Vårt syfte med läromedelsgranskningen i matematik är att synliggöra variationen i lärobokens uppgifter. Vi har utformat ett analysschema som utgår ifrån tolv faktorer som vi anser är viktiga för ett varierat och lustfyllt lärande. Undersökningen omfattar sju läroböcker i skolår 4. Vårt resultat visar att variationen i läroböckerna är bristfällig. Många aspekter, som bör finnas med för att väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära, saknas.

I denna kunskapsöversikt sammanställs och presenteras resultatet från 15 empiriska studier däremot används även två litteraturstudier samt en artikel som är expertgranskad från en vetenskaplig tidskrift. Artiklarna är skrivna under perioden 1972–2023 däremot är majoriteten av studierna gjorda efter år 2000. Alla artiklar är skrivna på engelska däremot genomförda i olika delar av världen. I databaserna ERIC och ERC har en systematisk sökning genomförts för att identifiera de valda artiklarna.  Resultatet presenterar och diskuterar ursprunget för matematikångest samt vilka konsekvenser det har för elevers lärande och utveckling i grundskolan. Det lyfts även fram hur utvecklingen av matematikångest kan motverkas samt förebyggas. Utöver detta framgår det även vilka bidragande faktorer som finns samt hur matematikångest påverkar en elevs matematiska presentationer. Genom systematiska sökningar har relevanta artiklar sammanställts i resultatet för att skapa en grundlig och tillförlitlig diskussion. Utifrån resultatet kan man fastställa att matematikångest är ett komplext problem där flera bidragande faktorer skapar matematikångest. Exempel på dessa bidragande faktorer kan vara lärare, föräldrar samt inställningen gentemot matematik. Det är inte bara problematiken som synliggörs utan även potentiella lösningar och strategier för att motverka och förebygga matematikångest. Entusiasm och stöd från både föräldrar och lärare anses vara en del av lösningen för att motverka och förebygga matematikångest i grundskolan. Forskningen lägger även en del av ansvaret på universiteten att förändra lärarutbildningarna för att öka medvetenheten.

Fysisk aktivitet är en faktor för att uppnå en god hälsa för individen. Dock handlar inte allt om fysisk aktivitet, för att må bra och uppnå en god hälsa anses det vara gynnsamt att både kropp och psyke är i harmoni. Att öka sin mentala tuffhet genom mental färdighetsträning kan påverka människor positivt både inom den fysiska prestationen och i det vardagliga livet. Yrket som Personlig tränare (PT) handlar om välmående och att få människor att må bra i sin helhet. PT hjälper människor med den fysiska förmågan, denna studie avser att ta reda på hur PT arbetar med mental färdighetsträning. Syftet med denna studie var att beskriva om PT tillämpar mental färdighetsträning och hur de skapar förutsättningar för att hjälpa sina adepter att uppnå mental tuffhet. Metoden var utav kvalitativ ansats då en öppen enkät låg till grund för studien. Urvalet bestod utav 16 yrkessamma PT. I studien framkom det att de PT som deltagit i studien skapar förutsättningar att uppnå mental tuffhet till sina adepter, detta genom tillämpning av mental färdighetsträning. Deltagarna upplever att mental färdighetsträning har positiva effekter på sina adepter, genom att adepterna upplever kontakt i sina muskler, reducerad stressnivå, ökad motivation och ökad självkänsla. / Physical activity is a factor to achieve good health. Although to achieve good health it is considered favorable to achieve harmony between mind and body. Mental skills training can improve performance in physical training as well as the daily life. Mental skills training is a tool to increase mental toughness. Personal training (PT) as a profession is about helping people feel good as a whole. PT usually help people with different kinds of physical activity, but it’s also interesting to look at how they work with mental skills training. The purpose of this study was to describe how PT apply mental skills training and how they provide conditions for their adepts to achieve mental toughness. The method used in this study was of a qualitative approach. An open questionnaire was the basis of the study which consisted of 16 participants. The study found that the PT are trying to provide the conditions for their adept at achieving mental toughness through mental skills training. The participants experience that mental skills training has a positive effect on their adepts, since the adepts experience contact in their muscles, reduced stress levels, increased motivation and increased their self-esteem.

