Syfte och frågeställningar Syftet var att utforska elitfotbollstränares tankar kring mental färdighetsträning samt skapa en förståelse för och hur tränarna implementerar detta. I studien besvaras följande frågeställningar: Vilken syn har elitfotbollstränare på mental färdighetsträning inom svensk elitfotboll? Hur och i vilken omfattning tillämpar tränarna mental färdighetsträning mot fotbollspelarna? Samt hur och i vilken omfattning tillämpar tränarna de fyra mentala färdigheterna målsättning, visualisering, inre samtal och avslappning mot sina fotbollsspelare?   Metod I denna studie genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra fotbollstränare som alla är tränare eller har haft erfarenhet av tränarskap på elitnivå, tränarnas ålder var 31- 57 år. Semistrukturerade intervjuer gjordes och frågorna i intervjuguiden var inriktade på vilka egenskaper samt vilka mentala färdigheter som tränarna förespråkade. Tränarna fick också frågor om fyra specifika mentala färdigheter.   Resultat Tränarna är överens om att mental färdighetsträning är viktigt för spelare på elitnivå. Resultatet visar dock på att tränarnas kunskap kring begreppet mental färdighetsträning är varierande. Vilket leder till att användandet skiftar mellan tränarna. Vissa mentala färdigheter har alla tränare erfarenhet av att arbeta med.   Slutsats Av de fyra specifika färdigheterna som tränarna får besvara frågor om är det endast en färdighet som alla tränare har en utarbetad plan för. Ingen av de specifikt valda mentala färdigheterna anser tränarna själva är den viktigaste mentala färdigheten. Alla fyra tränarna håller med om att mental färdighetsträning kan bidra till positiva effekter på prestationen däremot råder det skillnader i hur detta arbete ska gå till. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

The objective of the present study was to highlight preschool children’s encounters with children’s literature, in a heterogeneous language context.  The idea was to identify significant features in the linkages between the reading of children’s literature, didactic activities and children’s learning, language development and emergent literacy activities.  Our interest was directed towards the activities connected with read-alouds, as well as the preschool teacher’s perceptions of those activities.  The empiric material was collected by use of participant observations of four read-aloud sessions. After the observations the preschool teacher in charge of the observed read-aloud was in-depth interviewed. In addition, the physical print environment in the actual preschool was observed. The results indicate that the physical and social reading environment interact with each other.  Furthermore, the preschool  teachers’ approaches and ways of working with literature does not always optimize the language, literacy and content area  learning opportunities for the children. Read-alouds were often held in connection with meals, during the so called reading rest.  Our conclusions are that the learning conditions would be further optimized if read-alouds were conducted when the children are alert and if follow-up activities including dialogues were made standard.

Brist på sociala färdigheter är en svårighet som kopplas till autismspektrumtillstånd (AST). Många olika interventioner har föreslagits för att förbättra sociala färdigheter för barn och ungdomar med AST med blandade resultat. KONTAKT är en relativt ny manualbaserad metod som fått ökat intresse inom kliniska verksamheter och forskning. Syftet med studien var att utvärdera kort- och långsiktiga behandlingseffekter av KONTAKT. Studien genomfördes vid en Barn- och ungdomshabilitering som en klinisk effektstudie utan kontrollgrupp. Fem pojkar i 15-årsåldern, 11 föräldrar samt ett antal lärare till var och en av pojkarna deltog i studien. Data samlades in genom enkäter och semistrukturerade intervjuer. De kvantitativa resultaten visade huvudsakligen inte på någon effekt förutom en viss positiv förändring avseende föräldrarnas upplevelse av ungdomarnas sociala färdigheter, medan de kvalitativa resultaten skulle kunna antyda en mer positiv förändring. Sammanfattningsvis skulle KONTAKT kunna vara en användbar metod för att förbättra sociala färdigheter. Resultatet bör dock tolkas med försiktighet med tanke på urvalsstorleken, frånvaron av kontrollgrupp samt databortfall. Vidare forskning med randomiserade kontrollgrupper behövs för att kunna säkerställa effekten av KONTAKT.

Syftet med detta examensarbete är att tillverka ett matematikspel avsett för matematikavsnittet funktioner och grafer, testa samt utvärdera detta. Spelet fungerar som ett memory. Elever ur årskurs ett på gymnasiet observerades då de fick testspela spelet och löpande anteckningar fördes. Eleverna fick även besvara en elevenkät. Tre huvudkategorier av elevkommunikation under spelandet kunde urskiljas. Dessa var samarbete där eleverna förklarar för varandra, motivation där eleverna ville att spelandet skulle fortskrida samt matematiska begrepp som omfattar både användandet av matematiska begrepp samt avsaknaden av dessa.  56 % av eleverna ansåg att det var roligt att spela spelet samt 77% ansåg att de i och med spelet fått repetera sina kunskaper. En slutsats är att eleverna genom att spela spelet lär sig mycket av varandra samt att de får chansen att diskutera matematik på ett nytt sätt.

