Det här är en kandidattuppsats i arbetsvetenskap som har undersökt hur brandmän beroende på ålder konstruerar och reproducerar maskuliniteter. Undersökningens frågeställning var: Hur ser konstruktionen och reproduktionen av maskuliniteter ut beroende på ålder? Frågeställningen formulerades efter ett konstaterande från vår sida om att åldersaspekten behöver lyftas fram vid studier av räddningstjänsten eftersom det sedan tidigare är ett outforskat område. Undersökningen hade sin utgångspunkt i genusteoretisk litteratur med kompletterande teorier kring ålder. Studien är av kvalitativ karaktär och har inneburit att vi har utfört åtta intervjuer med olika brandmän på två brandstationer i Sverige. Resultatet har presenterats genom rubriker som formulerats med syftet att redovisa citat och återgivningar av intervjuerna på ett övergripande sätt där vi även har analyserat våra respondenters svar med utgångspunkt i den teoretiska referensramen. Vår undersökning har visat att det finns maskulina värderingar och ideal på de brandstationerna vi har besökt och att den hegemoniska maskuliniteten präglar verksamheten. Oavsett ålder är brandmännen delaktiga i konstruktionen och reproduktionen av den maskulina könsmärkning som finns inom räddningstjänsten men de är det på olika sätt. De äldre brandmännen upprätthåller och eftersträvar mer synligt det ideal som finns hos allmänheten om hur en brandman bör vara och se ut vilket präglas av en maskulin könsmärkning. Eftersom de yngre brandmännen vill ha fler larm i sitt arbete, vilket innebär ett högre risktagande och även det som mest konkret kan förknippas med den hjältebild som finns, är de också delaktiga i bevarandet av de maskulina värderingarna som finns kring brandmän. / This is an essay in Human Resource Management and Working Life which is focused on how firefighters in different ages is constructing and reproducing masculinities. The studies main question was: How does the construction and reproduction of masculinities differ depending on age? We established that the age perspective needs to be highlighted because it is an unexplored area when it comes to firefighters. The essay was based on gender theoretical literature with additional theories about age. The study is qualitative where we have interviewed eight firefighters from two different fire stations in Sweden. The result has been presented with themes that are supposed to show the most accurate quotes and renderings from the interviews in a comprehensive manner where we also have analyzed our respondents’ answers which are based on the theoretical framework. Our study has shown that there are masculine values and ideals in the fire stations we have visited and that the hegemonic masculinity characterizes the organization. Regardless of age, firefighters are involved in the construction and reproduction of the gendering, which is masculine, within the rescue services but this is done in different ways. The masculine ideal, how a firefighter should act and look, that exists within the organization is maintained more visible by the older firefighters. Since the younger firefighters want more action in their work, which means taking higher risks which is also the most obvious to be associated with the heroic image, they are also involved in the preservation of the masculine values that exist around the firefighters. / Den genuskodade räddningstjänsten: En studie av jämställdhetens förutsättningar