Det finns ett stort utbud av digitala läromedel idag vilket kräver ökad kompetens att kunna värdera och välja lämpligt digitalt läromedel till undervisningen. Flera digitala läromedel marknadsförs som program innehållandes färdighetsträning. Färdighetsträning har handlat om att utveckla procedur- och begreppsförmågan frånskilt från de matematiska förmågorna: problemlösnings-, resonemangs- och kommunikationsförmågan.  Enligt forskning främjas utvecklingen av procedur- och begreppsförmågan om de tränas parallellt med de ovan nämnda matematiska förmågorna. Forskare menar att procedur- och begreppsförmågan utvecklas främst genom rika uppgifter där procedurer och begrepp diskuteras. Forskare menar dock att färdighetsträning i digitala läromedel ofta är designade som frågesportslekar vilket tenderar till att enbart främjar ytligt lärande. Forskare säger även att designen i digitala läromedel kan innehålla överflöd av visualiseringar som påverkar koncentrationen negativt. De säger också att återkopplingen oftast kommenterar svarets korrekthet istället för att stödja elevens utveckling av sin matematiska förståelse. Syftet med studien är att ta reda på om det digitala läromedlet Bingel erbjuder färdighetsträning som involverar dessa matematiska förmågor vid träning av procedur- och begreppsförmågan. Vidare undersöks hur designvalet kan påverka utvecklingen av procedur- och begreppsförmågan. För att besvara studiens syfte använder studien två olika ramverk som dels ser till designen av det digitala läromedlet, dels hur det digitala läromedlet involverar matematiska förmågor. Resultatet visar att designen av uppgiftstypen inte involverar fler matematiska förmågor förutom procedur- och begreppsförmågan och träningen av procedurer och begrepp främjar enbart ytligt lärande. Vidare visar designen gällande återkopplingen att den inte uppmuntrar till att utveckla djupare förståelse. / There is a big variety of digital teaching materials today which requires higher digital competence to choose the appropriate digital teaching material for the education. Several digital teaching materials are marketed as containing skills training. Skills training has been about developing procedural and conceptual knowledge apart from the other mathematical competences: communication, reasoning and problem-solving competency. Studies have shown that the development of procedural and conceptual knowledge fosters when practiced parallel with the other mathematical competencies mentioned above. Procedural and conceptual knowledge foster through rich tasks where procedures and concepts are discussed, according to researchers. Furthermore, researchers claim that skills training in digital teaching materials are often designed as pop-quizzes which only foster surface learning. Researchers also claim that the design often contains an abundance of visual effects which can impair concentration. They also say that the feedback given is often in the form of comments on the correctness of the answers rather than the improvement of the student’s own development of mathematical understanding. The purpose of this study is to examine if the digital teaching material Bingel offers skills training that involves these competencies in the practicing of procedural and conceptual knowledge. Furthermore, this study examines if the design can affect the development of the procedural and conceptual knowledge. This study uses two different theoretical frameworks to be able to look into the design of the digital teaching material and also how the mathematical competencies are integrated. Results show that the design of the task does not involve more mathematical competencies other than the procedural and conceptual knowledge which are trained to foster surface learning. Furthermore, the design of the feedback does not foster deeper understanding.

I denna studie undersöks hur bordsrollspel kan användas i en behandlingskontext. För att studera detta har vi genomfört en kvalitativ studie av verksamma utövares medverkan i podcaster och panelsamtal uppladdade på Youtube där de berättar om metoden. Resultatet visar att bordsrollspel används i två, delvis överlappande, syften: social färdighetsträning och behandling av psykisk ohälsa. Bordsrollspel beskrivs som en social aktivitet med många inneboende positiva följder för spelaren, exempelvis ökad samarbetsförmåga, perspektivtagande och känsloreglering. När aktiviteten leds av en tränad behandlare kan spelet användas för att nå uttalade terapeutiska mål. Detta ställer emellertid stora krav på spelledaren som behöver ha god kännedom om både behandling och spelet. Behandlingen riktar sig främst till ungdomar med svårigheter med socialt samspel, men den har också potential att användas med vuxna klienter. För att diskutera materialet har ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv använts. / This study examines how tabletop role-playing games (TTRPGs) can be used as an intervention. We have conducted a qualitative study of practitioners' participation in podcasts and panel discussions published on Youtube where they talk about TTRPGs as an intervention. The results demonstrate how TTRPGs are utilized with two, partially overlapping purposes: social skills training and treatment for mental health conditions. TTRPGs are described as a social activity with a number of inherent benefits for the player, such as increased collaboration skills, perspective-taking and emotional regulation. Whilst being led by a trained professional the game can be used as a tool to reach defined therapeutic goals. This, however, requires the game master to be well-versed in both the role of therapist as well as game master. The intervention studied is primarily used with adolescents struggling with social interactions, but also has potential to be used with adult clients. To discuss the results a symbolic interactionist perspective has been used.

