Brist på sociala färdigheter är en svårighet som kopplas till autismspektrumtillstånd (AST). Många olika interventioner har föreslagits för att förbättra sociala färdigheter för barn och ungdomar med AST med blandade resultat. KONTAKT är en relativt ny manualbaserad metod som fått ökat intresse inom kliniska verksamheter och forskning. Syftet med studien var att utvärdera kort- och långsiktiga behandlingseffekter av KONTAKT. Studien genomfördes vid en Barn- och ungdomshabilitering som en klinisk effektstudie utan kontrollgrupp. Fem pojkar i 15-årsåldern, 11 föräldrar samt ett antal lärare till var och en av pojkarna deltog i studien. Data samlades in genom enkäter och semistrukturerade intervjuer. De kvantitativa resultaten visade huvudsakligen inte på någon effekt förutom en viss positiv förändring avseende föräldrarnas upplevelse av ungdomarnas sociala färdigheter, medan de kvalitativa resultaten skulle kunna antyda en mer positiv förändring. Sammanfattningsvis skulle KONTAKT kunna vara en användbar metod för att förbättra sociala färdigheter. Resultatet bör dock tolkas med försiktighet med tanke på urvalsstorleken, frånvaron av kontrollgrupp samt databortfall. Vidare forskning med randomiserade kontrollgrupper behövs för att kunna säkerställa effekten av KONTAKT.

<p> Gruppen personer med psykiska funktionshinder har varit och är än idag en diskriminerad grupp i samhället. Det är den grupp av funktionshindrade som har det sämst ställt, både ekonomiskt och hur de blir bemötta av allmänheten. För att stärka den enskilda brukarens ställning i samhället och för att kunna leva ett självständigt så krävs adekvata sociala färdigheter för att kunna interagera med omgivningen. Social färdighetsträning är en av många arbetsmetoder som har som syfte att stärka individens sociala kompetens och som är den här studiens fokus.</p><p> Den här studien använder sig av en kvalitativ metod för att genom intervjuer med både personal och brukare studera deras upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden social färdighetsträning. Syftet med studien är således att frambringa kunskap om och förståelse av social färdighetsträning.</p><p> Resultatet visar på positiva upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden från både brukare och personal. Intervju undersökningen tolkades genom Bubers teori om relationer och det mellanmänskliga samt Goffmans teori om sociala och naturliga ramverk. Tidigare forskning användes också i tolkningsprocessen samt för att få resultatet till en mer övergripande nivå.</p><p> Som avslutning har metodologiska ställningstaganden samt resultatet diskuterats i ett avslutande kapitel för att se vilken ny kunskap den här studien frambringat. Blickarna har även riktats framåt genom att presentera förslag på fortsatt forskning kring ämnet.</p><p>Nyckelord: Personer med psykiska funktionshinder, social färdighetsträning, personal, brukare</p>

Gruppen personer med psykiska funktionshinder har varit och är än idag en diskriminerad grupp i samhället. Det är den grupp av funktionshindrade som har det sämst ställt, både ekonomiskt och hur de blir bemötta av allmänheten. För att stärka den enskilda brukarens ställning i samhället och för att kunna leva ett självständigt så krävs adekvata sociala färdigheter för att kunna interagera med omgivningen. Social färdighetsträning är en av många arbetsmetoder som har som syfte att stärka individens sociala kompetens och som är den här studiens fokus.  Den här studien använder sig av en kvalitativ metod för att genom intervjuer med både personal och brukare studera deras upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden social färdighetsträning. Syftet med studien är således att frambringa kunskap om och förståelse av social färdighetsträning.  Resultatet visar på positiva upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden från både brukare och personal. Intervju undersökningen tolkades genom Bubers teori om relationer och det mellanmänskliga samt Goffmans teori om sociala och naturliga ramverk. Tidigare forskning användes också i tolkningsprocessen samt för att få resultatet till en mer övergripande nivå.  Som avslutning har metodologiska ställningstaganden samt resultatet diskuterats i ett avslutande kapitel för att se vilken ny kunskap den här studien frambringat. Blickarna har även riktats framåt genom att presentera förslag på fortsatt forskning kring ämnet. Nyckelord: Personer med psykiska funktionshinder, social färdighetsträning, personal, brukare

