Syftet med studien var att genom semistrukturerade intervjuer undersöka vilken betydelse förskollärare tillskriver sina egna intressen och erfarenheter i arbetet med estetik samt vilken uttryckform förskollärare anser som lättast och svårast att arbeta med. Semistrukturerade intervjuer valdes då det gav plats för följdfrågor och djupare intervjuer. Resultatet visar att förskollärares intressen och erfarenheter kan påverka hur estetik väljs att användas i förskolan. Resultatet visar även att förskollärare såg olika på vad som var lättast respektive svårast med estetik men det som ansågs lättast var musik och det svåraste var drama. Slutsatser som framkom utifrån studien var att förskollärarna ansåg sig vara medvetna om vad estetik innebar men att kunskaperna kring olika uttrycksformer var otillräckliga för att medvetet våga användas i verksamheterna. En annan slutsats var att förskollärarna valde att använda den uttrycksform de kände sig mest bekväma i.

Det finns olika åsikter om läxans syfte inom forskning kring läxor. Läxor är ett omdebatterat ämne i media och det berör nästan alla familjer. Det finns tyvärr inte så mycket forskning om läxans funktion och effekt på elevernas lärande. Läxor förekommer inte i läroplanen och därmed finns det inga tips till undervisade lärare. Åsikten är olika hos både föräldrar och lärare, och att eleverna inte är generellt intresserade av att göra läxor. I min undersökning har jag valt att ta reda på vilken syn lärare i grundskolan år 1-6 har på läxor och vilka effekter de anser att den har för elevernas lärande. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fem lärare som undervisar på lågstadiet i olika ämnen och med olika antal års erfarenhet av läraryrket. Resultatet visade att alla de intervjuade lärarna använde sig av läxor i någon form i sin undervisning. Läxorna ges framförallt för att eleverna ska befästa sina kunskaper, få möjlighet till repetition samt få träning i sin studieteknik för att kunna planera sin tid och ta ansvar för studierna. Den slutsats jag har kommit fram till är, att om läxor ska ges bör de vara väl utformade och de ska följas upp. De måste också vara intressanta och kännas meningsfulla för eleverna om de ska främja inlärningen.

Läxor är ett het och omdebatterade ämne i media och det berör nästan alla hushåll. Det råder tyvärr inte mycket forskning kring läxor. Begreppet förekommer inte i läroplanen och därmed finns det inga anvisningar till undervisande lärare. Elever brukar inte vara förtjusta i att göra läxor. Däremot är åsikten är olika hos både föräldrar och lärare. Det finns med andra ord inte en enhetlig mening om läxornas funktion och inverkan på inlärningsprocessen. I detta arbete undersöker jag hur lärarna i en av Sveriges bästa skolkommuner, Vellinge, uttrycker sig om läxor och vilken roll det spelar i undervisningen. Arbetet karaktäriseras som ett induktivt arbete då man förutsättningslöst går på en upptäcktsresa för att undersöka en arbetsplats och sedan försöka formulera en mer generell teori. Med detta ändamål har ett anonymt och digitalt formulär har skickats ut till 50 valda lärare och svaren har samlats och analyserats både kvalitativt och kvantitativt utifrån kön, arbetslivserfarenhet, undervisande åldersgrupp och ämne. Utifrån de 64 % som svarade på frågorna kan man se en trend hos kvinnliga lärare som är starkare än män när det gäller att delge läxor som en rutinerad process i sin undervisning. Antal läxor och frekvensen påverkas av genus, undervisande grupp och ämne. Att förespråka för en läxfri skola är inte något som är aktuellt i denna urvalsgrupp oavsett om man använder sig av läxor eller inte. Samtliga lärare är även enig om att det krävs mer och djupare diskussioner om läxor och på vilket sätt man kan formulera en effektiv läxa.