Socialt samspel är en viktig komponent för individens utveckling av verklighetsuppfattning, personlighet och identitet. Eftersom barn och ungdomar med autism har nedsättningar som påverkar deras sociala samspel blir insatser kring social färdighetsträning en åtgärd som påverkar deras och hela deras familjs livskvalitet. Denna studie undersöker hur praktisk användning av den manualbaserade sociala färdighetsträningen KONTAKT-gruppbehandling upplevs av vårdpersonal i Sverige. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 17 personer inom vård som har erfarenhet att vara KONTAKT-tränare från sex olika regioner i Sverige. Frågeställningar som lyftes i denna studie handlar om i) Hur uppfattar vårdpersonalen användningen av den manualbaserade sociala färdighetsträningen KONTAKT i arbetet med barn och ungdomar med autism och deras föräldrar? ii) Vilka upplevelser har vårdpersonalen av sin roll som KONTAKT-tränare? och iii) Finns det eventuella gap mellan teori och praktik kring användningen av den manualbaserade träningen av sociala färdigheter KONTAKT inom olika delar av vårdverksamheten? Utifrån grundad teori har en teoretisk modell genererats som beskriver respondenternas upplevelse av KONTAKT-tränarens roll, vilken påverkar och påverkas av tidsaspekter och samspelsförmågor. Studiens resultat indikerar att känslan av meningsfullhet och lärdom genom erfarenhet upplevs i rollen som KONTAKT-tränare. Studien visar att med rollen följer ett ansvar att planera och rekrytera deltagarna till KONTAKT-gruppbehandling. Rollen som KONTAKT-tränare beskrevs av respondenterna påverkas av tidsaspekter som kopplas till det praktiska utförandet utifrån behandlingsmanualen. Studiens resultat indikerar att det i rollen som KONTAKT-tränare krävs en förmåga att samspela med föräldrar, andra i team (kring rekrytering), partner/kollega (den andra KONTAKT-tränaren) och barn eller unga med autism inför och under pågående gruppbehandling. I studien diskuteras implikationer för organisation och implementering. Det långsiktiga syftet med denna studie är att bidra till utveckling av insatser som stödjer barn och ungdomar med autism och deras anhöriga. / Social interaction is an important component for the individual's development of perception of reality, personality, and identity. Because children and adolescents with autism have disabilities that affect their social interaction, interventions in social skills training become a measure that affects their and their entire family's quality of life. This study examines how practical use of the manual-based group training treatment KONTAKT is experienced by clinicians in Sweden. Qualitative interviews with altogether 17 caregivers from six different regions in Sweden were conducted with the aim of answering the following research questions: i) How do caregivers perceive the use of the manual-based social skills training concept KONTAKT when working with children and adolescents with autism and their parents? ii) What experiences do the caregivers have in their role as a KONTAKT coach? and iii) Are there any gaps between theory and practice regarding the use of the manual-based social skills training concept KONTAKT in different areas of care giving activities? Based on grounded theory, a theoretical model has been generated that describes the respondents' experience of the role as a KONTAKT coach, a role that affects and is affected by time aspects and cooperation ability. The results of the study indicate that the feeling of meaningfulness and learning through experience is experienced in the role as a KONTAKT coach. The study shows that the role comes with a responsibility to plan and recruit participants for KONTAKT group treatment. The role as a KONTAKT coach was described by the respondents as affected by time aspects that are linked to the practical implementation of the manual. The results of the study indicate that the role as a KONTAKT coach requires the ability to interact with parents, others in the team (around recruitment), partners / colleagues (the other KONTAKT coach) and children or adolescents with autism before and during ongoing group treatment. The study discusses implications for the organization and implementation of the treatment. The purpose of this study is to contribute to the development of interventions that support children and adolescents with autism and their relatives.