<p>rePULSE är en ny träningsmetod för personer som har problem med att kontrollera sina impulser, inte bara aggression och ilska utan även nedstämdhet, social fobi, depression och missbruk med mera. Bakom rePULSE står Gunilla Dobrin. Det praktiska genomförandet av själva kursen följer de principer som finns i den kognitiva terapin där man arbetar med att hitta de negativa tankar som dyker upp och påverkar personen i fråga. Utgångspunkten för metoden är ART, Aggression Replacement Training, men till skillnad från ART som är en form av gruppterapi är rePULSE ett individuellt program. ARTs grundare Arnold P. Goldstein har tillsammans med Barry Glick (1987, 1994) påvisat att ART fungerar och ger resultat. Det saknas ännu utvärderingar och granskande forskning av metoden rePULSE, det är alltså inte möjligt att säkert påstå att metoden fungerar, trots att ART visat sig vara effektiv. I denna uppsats undersöktes metoden och dess kvalitet utifrån två perspektiv – dels brukarnas, som kallas deltagare, dels de professionella, eller som de här kallas, handledare. Detta genom kvalitativa forskningsintervjuer. Alla personer som intervjuats, både handledare och deltagare, var överens om att rePULSE är bra och de upplevde att metoden fungerar. rePULSE fasta struktur, de konkreta verktygen och dess individualitet är inslag som gör att metoden är uppskattad av både handledare och deltagare.</p>

rePULSE är en ny träningsmetod för personer som har problem med att kontrollera sina impulser, inte bara aggression och ilska utan även nedstämdhet, social fobi, depression och missbruk med mera. Bakom rePULSE står Gunilla Dobrin. Det praktiska genomförandet av själva kursen följer de principer som finns i den kognitiva terapin där man arbetar med att hitta de negativa tankar som dyker upp och påverkar personen i fråga. Utgångspunkten för metoden är ART, Aggression Replacement Training, men till skillnad från ART som är en form av gruppterapi är rePULSE ett individuellt program. ARTs grundare Arnold P. Goldstein har tillsammans med Barry Glick (1987, 1994) påvisat att ART fungerar och ger resultat. Det saknas ännu utvärderingar och granskande forskning av metoden rePULSE, det är alltså inte möjligt att säkert påstå att metoden fungerar, trots att ART visat sig vara effektiv. I denna uppsats undersöktes metoden och dess kvalitet utifrån två perspektiv – dels brukarnas, som kallas deltagare, dels de professionella, eller som de här kallas, handledare. Detta genom kvalitativa forskningsintervjuer. Alla personer som intervjuats, både handledare och deltagare, var överens om att rePULSE är bra och de upplevde att metoden fungerar. rePULSE fasta struktur, de konkreta verktygen och dess individualitet är inslag som gör att metoden är uppskattad av både handledare och deltagare.

Att arbeta med ART metoden är en kvalitativ studie med syftet att ta reda på hur ett specifikt arbetslag arbetar med modellen Aggressive Replacement Training (ART) i en skolverksamhet. ART metoden är en beteendeförändringsmodell skapad för kriminella utåtagerande och aggressiva unga. Utveckling av ART metoden och dess anpassningsbarhet har gjort den till en arbetsmodell som används inom skolan, då modellen anses kunna ge alla barn och unga verktyg och träning i dess sociala och emotionella utveckling. Metoden innehåller de tre huvudkomponenterna: socialfärdighetsträning, känslokontrollträning och moralträning. Arbetslaget Trädet som deltar i studien arbetar endast aktivt med ART modellens sociala färdighetsträning och pedagogernas arbete med denna komponent presenteras i uppsatsens analysdel. Viktiga frågeställningar som ger information om det specifika arbetslagets arbete med ART modellen är följande: hur ser arbetslagets planering och genomförande av en ART lektion ut samt hur presenteras metoden och hur tas den emot av elever och föräldrar? Den information som presenteras i uppsatsavsnittet Tidigare forskning, bygger på metodböcker skrivna av modellutvecklare, dessa ger insikt i ART modellens bakgrund och grundtankar.

I denna studie undersöks hur bordsrollspel kan användas i en behandlingskontext. För att studera detta har vi genomfört en kvalitativ studie av verksamma utövares medverkan i podcaster och panelsamtal uppladdade på Youtube där de berättar om metoden. Resultatet visar att bordsrollspel används i två, delvis överlappande, syften: social färdighetsträning och behandling av psykisk ohälsa. Bordsrollspel beskrivs som en social aktivitet med många inneboende positiva följder för spelaren, exempelvis ökad samarbetsförmåga, perspektivtagande och känsloreglering. När aktiviteten leds av en tränad behandlare kan spelet användas för att nå uttalade terapeutiska mål. Detta ställer emellertid stora krav på spelledaren som behöver ha god kännedom om både behandling och spelet. Behandlingen riktar sig främst till ungdomar med svårigheter med socialt samspel, men den har också potential att användas med vuxna klienter. För att diskutera materialet har ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv använts. / This study examines how tabletop role-playing games (TTRPGs) can be used as an intervention. We have conducted a qualitative study of practitioners' participation in podcasts and panel discussions published on Youtube where they talk about TTRPGs as an intervention. The results demonstrate how TTRPGs are utilized with two, partially overlapping purposes: social skills training and treatment for mental health conditions. TTRPGs are described as a social activity with a number of inherent benefits for the player, such as increased collaboration skills, perspective-taking and emotional regulation. Whilst being led by a trained professional the game can be used as a tool to reach defined therapeutic goals. This, however, requires the game master to be well-versed in both the role of therapist as well as game master. The intervention studied is primarily used with adolescents struggling with social interactions, but also has potential to be used with adult clients. To discuss the results a symbolic interactionist perspective has been used.