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur organisationskulturen ser ut och hur rollerna fördelas på en typisk enkönad och mansdominerad arbetsplats, i detta fall en brandstation. Vi använder oss utav åtta kvalitativa intervjuer och en mindre observation för att få en klarare bild av organisationen som sådan. Insamlad empiri analyserar vi utifrån tre för ämnet centrala teoretiska teman. Denna teoretiska referensram behandlar maskulinitet, organisationsteori samt Goffmans dramaturgiska modell. För att uppnå avsatt syfte uppstår ett flertal frågeställningar. Relaterat till manlighet är det relevant att undersöka hur samspelet ser ut på en mansdominerad arbetsplats, hur det kommer sig att brandmannayrket är så dominerat av män och om brandmännen själva vill ha en förändring. På vilka sätt påverkas organisationskulturen av att brandmännen och arbetsgruppen bara består av män? Vi vill undersöka om den mansdominerade könsfördelningen inom Räddningstjänsten beror på krav som ställs på yrkesrollen i sig eller om det kan finnas någon annan bakomliggande orsak? Vi vill även titta på teamens betydelse och om det kan uppstå krockar mellan den äldre och yngre generationen brandmän. För att undersöka rollintagandet ser vi på hur brandmännens beteende förändras när de åker ut på larm och hur förhållandet mellan yrkesroll och mans- eller könsroll yttrar sig. Resultatet visar att brandmännens organisation bygger på en stark moralkänsla där arbetsuppgifternas utförande helt bygger på brandmännens tillit gentemot varandra. För att uppnå en sådan organisationskultur arbetar brandmännen i tajt sammansatta team. Något som visar sig hota denna sammanhållning är generationskrockar mellan olika åldersgrupper inom brandkåren. Det finns en signifikant skillnad på hur brandmännen ser på sitt yrke beroende på vilken generation de tillhör. Synen på manlighet skiljer sig åt mellan de informanter vi intervjuar och få av dem ser arbetsplatsen som manlig eller att just manlighet skulle uttrycka sig på något särskilt sätt. Resultatet visar att brandmännen utåt sett intar en manligt stereotyp roll när de befinner sig i offentlighetens ljus. Men bakom kulisserna i stationshuset visar brandmännen upp en mer familjär och tillbakalutad roll som skiljer sig från den stereotypa bilden av en brandman.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att kartlägga den mentala hälsan bland brandmän på sex av Storstockholms brandförsvars (SSBF) stationer. Ytterligare syfte var att undersöka vilka faktorer relaterade till arbetsmiljön som göra att brandmännen mår bra respektive mår mindre bra. Dessutom ville studien undersöka om det finns samband mellan brandmännens upplevda mentala hälsa och arbetsrelaterade faktorer, så som antal larm/år, befattning och antal år jobbat inom yrket?  Hur upplevs den mentala hälsan på de sex stationerna i SSBF? Vilka faktorer relaterade till arbetsmiljö anser brandmännen påverkar deras mentala hälsa? Finns det ett samband mellan brandmännens upplevda mentala hälsa och arbetsrelaterade faktorer, så som antal larm/år, befattning och antal år jobbat inom yrket?  Metod Datainsamlingen till undersökningen skedde med en kvantitativ enkätmetod. Målgruppen var 116 brandmän med samtliga befattningar i utryckande tjänst på de sex brandstationerna. Svaren från enkäten behandlades statistiskt med hjälp av SPSS där signifikansen sattes till (p<0.05). Resultat och slutsats Analysen av enkätsvaren visade att brandmännen har en god mental hälsa. Att må bra samvarierade med att brandmännen sällan kände sig trötta och hängiga, ensamma eller nedstämda. Att må bra samvarierade även med att brandmännen samtidigt kände glädje och/eller, välbefinnande och meningsfullhet. De flesta skattade ledningen som den lägsta faktorn som fick dem att må bra mentalt på jobbet medan arbetskamraterna och arbetsuppgifterna var viktigast. Anställda på stationer med få larm/år skattade att de mådde bättre än anställda på stationer med många larm/år.

Brandmän har ett krävande arbete, fysiskt och psykiskt. God hälsa och arbetsförmåga är av den anledningen betydelsefull. En viktig faktor för prestation och hälsa är valet av kost. På uppdrag av räddningstjänsten i ett kommun i Norrland utfördes under hösten 2002 och våren 2003, en kostupplysningsintervention. Studiens övergripande syfte var att utvärdera om interventionen haft några effekter i form av förändringar i de anställdas kostvanor. Delsyften var att beskriva respondenternas syn på kostupplysningsinterventionen, om respondenterna fått ökade kunskaper om sambandet kost och hälsa. och pröva en analysmodell för denna utvärdering. Studien hade en kvantitativ karaktär. Metoden var en enkätstudie bland brandmän och utgjorde en totalundersökning i en kommun i Norrland. Av totalt 155 utdelade enkäter har sjuttioen besvarats. Tretton av dessa respondenter deltog inte i undervisningen. Åldersvariationen var 24 – 63 år. Resultatet visade att de som var negativt inställda till kostupplysningen var mer negativt inställda till upplägget, i jämförelse med dem som var positiva och dem som inte hade någon uppfattning. Övervägande deltagare tyckte att undervisningen var bra eller mycket bra medan ett fåtal ville förändra upplägget. Flertalet ansåg sig ha ökat sina kostkunskaper efter undervisningen. Ingen signifikant skillnad fanns mellan antalet deltagare som svarade att det fanns andra faktorer än undervisningen som lett till ändrade matvanor och de som svarade att det inte fanns sådana faktorer eller de som inte visste. Cirka hälften uppgav att de hade förbättrat sina matvanor efter undervisningen men resultatet visade ingen signifikant skillnad jämfört med dem som inte hade ändrat något eller de som var osäkra. Slutsatsen blev att det inte fanns någon signifikant skillnad av förbättrade kostvanor efter kostupplysningsinterventionen.