Denna kvalitativa textanalys tar fram och analyserar de uttryck som lärarna skriver i åtgärdsprogrammen kopplade till individen eller omgivningen. Syftet är att undersöka vad läraren skriver ifråga om vem som är den s k problembäraren i varje ärende och hur åtgärderna utformas efter detta.  En skola för alla är ett uttryck som myntades redan år 1980 och innebär att alla elever har rätt till likvärdig utbildning efter individuella behov och förutsättningar. Detta uttryck innebär också att skolan inte ska försöka anpassa eleven efter omgivningen utan istället anpassa omgivningen efter eleven. Tidigare forskning visar på att det varit för stort fokus på individen i arbetet med åtgärdsprogrammen.  Vi valde textanalysen som metod eftersom vi var intresserade av att se vad läraren skrev. Vi samlade in tio åtgärdsprogram från tre enheter och tolkade uttrycken läraren använde i dokumenten. Ifrån den tidigare forskningen har vi lyft fram vikten av att se till helheten, både individ och omgivning, och också de faktorer som är gynnsamma för lärandet såsom kommunikation, elevinflytande, elevnära undervisning och inkludering.  Vårt resultat visade på ett övervägande individfokus i de åtgärdsprogram vi studerat. Elevens eget ansvar är stort och många gånger är åtgärderna uteslutande på individnivå helt utan att hänsyn tagits till omliggande faktorer. Dock finns små tendenser till utveckling mot ett större fokus på den kontext eleven befinner sig i då vi i enstaka fall kunnat hitta uttryck för att läraren har insikt i omgivningens påverkan.

Syfte: Syfte med denna studie var att belysa hur sjuksköterskestudenter upplevde den kliniska färdighetsträningen på Kompetenscenter. Metod: Den genomfördes som en empirisk studie med kvalitativ ansats där två fokusgruppsintervjuer med fem sjuksköterskestuderande i vardera utfördes. Deltagarna var mellan 22 och 30 år. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom ett tema, tre kategorier och tio subkategorier. Studenternas upplevelser speglade ett behov av att lärandemiljön, lärarna och undervisningen bör ha en verklighetsanknytning. Studenterna upplevde den fysiska miljön som autentiskt vilket var viktigt för dem. De framhöll även att läromaterialet bör vara verklighetstroget, vara av god kvalitet och finnas i tillräckligt antal. Studenterna uttryckte behov av trygghet och framhöll vikten av en god relation med läraren. De uttryckte även behov av samstämmiga lärare och poängterade behov att metoder och rutiner som lärs ut skulle vara enhetliga och baseras på aktuell evidens. För att läraren skulle uppfattas trovärdig framhöll de att vederbörande bör ha en verklighetsanknytning. De underströk vikten av att övningarna skulle upplevas verkliga och vara relevanta för det kommande yrket. Studenterna önskade interprofessionellt lärande då de trodde det kunde öka känslan av sammanhang och verklighet. Konklusion: Studenternas upplevelser av den kliniska färdighetsträningen på KC gav uttryck för en verklighetsförankrad lärandemiljö. Studenterna uttryckte behov av att övningarna skulle var evidensbaserade och upplevas verkliga då det ökade deras förmåga att tillägna sig kunskaper i den kliniska färdighetsträningen. / Aim: The purpose of this study was to examine how nursing students experience the clinical skills training in the Clinical Training Center. Method: It was conducted as an empirical study with a qualitative approach in which two focus group interviews with five nursing students in each group were carried out. The participants were between 22 and 30 years old. The material was analyzed using content analysis. Result: The analysis revealed in one theme, three categories and ten subcategories. The students' experiences reflected a need for the learning environment, the teachers and education to have a sense of reality. The students experienced the physical environment as authentic which was important to them. They also stressed that learning materials should be realistic, be of good quality and available in sufficient numbers. The students expressed the need for security and stressed the importance of a good relationship with the teacher. They also expressed a need for consistency of teachers and emphasized the need for practice and routines that are taught to be uniform and based on current evidence. They emphasized that the teacher should have a connection to hospital practice in order to be perceived as credible. They also emphasized the importance of that the exercises should seem realistic and relevant to their future profession. The students desired inter-professional learning since they believed it could increase the sense of context and reality. Conclusion: Students' perceptions of the clinical skills training at the KC evinced a reality-based learning environment. Students expressed the need that the exercises would be evidence-based and experienced real as it increased their ability to acquire knowledge during the clinical skills training.

I den svenska läroplanen finns det mål om digitalisering och användning av digitalaverktyg. Internationell forskning pekar på att digitala hjälpmedel imatematikundervisning används på främst tre olika sätt; färdighetsträning,motivationshöjare och snabbrättande verktyg. Syftet med denna studie är attundersöka hur och i vilket syfte digitala verktyg används av lärare i årskurs F-3 imatematikundervisningen i svensk skola, då forskning om detta är från andra länder.Genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare indikeras att digitala resurserfrämst används som komplement till de fysiska läroböckerna. Slutsatsen som kandras av resultatet är att respondenterna främst använder digitala verktyg för attfärdighetsträna och motivera elever.