Socialt samspel är en viktig komponent för individens utveckling av verklighetsuppfattning, personlighet och identitet. Eftersom barn och ungdomar med autism har nedsättningar som påverkar deras sociala samspel blir insatser kring social färdighetsträning en åtgärd som påverkar deras och hela deras familjs livskvalitet. Denna studie undersöker hur praktisk användning av den manualbaserade sociala färdighetsträningen KONTAKT-gruppbehandling upplevs av vårdpersonal i Sverige. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 17 personer inom vård som har erfarenhet att vara KONTAKT-tränare från sex olika regioner i Sverige. Frågeställningar som lyftes i denna studie handlar om i) Hur uppfattar vårdpersonalen användningen av den manualbaserade sociala färdighetsträningen KONTAKT i arbetet med barn och ungdomar med autism och deras föräldrar? ii) Vilka upplevelser har vårdpersonalen av sin roll som KONTAKT-tränare? och iii) Finns det eventuella gap mellan teori och praktik kring användningen av den manualbaserade träningen av sociala färdigheter KONTAKT inom olika delar av vårdverksamheten? Utifrån grundad teori har en teoretisk modell genererats som beskriver respondenternas upplevelse av KONTAKT-tränarens roll, vilken påverkar och påverkas av tidsaspekter och samspelsförmågor. Studiens resultat indikerar att känslan av meningsfullhet och lärdom genom erfarenhet upplevs i rollen som KONTAKT-tränare. Studien visar att med rollen följer ett ansvar att planera och rekrytera deltagarna till KONTAKT-gruppbehandling. Rollen som KONTAKT-tränare beskrevs av respondenterna påverkas av tidsaspekter som kopplas till det praktiska utförandet utifrån behandlingsmanualen. Studiens resultat indikerar att det i rollen som KONTAKT-tränare krävs en förmåga att samspela med föräldrar, andra i team (kring rekrytering), partner/kollega (den andra KONTAKT-tränaren) och barn eller unga med autism inför och under pågående gruppbehandling. I studien diskuteras implikationer för organisation och implementering. Det långsiktiga syftet med denna studie är att bidra till utveckling av insatser som stödjer barn och ungdomar med autism och deras anhöriga. / Social interaction is an important component for the individual's development of perception of reality, personality, and identity. Because children and adolescents with autism have disabilities that affect their social interaction, interventions in social skills training become a measure that affects their and their entire family's quality of life. This study examines how practical use of the manual-based group training treatment KONTAKT is experienced by clinicians in Sweden. Qualitative interviews with altogether 17 caregivers from six different regions in Sweden were conducted with the aim of answering the following research questions: i) How do caregivers perceive the use of the manual-based social skills training concept KONTAKT when working with children and adolescents with autism and their parents? ii) What experiences do the caregivers have in their role as a KONTAKT coach? and iii) Are there any gaps between theory and practice regarding the use of the manual-based social skills training concept KONTAKT in different areas of care giving activities? Based on grounded theory, a theoretical model has been generated that describes the respondents' experience of the role as a KONTAKT coach, a role that affects and is affected by time aspects and cooperation ability. The results of the study indicate that the feeling of meaningfulness and learning through experience is experienced in the role as a KONTAKT coach. The study shows that the role comes with a responsibility to plan and recruit participants for KONTAKT group treatment. The role as a KONTAKT coach was described by the respondents as affected by time aspects that are linked to the practical implementation of the manual. The results of the study indicate that the role as a KONTAKT coach requires the ability to interact with parents, others in the team (around recruitment), partners / colleagues (the other KONTAKT coach) and children or adolescents with autism before and during ongoing group treatment. The study discusses implications for the organization and implementation of the treatment. The purpose of this study is to contribute to the development of interventions that support children and adolescents with autism and their relatives.