Huvudsyftet med föreliggande kvantitativa studie var att få en förståelse för hur individens sociokulturella influenser kan bidra till en god hantering av stressorer. Detta genom att jämföra en grupp brandmän från Värends Räddningstjänst i Växjö med en kontrollgrupp, för att med ett salutgeniskt perspektiv, undersöka om begreppet Kasam (Känsla av sammanhang) kan vara en möjlig förklaring till att brandmän klarar av de stressorer de utsätts för i deras yrke. Det sekundära syftet var att undersöka om individers uppskattade hälsa samverkar med graden av Kasam då dessa antas samspela. I studien deltog 75 respondenter varav 26 personer i gruppen brandmän och 49 personer i kontrollgruppen. Respondenterna från båda grupperna fick besvara 29 frågor i frågeformuläret Kasam-29 samt skatta sin upplevda hälsa. Resultatet visade att brandmännen har en signifikant högre genomsnittlig grad av Kasam jämfört med kontrollgruppen samt att graden av Kasam samverkar med upplevd hälsa. / The main purpose of this quantitative study was to gain an understanding of how the individual's socio-cultural influences may contribute to their management of stressors. This by comparing a group of firefighters from Värends Räddningstjänst i Växjö with a control group by using a salutogenic perspective examine if the concept of SOC (Sense of Coherence) may be a possible explanation to how firemen cope with the stressors they face in their profession. The secondary purpose was to investigate whether individuals' estimated health interacts with the degree of SOC though these are assumed to interact. The study involved 75 respondents including 26 people in the group firefighters and 49 people in the control group. Respondents from both groups were asked to answer 29 questions in the questionnaire SOC-29 and overestimate their perceived health. The results showed that firefighters have a significant higher average level of SOC comparing to the control group and that the degree of SOC interact with perceived health.

Syftet med denna studie var att studera brandmäns upplevelser av arbetsplatslärande och vilken betydelse det har för att hantera oförutsedda situationer. Med utgångspunkt i syftet utformades följande tre frågeställningar: Hur ser brandmän på deras grundutbildning i relation till det fortsatta arbetsplatslärandet? Hur beskriver brandmän att de tillgodogör sig kunskap genom formellt och informellt arbetsplatslärande? och Vilken betydelse har arbetsplatslärande på en brandmans förmåga att hantera oförutsedda situationer? För att ge svar åt dessa tillämpades en kvalitativ metod. Data samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med brandmän från en större respektive en mindre region i Mellansverige. Intervjumaterialet analyserades därefter tematiskt och tolkades med hjälp av Illeris (2010) modell "The advanced model of workplace learning". Resultatet i studien visade att utbildningen utgjorde en bra grund för det fortsatta arbetet inom räddningstjänsten. Genom reflektion kunde brandmännen se tillbaka på sina färdigheter och handla utefter dem vid oförutsedda situationer. Resultatet angav även att brandmännen lär genom att erfara antalet larm och diskutera med kollegor. Att också få handla praktiskt genom simuleringsövningar i kombination med ett teoretiskt utbildningstillfälle visade sig bredda brandmännens kunskapstillägnelse. Vidare visade resultatet att brandmäns förmåga att hantera oförutsedda situationer hade sin grund i de tidigare kunskaper och erfarenheter som de förvärvat från sin utbildning samt genom formella och informella lärandesituationer på arbetet. Således kunde ett arbetsplatslärande urskiljas, vilket i sin tur visade sig ha en betydande roll för brandmäns förmåga att hantera oförutsedda situationer.

<p>This essay is a qualitative study about Swedish fire-fighters´ ideas of women and people from other ethnic backgrounds than Swedish. The problem in focus is why there are difficulties for those groups of people to be employed in the Swedish fire service. Can there be ideas of these groups which are not favourable for them? And if this is the case, can those ideas be explained by gender theory about construction of masculinity? The purpose is to investigate whether the absence of women and people from other ethnic backgrounds can be explained by the fire-fighters´ ideas of those groups. The study consisted of a one day observation and four one hour long interviews with fire-fighters from different positions within the Swedish fire service. Analysis has shown that there are ideas of women and people from other ethnic backgrounds which can make it harder for those groups to be employed in this organization. Ideas of women are for example that women have both weaker physical and mental conditions and that this can cause problems in serious rescue operations. Ideas of people from other ethnic backgrounds than Swedish are for example that those have a different view of the Swedish fire service and that this view can be hard to match with the Swedish one.</p>

This essay is a qualitative study about Swedish fire-fighters´ ideas of women and people from other ethnic backgrounds than Swedish. The problem in focus is why there are difficulties for those groups of people to be employed in the Swedish fire service. Can there be ideas of these groups which are not favourable for them? And if this is the case, can those ideas be explained by gender theory about construction of masculinity? The purpose is to investigate whether the absence of women and people from other ethnic backgrounds can be explained by the fire-fighters´ ideas of those groups. The study consisted of a one day observation and four one hour long interviews with fire-fighters from different positions within the Swedish fire service. Analysis has shown that there are ideas of women and people from other ethnic backgrounds which can make it harder for those groups to be employed in this organization. Ideas of women are for example that women have both weaker physical and mental conditions and that this can cause problems in serious rescue operations. Ideas of people from other ethnic backgrounds than Swedish are for example that those have a different view of the Swedish fire service and that this view can be hard to match with the Swedish one.