Glesbygden står inför stora utmaningar både ekonomiskt och resursmässigt. Men även där ska lika vård för alla erbjudas. Nya lösningar behöver därför testas. Användning av telemedicin i psykologisk behandling kan vara en möjlig lösning om det fungerar för patienter och behandlare. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en DBT-färdighetsträning via telemedicin upplevdes av deltagarna. Två färdighetstränare och fyra patienter som deltog i pilotprojektet DBT-färdighetsträning via telemedicin intervjuades med frågeställningen hur de uppfattade själva tekniken, hur de upplevde kommunikationen via telemedicin och om de kände sig trygga under DBT-färdighetsträningen. Sammanfattningsvis visar resultatet att DBT- färdighetsträningen via telemedicin togs emot positivt av patienterna. Användningen av telemedicin har fungerat väl för denna grupp av patienter med en emotionell instabil personlighetsstörning. Även färdighetstränarna uttrycker sig positivt till att fortsatt använda telemedicin, men man framhåller att man vill lära sig mer och förbättra sitt arbetssätt. Största orosmomentet för färdighetstränarna var deras osäkerhet om de kunde avläsa sina patienters stämningsläge tillräcklig väl, via telemedicin. För att kunna göra undervisningen mer pedagogisk och mer varierande önskas nya tekniska funktioner och lösningar.

Syftet med studien har varit att undersöka; hur automatiserade grundskoleelever i årskurs 6 och årskurs 9 är när det gäller tabellkunskaper, samt vilka samband det finns mellan automatiserade tabellkunskaper och prestationerna på de nationella proven. Även tankar och uppfattningar gällande färdighetsträning av tabellkunskaper har undersökts. Inom det matematikdidaktiska perspektivet möts de kognitiva och biologiska modellerna kring arbetsminnets begränsningar och procedurminnets betydelse för det matematiska flytet. Det teoretiska ramverket Adding It Up - Helping Children Learn Mathematics, som inspirerat vår nuvarande kursplan i matematik (Lgr 11, 2011), ramar in de samband som undersökts. Genom att använda mixed method research har både en kvantitativ och en kvalitativ studie genomförts med syftet att stärka bilden av problemet. Kvantitativa data har inneburit resultat på tabelltester och resultat på nationella prov från elever i årskurs 6 och årskurs 9. Dessa resultat har sedan kompletterats med kvalitativa data i form av observationer vid testtillfällena samt intervjuer med specialpedagog och två matematiklärare. Resultatet visar att flertalet elever saknar automatiserade tabellkunskaper, förutom i addition. De automatiserade tabellkunskaperna visar i sin tur klara samband med resultaten på de nationella proven. Tabellkunskaperna korrelerar högst med problemlösningsförmågan, både för årskurs 6 och årskurs 9. Eftersom majoriteten av eleverna är ganska eller helt automatiserade i addition visar det på att förmåga för automatisering finns. För att höja nivån på de övriga räknesätten pekar samtliga uppfattningar mot en utveckling av färdighetsträningen - en färdighetsträning som bygger på förståelse. Min studie faller väl inom det teoretiska ramverket och har konkretiserat den tidigare forskningen genom de direkta sambanden mellan tabellkunskaperna och de nationella provens resultat. Som blivande speciallärare vill jag utveckla färdighetsträningen av baskunskaperna och separera dem från problemlösningen, så att alla elever kan öva på rätt nivå och därmed få känna glädje över att kunna.

<p> Gruppen personer med psykiska funktionshinder har varit och är än idag en diskriminerad grupp i samhället. Det är den grupp av funktionshindrade som har det sämst ställt, både ekonomiskt och hur de blir bemötta av allmänheten. För att stärka den enskilda brukarens ställning i samhället och för att kunna leva ett självständigt så krävs adekvata sociala färdigheter för att kunna interagera med omgivningen. Social färdighetsträning är en av många arbetsmetoder som har som syfte att stärka individens sociala kompetens och som är den här studiens fokus.</p><p> Den här studien använder sig av en kvalitativ metod för att genom intervjuer med både personal och brukare studera deras upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden social färdighetsträning. Syftet med studien är således att frambringa kunskap om och förståelse av social färdighetsträning.</p><p> Resultatet visar på positiva upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden från både brukare och personal. Intervju undersökningen tolkades genom Bubers teori om relationer och det mellanmänskliga samt Goffmans teori om sociala och naturliga ramverk. Tidigare forskning användes också i tolkningsprocessen samt för att få resultatet till en mer övergripande nivå.</p><p> Som avslutning har metodologiska ställningstaganden samt resultatet diskuterats i ett avslutande kapitel för att se vilken ny kunskap den här studien frambringat. Blickarna har även riktats framåt genom att presentera förslag på fortsatt forskning kring ämnet.</p><p>Nyckelord: Personer med psykiska funktionshinder, social färdighetsträning, personal, brukare</p>