa om traditioner samt etik och moral inom religionskunskap. Eleven ska idag kunna använda sig av kunskapen för att kunna resonera, diskutera och ha förståelse för vad kristendomsämnet innebär och sätta det i ett större sammanhang.