Brandmän har ett krävande arbete, fysiskt och psykiskt. God hälsa och arbetsförmåga är av den anledningen betydelsefull. En viktig faktor för prestation och hälsa är valet av kost. På uppdrag av räddningstjänsten i ett kommun i Norrland utfördes under hösten 2002 och våren 2003, en kostupplysningsintervention. Studiens övergripande syfte var att utvärdera om interventionen haft några effekter i form av förändringar i de anställdas kostvanor. Delsyften var att beskriva respondenternas syn på kostupplysningsinterventionen, om respondenterna fått ökade kunskaper om sambandet kost och hälsa. och pröva en analysmodell för denna utvärdering. Studien hade en kvantitativ karaktär. Metoden var en enkätstudie bland brandmän och utgjorde en totalundersökning i en kommun i Norrland. Av totalt 155 utdelade enkäter har sjuttioen besvarats. Tretton av dessa respondenter deltog inte i undervisningen. Åldersvariationen var 24 – 63 år. Resultatet visade att de som var negativt inställda till kostupplysningen var mer negativt inställda till upplägget, i jämförelse med dem som var positiva och dem som inte hade någon uppfattning. Övervägande deltagare tyckte att undervisningen var bra eller mycket bra medan ett fåtal ville förändra upplägget. Flertalet ansåg sig ha ökat sina kostkunskaper efter undervisningen. Ingen signifikant skillnad fanns mellan antalet deltagare som svarade att det fanns andra faktorer än undervisningen som lett till ändrade matvanor och de som svarade att det inte fanns sådana faktorer eller de som inte visste. Cirka hälften uppgav att de hade förbättrat sina matvanor efter undervisningen men resultatet visade ingen signifikant skillnad jämfört med dem som inte hade ändrat något eller de som var osäkra. Slutsatsen blev att det inte fanns någon signifikant skillnad av förbättrade kostvanor efter kostupplysningsinterventionen.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ungefär 300 000 svenskar är drabbade av. Sjukdomen kryper allt längre ner i åldrarna och i framtiden räknar forskarna med att betydligt fler kommer att vara drabbade, till följd av en osundare livsstil. Syftet med föreliggande studie var att undersöka och beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin vardag samt vilka strategier de använder för att klara av denna. De frågeställningar som formulerades för att få svar på syftet var: Hur upplever patienter med diabetes typ 2 sin vardag som kroniskt sjuk? Vilka copingstrategier har patienter med diabetes typ 2 för att klara av sin sjukdom? Metoden som användes för att finna svar på dessa frågor var en litteraturstudie. Artiklarna i studien granskades med hjälp av Willman m.fl. (2006) och SBU:s (1999) kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet. Resultatet baserades på 9 kvalitativa studier och 3 kvantitativa studier. Det konstaterades att personer som drabbas av diabetes typ 2 upplever alltifrån chock till lättnad vid beskedet av sjukdomen. Det kom även fram att patienterna ofta oroar sig för att sjukdomen ska förvärras och hittar sitt huvudsakliga stöd inom familjen, men också inom vården. Även kostförändringar, sexuella problem och nedstämdhet är något som upplevs som jobbigt i vardagen. För att klara av sin sjukdom är copingstrategierna bl.a. förnekelse och humor, dock tycks finnas en viss skillnad mellan män och kvinnor. / Diabetes type 2 is a national disease that approximately 300 000 Swedes are affected by. The disease is affecting more people at younger age, and in the future researchers believe that more people will be affected due to an unhealthy lifestyle. The purpose with the existing study was to investigate and describe how patients with diabetes type 2 experience their everyday life and what kind of strategies they use to make it through the day. The issues that arose to answer the study were: How do patients with diabetes type 2 experience their everyday life with a chronic disease? What kind of coping strategies do patients with diabetes type 2 use to cope with the disease? The method used was a literature study. The articles used in the study were checked accordance to Willman m.fl. (2006) and SBU (1999) criteria for assessment of scientific quality. The result was based on nine qualitative studies and three quantitative studies. It was recognized that people with diabetes type 2 experience everything from chock to relief at the time of diagnosis. Other findings were that patients often worry about complications and find their main support within their family, but they also find support within the healthcare. Also change of diet, sexual dysfunction and depression are things that make it tough in everyday life. To get around with the disease there are coping strategies such as humour and denial. There seems to be a gender difference.

Bakgrund: Migrän är en neurologisk, kronisk och funktionsnedsättande sjukdom som påverkar en stor del av den globala populationen. Den ger upphov till en stor ekonomisk börda både på individ- och samhällsnivå, liksom reducerar livskvalitén hos de drabbade. För många andra kroniska sjukdomar har livsstilsförändringar med hjälp av sjuksköterskeinterventioner visat sig positiva som behandling. Syfte: Att undersöka vilken effekt livsstilsförändringar avseende fysisk aktivitet och kost har på migränanfall hos vuxna. Metod: En kvantitativ icke-systematisk litteraturöversikt av kvantitativa RCT-studier från PubMed och Cinahl, vilka analyserades narrativt. Efter kvalitetsgranskningen återstod 17 studier. Resultat: I resultatet framkom en studie som studerat fysisk aktivitet och visade ett samband mellan högintensiv träning och reduktion av migränfrekvens. Tre studier framkom som studerat dietförändringar varav samtliga visade upp förbättring angående någon migränkaraktär, trots olika interventioner. 13 studier framkom som studerat kosttillskott varav fyra interventioner visade positiv effekt, tre positiv men osäker effekt och två ingen effekt. Diskussion: Livsstilsförändringar verkar ha en positiv effekt på migrän och på livskvalitén för personer med migrän. Sjuksköterskan har visat sig ha en essentiell roll i genomförandet av livsstilsförändringar hos patienter. Slutsats: Livsstilsförändringar gällande kost och fysisk aktivitet verkar ha en positiv effekt på migrän, men mer studier behövs med fokus på livskvalité.

Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som idag klassas som en folksjukdom, och är starkt betingat med dåliga levnadsvanor. En del i behandlingen av sjukdomen är livsstilsförändringar, såsom kostförändringar. Genom kosten kan många personer få kontroll över sina blodsockernivåer, och därmed sker en klinisk förbättring. Syfte: Att belysa erfarenheter av kostförändringar hos vuxna personer med diabetes typ två. Metod: En kvalitativ litteraturstudie.Genom strukturerade sökningar med en PEO-modell genom PubMed och Cinahl har tio artiklar identifierats och kvalitetsgranskats genom SBU:s granskningsmall, och slutligen analyserats för litteraturstudiens resultat. Resultat: Fyra huvudteman identifierades – behov av kunskap ,motivation, tillgänglighet, och sociala sammanhang. Slutsats: Kostförändringar vid diabetes ärav stor betydelse för behandlingen av diabetes typ två, och följsamheten till dessa beror mycket på personliga faktorer i individens liv. Därför är det nödvändigt för sjuksköterskan, för att kunna ge god personcentrerad omvårdnad, att ha ett holistiskt perspektiv i det stödjande och hälsofrämjande arbetet. / Background: Type 2 diabetes is a disease that is currently classified as an epidemic and is strongly linked to poor lifestyle habits. Treating the disease involves making lifestyle changes, such as dietary modifications. Through diet, many individuals can gain control over their blood sugar levels, resulting in clinical improvement. Purpose: To highlight the experiences of dietary changes among adult individuals with type 2 diabetes. Method: A qualitative literature study. Ten articles were identified and subjected to quality assessment using the SBU review template through structured searches using a PEO model via Pubmed and Cinahl. The results were then analyzed for the findings of the literature study. Results: Four main themes were identified: the need for knowledge, motivation, availability, and social contexts. Conclusion: Dietary changes are crucial in the treatment of type 2 diabetes and adherence to these changes depends heavily on personal factors in an individual’s life. Therefore, it’s important for nurses to provide effective person-centered care and it is necessary to have a holistic perspective in their supportive and health-promoting work.

Bakgrund Diabetes mellitus typ 2 är en folkhälsosjukdom som ständigt växer både i Sverige och globalt. Egenvårdsåtgärder sätts in i tidigt skede av behandlingen där kostförändringar har en central del.Sjukdomen innebär ofta behov av förändringar gällande kost, motion och livsstil i resten av livet samt för många innebär det även regelbunden medicinering. Kunskap och förståelse kan vara viktiga faktorer för att anpassa sig till den nya livsstilen. I sjuksköterskans ansvar ingår att främja hälsa och att vägleda patienten till en hälsosam livsstil, detta genom att se till personens egenvårdsbehov och utifrån det bidra med stöd samt kunskap. Med kunskap och bättre förståelse om vad kostförändringar har för påverkan på individen kan sjuksköterskor bättre hjälpa, stödja samt förbättra personers upplevelser.  Syfte Att undersöka upplevelser av att genomföra förändringar av kostvanor hos personer med diabetes mellitus typ 2. Metod Självständigarbetet är skriven enligt en litteraturöversikt som metod. Sökning för litteratur söktes via de två databaserna PubMed och Cinahl Complete där tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar valdes ut. Dessa kvalitetsgranskades sedan enligt Friberg (2017) granskningsmodell och granskningsfrågor innan resultatet sammanställdes.  Resultat Resultatet delades upp och presenterades i tre huvudteman, dessa var: känslomässiga och fysiska aspekter av kostförändringar, faktorer som utmanar eller begränsar samt faktorer som underlättar eller stödjer. Slutsats Kostförändringar ses ofta som begränsande och utmanande att tillämpa. Bristande kunskap kring kostförändringar bidrog till osäkerhet och mer djupgående information från vårdpersonal önskades ofta. Utomstående stöd ansågs även hjälpsamt. / Background Diabetes mellitus type 2 is a public health disease that is constantly growing both in Sweden and globally. Self-care measures are introduced in the early stages of treatment, were dietary changes play a central role.The disease often involves a need for changes in diet, exercise and lifestyle for the rest of their life’s and for many it also involves regular medication. Knowledge and understanding can be important factors in adapting to the new lifestyle. The nurse’s responsibility is to promote health and guidance the patient to a healthy lifestyle by adressing their self-care needs and providing support and knowledge. With knowledge and a better understanding of the impact of dietary changes on the individual, can nurses better help, support and improve people's experiences. Aim Was to investigate experiences of implementing changes in dietary habits among people with diabetes mellitus type 2. Method The independent work is written according to a literature review as a method. Search for literature was searched via the two databases PubMed and Cinahl Complete where ten qualitative scientific original articles were selected. These were the quality reviewed according to Friberg’s (2017) review model and review questions before the results were complied. Results The results were divided and presented in three main themes, these were: emotional and physical aspects of dietary changes, factors that challenge or limit and factors that facilitate or support. Conclusions Dietary changes are often seen as limiting and challenging to apply. Lack of knowledge about dietary changes contributed to uncertainty and more in-depth information from health professionals was desired. External support was alsoconsidered helpful.