Syftet med denna studie är att utveckla en ökad kunskap om hur rektorer resonerar och lärare beskriver sina erfarenheter utifrån ett läxfritt arbetssätt som ett kompensatoriskt hjälpmedel. Läxor regleras inte inom styrdokumenten och ger således läraren ansvar om att besluta om läxor ska utgöra en del av elevens undervisning eller inte. Läxan tenderar till att skap samhällsdebatter och utifrån forskning synliggörs läxan som en naturlig del av elevens undervisning som bidrar med stora skillnadder för elevens lärande.  Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar att skillnader i elevers kunkskapsmässiga förutsättningar och behov kan kompenseras i arbetet med stöd av tid och resurser. Fortsättningsvis visar resultaten att eleven krävs vara ansvarstagande och självkritisk i relation till sin egen förmåga.

Syftet: Att undersöka läxornas konstruktion, på vilket sätt elever arbetar med dessa och slutligen hur dessa vidareutvecklas i klassrummet inom ämnet moderna språk. Fokus ligger på eleverna egna uppfattningar kring läxor och även om dessa nyttjas på ett sätt som bidrar till elevernas förutsättningar att lära sig ett av de moderna språken. Med en fenomenografisk utgångspunkt vill jag kunna beskriva variationer i hur eleverna uppfattar läxor i spanska, franska och tyska. Arbetet är en kvalitativ undersökning och bygger på intervjuer med elever i årkurs 9.  Resultat: Undersökningen visade inte bara hur eleverna arbetar med läxor i moderna språk, utan även pedagogernas arbetssätt kring dessa. Eleverna svar kunde ge  en inblick om deras tankar kring vad de tror är syftet med läxor, deras egen upplevelse med att arbeta med dessa och sedan uppföljningen i klassrummet tillsammans med lärare och klasskamrater.

Läxor är ett het och omdebatterade ämne i media och det berör nästan alla hushåll. Det råder tyvärr inte mycket forskning kring läxor. Begreppet förekommer inte i läroplanen och därmed finns det inga anvisningar till undervisande lärare. Elever brukar inte vara förtjusta i att göra läxor. Däremot är åsikten är olika hos både föräldrar och lärare. Det finns med andra ord inte en enhetlig mening om läxornas funktion och inverkan på inlärningsprocessen. I detta arbete undersöker jag hur lärarna i en av Sveriges bästa skolkommuner, Vellinge, uttrycker sig om läxor och vilken roll det spelar i undervisningen. Arbetet karaktäriseras som ett induktivt arbete då man förutsättningslöst går på en upptäcktsresa för att undersöka en arbetsplats och sedan försöka formulera en mer generell teori. Med detta ändamål har ett anonymt och digitalt formulär har skickats ut till 50 valda lärare och svaren har samlats och analyserats både kvalitativt och kvantitativt utifrån kön, arbetslivserfarenhet, undervisande åldersgrupp och ämne. Utifrån de 64 % som svarade på frågorna kan man se en trend hos kvinnliga lärare som är starkare än män när det gäller att delge läxor som en rutinerad process i sin undervisning. Antal läxor och frekvensen påverkas av genus, undervisande grupp och ämne. Att förespråka för en läxfri skola är inte något som är aktuellt i denna urvalsgrupp oavsett om man använder sig av läxor eller inte. Samtliga lärare är även enig om att det krävs mer och djupare diskussioner om läxor och på vilket sätt man kan formulera en effektiv läxa.