Aim: The aim of this study was to describe the impact of debriefing, brief eclectic psychotherapy, cognitive behavioral therapy and EMDR therapy for PTSD and other stress-like reactions in emergency personnel. Background: In 1980, PTSD got a name and a place in the modern psychiatric diagnosis. Interest in the treatment and prevention of PTSD has increased over the past 20 years. Responders (ambulance, police and firefighters) are professionals who often meet human pain and suffering and are thus at risk for developing PTSD. Method: A literature search was made in the databases SocINDEX, PsycINFO, CINAHL and PubMed to identify relevant articles based on the purpose. A total of 556 articles were identified after consideration for inclusion and exclusion criteria and finally, it was 11 articles that were included in the results. Results: The effects of debriefing was found to have no significance in the prevention of PTSD. The effect of pre-traumatic vaccination showed good results in the prevention of PTSD, while the effects of brief eclectic therapy,cognitive behavioral therapy and eye movement desensitization and reprocessing therapy showed good results in the treatment of PTSD. Keyword: PTSD, traumatic event, ambulance, police, firefighter, prevention and treatment. / Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekten av debriefing, eklektisk korttidsterapi, kognitiv beteendeterapi, pre-traumatic vaccination samt eye movement desensitization and reprocessing terapi med avseende på PTSD och andra stress liknande reaktioner hos räddningspersonal. Bakgrund: År 1980 fick PTSD ett namn och en plats i den moderna psykiatriska diagnostiken. Intresset för behandling och förebyggande metoder mot PTSD har ökat de senaste 20 åren. Räddningspersonal (ambulans, polis och brandpersonal) är yrkeskategorier som ofta träffar på mänsklig smärta och lidelse och är därmed riskgrupper för att utveckla PTSD. Metod: En litteratursökning gjordes i databaserna SocINDEX, PsycINFO, CINAHL och PubMed för att identifiera relevanta artiklar utifrån syftet. Totalt identifierades 556 artiklar efter hänsyn till inklusions och exklusions kriterierna och slutligen var det 11 artiklar som ingick i resultatet. Resultat: Effekterna av debriefing visade sig inte ha någon betydelse vid förebyggandet av PTSD. Effekten av pre-traumatic vaccination visade goda resultat vid förebyggandet av PTSD medans effekterna av eklektisk korttidsterapi, kognitiv beteendeterapi och eye movement desensitization and reprocessing terapi visade goda resultat som behandling av PTSD. Nyckelord: PTSD, traumatisk händelse, ambulans, polis, brandmän, prevention och behandling.

This thesis for 15 credits were executed at Sala Brand AB in Sala,Sweden. Sala Brand Ab develop, manufacture and install bodywork forfirefighter trucks in the nordic countries. This thesis assumes from a report called “Friska brandmän” or“Healthy Firefighters”, written by Magnusson and Hultman (2014). They visualize a problem regarding the uncertainties of what chemicals firefighters are exposed to. After the report was published some ofthe clients to Sala Brand AB started their work towards betterworking conditions, and how their breathing appliance could be storedoutside the firetruck cabin. The thesis mainly focuses on what needsand demands the customer has regarding storage of the breathingappliance. Sala Brand also has an issue with this new workingstandard, as many of their clients have different needs. Whichresults in high amounts of variation in their manufacturing andincreasing cost as a result. These can be saved if the client makesright choice. The work towards finding customer needs started with designing twoconcepts Sala Brand AB thinks the clients wants, which later wasshowed for the clients during the interviews. Two customers were paida visit, Nerikes Brandkår, Örebro and Räddningstjänsten Dala Mitt.The results from these interviews was then presented in tables withtheir needs and importance for the function of the concept. Later,conclusions were made on the results gathered from the interviews onwhat type of concept the costumers prefer. Then concepts andsolutions were generated to study which concept who satisfied theneeds and properties the costumers expressed. Bergman and Klefsjö(2007) means that quality of a product is based on what the costumersexpect of the product in the first place. The result became a concept developed from an already existingconcept, mainly because it satisfies Sala Brands needs to reduce thevariation in the production. The concept is a box with a liftingconstruction that lifts the breathing appliance up towards an angleof 30-40 degrees to make it easier for the firefighter to put it on.Then on the way home from an accident the breathing appliance can bestored in the same boxes without negatively affecting the firefighters working conditions. The breathing appliance can then,when the firefighters has returned to the fire department, be replaced with a clean one.