<p>Den här studien är baserad på diskursteorin av Laclau och Mouffe. Teorin utgår ifrån det faktum att språk är föränderligt över tid och att alla begrepp i sig är tomma och behöver andra begrepp för att få sin betydelse. Genom att använda denna teori försöker vi få fram innebörden av begreppet demokrati och synen på hur en demokratisk människa skall vara i två läroplaner; Lgr 69 och Lpo 94. Genom analysen skall en dominerande diskurs komma fram som representerar olika tidsperioder, dessa jämförs och diskuteras senare. I Lgr 69 får begreppet demokrati sin betydelse genom att ställas i relation med samhället medan det i Lpo 94 är genom individuella värden. Studien visar därför att den dominerande diskursen i Lgr 69 är kollektivcentrerad medan den i Lpo 94 är individcentrerad, vilket medför att synen på en demokratisk människa har förändrats.</p>

Den här studien är baserad på diskursteorin av Laclau och Mouffe. Teorin utgår ifrån det faktum att språk är föränderligt över tid och att alla begrepp i sig är tomma och behöver andra begrepp för att få sin betydelse. Genom att använda denna teori försöker vi få fram innebörden av begreppet demokrati och synen på hur en demokratisk människa skall vara i två läroplaner; Lgr 69 och Lpo 94. Genom analysen skall en dominerande diskurs komma fram som representerar olika tidsperioder, dessa jämförs och diskuteras senare. I Lgr 69 får begreppet demokrati sin betydelse genom att ställas i relation med samhället medan det i Lpo 94 är genom individuella värden. Studien visar därför att den dominerande diskursen i Lgr 69 är kollektivcentrerad medan den i Lpo 94 är individcentrerad, vilket medför att synen på en demokratisk människa har förändrats.

This study examined how students with disabilities/ barriers have been included in physical education and health in curriculum (Lgr) 69, 80 and 11. This was done by conducting interviews with both male and female teachers, but also by conducting interviews with both male and female persons who attended school before Lgr 80 presented the concept  'education for all'. In school today the education has to be adapted for each individual. The interview method I used was qualitative interviews. The number of people I interviewed was different depending on which of the various issues I used. The results of this study show that teachers working with both Lgr 69 and Lgr 11 do well in getting students with disabilities / barriers included during physical education and health hour. Today's teachers, working with Lgr11 have more to plan to ensure that students can participate in activity. The observation I made was that today's teachers are working hard to ensure that students can join in and do their best on their terms in order to achieve the demands.

Den här rapporten tittar på innehållet i de läroplaner som funnits i den svenska grundskolan, från den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar också ämnet geografi, hur ämnets innehåll sett ut och förändrats över den här tiden samt intervjuer med verksamma lärare.Man kan se att läroplanerna inte förändras direkt mycket i sin allmänna del, men att kursplanen förändrats en hel del med förskjutning från kartografi och fokus på närmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus på samspel mellan människa natur, vilket även framkommer i de svaren lärarna ger. / This report looks at the content of the curricula that existed in the Swedish primary-schools. From the first one that came in 1962 to the present, introduced in 2011.It also handles the subject geography, how the content has been presented and changed over this period of time. I have also interviewed practicing teachers to see if there are any similarities.One can see that the curriculum has not changed much in its general part, but that the syllabus changed a lot with the shift from cartography and focus on the local environment to a more technical

<p>Uppsatsen diskuterar frågan hur skolans syn på kultur har förändrats genom åren. Vidare på vilket sätt detta har skett i praktiken. Uppsatsen går igenom den förändringsprocess som skett från slutet av 1960-talet och några år in å 2000-talet.</p><p>Uppsatsen visar att de förändringar som skett till stor del varit ett resultat av politiska direktiv, främst genom läroplanerna och statliga kultursatsningar. Den största förändringen har dock inte varit ett resultat av politiska pekpinnar, utan av politiska möjligheter. Senare läroplaner har öppnat upp för en mer målstyrd verksamhet vilket har lett till att pedagoger har använt kulturen som redskap för att uppnå de mål som fastställts i läroplanerna för alla ämnen.</p>

Uppsatsen diskuterar frågan hur skolans syn på kultur har förändrats genom åren. Vidare på vilket sätt detta har skett i praktiken. Uppsatsen går igenom den förändringsprocess som skett från slutet av 1960-talet och några år in å 2000-talet. Uppsatsen visar att de förändringar som skett till stor del varit ett resultat av politiska direktiv, främst genom läroplanerna och statliga kultursatsningar. Den största förändringen har dock inte varit ett resultat av politiska pekpinnar, utan av politiska möjligheter. Senare läroplaner har öppnat upp för en mer målstyrd verksamhet vilket har lett till att pedagoger har använt kulturen som redskap för att uppnå de mål som fastställts i läroplanerna för alla ämnen.