Svårigheter med känsloreglering har uppmärksammats som en orsak tillpsykologiska svårigheter samt som en förklaring till olika beteendeproblem. Behandling med fokus på känsloreglering kan således ge effekt inom flera olika områden i livet. Att utforska patienters egna erfarenheter av utfall av sådan behandling har inte skett i särskilt omfattande utsträckning. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka deltagares upplevelse av utfall avseende faktiska beteendeförändringar efter att ha genomgått en gruppbehandling i färdighetsträning i känsloreglering för ungdomar och föräldrar i en barn- och ungdomspsykiatrisk kontext. Studien avser svara på frågeställningar om; vilka beteendeförändringar deltagarna upplever att de själva gjort, vilka beteendeförändringar deltagarna upplever att personen de deltog i färdighetsträningen tillsammans med har gjort samt om andra personer i deltagarnas omgivning uppmärksammat beteendeförändringar hos deltagarna. Tjugoen deltagare (10 ungdomar och 11 föräldrar) intervjuades och intervjuerna analyserades med reflexiv tematisk analys. I analysen framkom olika beteendeförändringar som tolkats i två huvudteman. Första temat, Koverta beteenden, hade följande subteman: ”Lyssna inåt”, ”Kunskapsbaserad insikt”, ”Det är okej” samt ”Nya perspektiv och förhållningssätt”. Andra temat, Overta beteenden hade följande subteman: ”Kommunikation om känslor förenar”, ”Förnuft och känsla” samt ”Konflikthantering”. Analysen ledde fram till slutsatsen att färdighetsträning i känsloreglering förefaller leda till beteendeförändringar hos deltagarna. Kliniska implikationer diskuteras. / Difficulties with emotion regulation has been identified as a common factor that can lead to various psychological difficulties and behavioral problems. Treatments that focus on emotion regulation can thus have an effect in several different areas of life. Exploring patients’ own experiences of outcomes of such treatments has not been extensively studied. The purpose of this qualitative study is to investigate participants’ experiences of outcomes regarding behavioral changes after undergoing a group treatment in emotion regulation skills training in a child- and adolescent psychiatric outpatient setting. The study intends to answer questions about; what behavioral changes the participants feel they have made themselves, what behavioral changes the participants feel that the person they participated in the skill training together with has made and whether other people in the participants’ surroundings have noticed behavioral changes in the participant. Twenty-one participants (10 adolescents and 11 parents) were interviewed and the interviews were analyzed using reflexive thematic analysis. In the analysis, various behavioral changes emerged, which are interpreted into two overarching themes. The first theme, Covert behaviors, had the following subthemes: "Listen inwardly", "Knowledge-based insight", "It's okay" and “New perspectives and approaches". The second theme, Overt behaviors, had the following sub-themes: "Communication about emotions unites", "Reason and emotion" as well as "Conflict management". The analysis led to the conclusion that skills training in emotion regulation appears to lead to behavioral change in the participants. Clinical implications are discussed. / <p>Linköpings universitet | Institutionen för Beteendevetenskap och lärande Psykoterapeutexamensuppsats, 15 hp | PsykoterapeutprogrammetHöstterminen 2022</p>

Vårt samhälle är i ständig förändring. I början av förra århundradet var det industrialiseringen som stod för den stora förändringen, idag är det digitaliseringen. Som ett led till ökad digitalisering i skolan har läroplanernarevideratsför att förtydliga skolans uppdrag i att stärka elevers digitala kompetens. Syftet med denna studien var att undersöka hur lågstadielärare använder sig av digitala verktyg idag, samt vilka uppfattningar som finns om behov av kompetensutveckling för att undervisa utifrån den reviderade läroplanen. För att besvara studiens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts, med tio lågstadielärare från tre skolor. Resultatet visar att samtliga lärare idag använder sig av digitala verktyg i matematikundervisningen och att de främst använder digitala verktyg för att variera undervisningen och öka elevers motivation. Vidare visar resultatet att frekventa användningsområdena för digitala verktyg i matematikundervisningen är vid digitala genomgångar, vid färdighetsträning, och för individanpassning. Trots att alla lärare idag använder digitala verktyg visar resultatet att det bland flertalet lärare finns en osäkerhet och ett kompetensutvecklingsbehov, för