<p>My purpose with this study was partly to examine how some Swedish science teachers teach and their knowledge of the science curriculum, and how this affects their teaching. I also aimed to compare the Swedish and Irish science curriculum. The method I undertook to achieve this study was to carry out six interviews with science teachers in Sweden. I also completed a text analyse of both the Swedish & Irish science curriculum. The results of the interviews showed that the teachers think the curriculum is important but they do not always keep to it. They know that their pupils do not reach the standards for fifth grade but they are not concerned about this. They aim to teach science as outlined in the curriculum. However, they are satisfied with how they teach in relation to the curriculum today. The science curriculums in Sweden and in Ireland are composed in different ways but their didactic ways of thinking are quite similar. They want the pupils to think scientifically about nature and therefore reach a sustainable development.</p> / <p>Syftet med detta examinationsarbete var delvis att undersöka hur några svenska naturvetenskapslärare uppfattar och förhåller sig till kursplanerna i de naturvetenskapliga ämnena och hur de styr undervisningen. Jag syftade även att jämföra de svenska och irländska kursplanerna för naturvetenskap. För att ta reda på detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med sex naturvetenskapliga lärare i Sverige samt en textundersökning av kursplanerna. Ur intervjuerna framgick det att lärarna tycker kursplanerna är viktiga men de följer inte alltid dem. De vet att deras femteklassare inte når upp till målen men det bekymrar dem inte heller. De vill undervisa mer naturvetenskap som kursplanerna uppmanar men är samtidigt tillfredställda med hur de förhåller sig till dem idag. Kursplanerna, i Sverige och på Irland, är utformade olika men har samma didaktiska grundtanke, bland annat att ge eleverna ett naturvetenskapligt förhållande till naturen och därigenom nå en hållbar utveckling.</p>

My purpose with this study was partly to examine how some Swedish science teachers teach and their knowledge of the science curriculum, and how this affects their teaching. I also aimed to compare the Swedish and Irish science curriculum. The method I undertook to achieve this study was to carry out six interviews with science teachers in Sweden. I also completed a text analyse of both the Swedish &amp; Irish science curriculum. The results of the interviews showed that the teachers think the curriculum is important but they do not always keep to it. They know that their pupils do not reach the standards for fifth grade but they are not concerned about this. They aim to teach science as outlined in the curriculum. However, they are satisfied with how they teach in relation to the curriculum today. The science curriculums in Sweden and in Ireland are composed in different ways but their didactic ways of thinking are quite similar. They want the pupils to think scientifically about nature and therefore reach a sustainable development. / Syftet med detta examinationsarbete var delvis att undersöka hur några svenska naturvetenskapslärare uppfattar och förhåller sig till kursplanerna i de naturvetenskapliga ämnena och hur de styr undervisningen. Jag syftade även att jämföra de svenska och irländska kursplanerna för naturvetenskap. För att ta reda på detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med sex naturvetenskapliga lärare i Sverige samt en textundersökning av kursplanerna. Ur intervjuerna framgick det att lärarna tycker kursplanerna är viktiga men de följer inte alltid dem. De vet att deras femteklassare inte når upp till målen men det bekymrar dem inte heller. De vill undervisa mer naturvetenskap som kursplanerna uppmanar men är samtidigt tillfredställda med hur de förhåller sig till dem idag. Kursplanerna, i Sverige och på Irland, är utformade olika men har samma didaktiska grundtanke, bland annat att ge eleverna ett naturvetenskapligt förhållande till naturen och därigenom nå en hållbar utveckling.

Vi har i detta produktionsarbete undersökt hur lärare i den svenska skolverksamheten i årskurs F-3 uppfattar och arbetar med kooperativt lärande inom problemlösning i matematik. Likaså har vi undersökt vilka utmaningar som kan förekomma genom denna typ av undervisningsmetod. Vi har använt oss av intervjuer för att kunna gå djupare in på ämnet där lärare, från olika svenska skolor, har deltagit i studien. Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar huruvida kooperativt lärande kan förbättra undervisningen i matematik inriktat mot problemlösning i årskurs F-3. Syftet är även att undersöka hur lärare uppfattar användningen av arbetsmetoden och om arbetsmetoden är pålitlig. Genom ett strategiskt urval förfrågades samt valdes åtta lärare ut att delta i studien. Resultatet visade att lärare ser en vinning i att arbeta kooperativt i sin matematikundervisning vid problemlösning men det kräver dels att lärare har förkunskaper och dels en god planering för att kunna uppfylla detta. Resultatet visade även att lärare behöver tänka på hur de konstruerar grupper för att arbetsmetoden ska fungera.