Uppsatsen undersöker hur religionsundervisningen i kursplanerna har förändrats från Lgr 62 fram till den nya läroplanen Lgr 11. Den belyser innehållet i alla läroplaner och ger en djupdykning i kristendomsämnet i religionsundervisningen. Skribenten svarar på frågeställningen om vilka likheter och skillnader på vad man undervisade om i klassrummet inom kristendomsämnet. Resultatet visar att undervisningen har gått från en ren kristendomsundervisning med inslag av Bibelkunskap, Bibliska berättelser samt sånger ur Psaltaren till att mer undervisa om traditioner samt etik och moral inom religionskunskap. Eleven ska idag kunna använda sig av kunskapen för att kunna resonera, diskutera och ha förståelse för vad kristendomsämnet innebär och sätta det i ett större sammanhang.

Sveriges regering kommer att presentera ett förslag till ny läroplan för grundskolan som ska börja gälla läsåret 2011/2012. Syftet med denna uppsats är att utreda begreppet kreativitet och sätta det i relation till den nya läroplanen, för att försöka förutsäga i vilken omfattning kreativitet och skapande kommer att få utrymme i denna. Arbetet med detta kräver att jag även studerar tidigare läroplaner (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94) och kartlägger utrymmet för kreativitet och skapande i dessa. Mina resultat är inte slutliga, i och med att den nya läroplanen inte ännu är presenterad. Jag har dock genom tolkning av relevanta dokument och diskussion kring dessa kommit fram till att den nya läroplanen kommer att ge färre tillfällen för kreativitet och skapande i svensk grundskola än nuvarande läroplan, Lpo 94. / The government of Sweden is about to present a proposition for a new curriculum for Swedish elementary school, which will come into effect the academic year 2011/2012. The purpose of this thesis is to investigate the concept of creativity, and put it in relation to the new curriculum, in order to predict the scope creativity will have in this. This purpose requires that I also study earlier curricula (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 and Lpo 94) and identify the scope for creativity in these. My results are not final, with the new curriculum not being presented yet. I have, however, by means of interpretation of relevant documents and a discussion of these, concluded that the new curriculum will provide less opportunities for creativity in Swedish elementary school than the current curriculum, Lpo 94, does.

The current Swedish curriculum for the compulsory school came in 2022 and replaced the one from 2011. The curriculum and the subject Physical education and health (PEH) have been through multiple changes historically regarding the name of the subject, the text, content and objectives. Something that is relevant today is the diversity in Swedish schools where there are many different students with different backgrounds, experiences and expressions. Because of this it is interesting to compare and explore how inclusion is visible in the current curriculum and the previous ones.  The study aimed to compare curriculum from the years 1969, 1994 and 2022 in PEH for grades 7-9. The purpose is also to examine the thoughts and goals behind the changes in the curricula and relate them to an inclusion perspective. The study was a qualitative literature study which analyzes the curriculum, syllabus and their commentary material through a qualitative content analysis. Curriculum theory was used as a theoretical framework. In the results both similarities and differences were found from an inclusion perspective between the curricula and five categories were created. For example the results showed differences regarding the content of PEH where it goes from a content focused on competition and performance in specific sports while the latter two curricula was about movement and could include more various activities and interests. Differences in the language between the curricula was shown through concepts and words that have different consequences on inclusion.   The study concluded that there are many similarities between the curricula where there is an inclusive way of thinking in PEH even in the older curricula, especially with regard to their time and context. However inclusion increased through the curriculum changes.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken vikt de geografiska traditionerna ges i den nuvarande och i tidigare kursplaner för ämnet geografi samt hur dessa traditioner visar sig hos aktiva SOlärare i grundskolans senare del i deras syn på geografiämnets beståndsdelar. Uppsatsen tar avstamp i en redogörelse för Pattisons fyra geografiska traditioner (den rumsliga, den regionala, den naturgeografiska och människa-natur traditionen) med tillägg av den kritiska traditionen som Graves benämner den. Dessa traditioner ligger till grund för granskningen av nuvarande kursplan och för kursplaner för geografämnet under 1900-talets senare del. De olika traditionernas vikt i förhållande till varandra redovisas genom en tabell som sammanfattar kursplansanalysen. Exempel på resultatet är att Människa-natur traditionen har fått en dominerande del i senare kursplaner samt att den kritiska traditionen tillkommit sedan Lgr 80. Genom intervjuer undersöktes aktiva SO-lärares syn på geografiämnets beståndsdelar. Det empiriska materialet har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats. Även om lärarna undervisade i och runtomkring samma centralort blev resultatet att synen skiljer sig från person till person. Dock utmärkte sig vissa traditioner mer än andra. En tradition med stor närvaro var människa-natur traditionen, även den naturgeografiska traditionen var väl representerad i lärarnas syn.