att känna säkerhet i att undervisa utifrån den reviderade kursplanen i matematik. Resultatet visar även att behov av kompetensutveckling och intresse för digital teknik har ett samband. / Our society is constantly changing. At the beginning of the last century there was industrialization that accounted for the great change, today it is digitization. As part of increased digitalization in schools, the curriculum has been revised to clarify the school's mission in strengthening students' digital skills. The purpose of this study was to investigate how teachers use digital tools today in mathematics education and what perceptions exist about the need for skills development to teach, based on the revised curriculum. In order to answer the purpose of the study, qualitative interviews have been conducted, with ten teachers from three schools. The result shows that all teachers today use digital tools in mathematics teaching and that they mainly use digital tools to vary teaching and increase student motivation. Furthermore, the result shows that the most common areas of use for digital tools in mathematics education are at digital reviews, for skills training, for deepening and for personalization. Although all teachers today use digital tools, the result shows that among the majority of teachers there is an uncertainty and skills development need, to feel safe in teaching based on the revised curriculum. The result also shows that digital skills and interest in digital technology seem to have a strong connection.

Brandmän arbetar i situationer av stark osäkerhet och risk. Ett fungerande lagarbete är en förutsättning för att de ska kunna hantera de faror som förekommer vid olyckor, samordna sin verksamhet, rädda byggnader och fordon, ta hand om drabbade människor och även undvika att själva bli skadade. Blivande brandmän måste alltså lära sig arbetssätt som inbegriper både samordning, interaktion och individuella insatser i en mycket speciell och krävande arbetsmiljö. Denna studie bygger på deltagande observationer och intervjuer inom den tvååriga yrkesutbildningen Skydd Mot Olyckor. I fokus står hur studenterna i komplexa insatsövningar lär sig en praktisk förståelse av lagarbetet i sitt kommande yrke. Studien analyserar hur övningarna organiseras som en samtidig rekonstruktion och simulering av operativa arbetsuppgifter. Skolans övningsverksamhet ses alltså som en del av ett bredare lärandefält och med nära relationer till räddningstjänstens operativa verksamhet. I studien ges en detaljerad bild av hur övningarna genomförs samt av hur studenterna lär sig skapa kontroll. Det gäller såväl över arbetets materiella villkor och tekniska utrustning som över sociala interaktioner i arbetslaget och emotionella reaktioner på osäkerhet och risk. Studien bygger på ett sociokulturellt lärandeperspektiv med emfas på praktik och lärande av praktisk förståelse. I studien kombineras perspektiv från sociologi och från Science-and-Technology-Studies (STS) för att fånga praktikens sociomateriella dimensioner av teknik, social koordinering och emotioner. / Firefighters work in situations of strong uncertainty and risk. A functional teamwork is a precondition in order for them to handle dangers occurring at accidents, coordinate their activity, saving buildings and vehicles, take care of victims and avoid being hurt themselves. Potential firefighters must learn working methods that involve bringing together efforts, interaction and individual achievements in a very special and demanding work environment. The study investigates how students, through their participation in complex reallife simulations of operational work, learn a practical understanding of firefighting practice. The study draws on participant observations and interviews within the two-year firefighter’s vocational training program, Skydd mot olyckor. The study analyzes how exercises are organized simultaneously as reconstruction and simulation of operational tasks. The training program is seen as part of a larger learning field with close ties to firefighting practice. The study gives a detailed account of how exercises are conducted and of how students learn to achieve control in and through work. That includes material conditions and equipment as well as social interaction within the team and emotional reactions on uncertainty and risk. The study uses a socio-cultural learning perspective with an emphasis on practice and practical understanding. Perspectives from sociology and Science-and-Technology-Studies (STS) are combined to capture the socio-material dimensions of the specific practice studied, including technology, social coordination and emotions.