Inledning Historiskt har Fibromyalgi (FM) fått lite uppmärksamhet och intresset för besvären som omfattas av FM har varit låg. En anledning till dess låga status har bland annat varit på grund av svårigheterna att diagnostisera sjukdomen. För att stödja sjuksköterskans arbete i vården av personer med fibromyalgi behövs därför mer kunskap utifrån dessa patienters upplevelser och erfarenheter. Syftet Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod Metoden som användes var en icke-systematisk litteraturöversikt med 15 vetenskapliga originalartiklar som analyserades induktivt. För att få fram dessa artiklar, gjordes systematiska sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar som ingick i litteraturöversiktens resultat kvalitetsgranskades med hjälp av Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag. Resultat Efter analysen av artiklarna framträdde tre huvudkategorier: Förlorad tillit till vården, känsla av personlighetsförändring, upplevelser av förändrad tillgång till livet. Kategorin "förlorad tillit till vården” beskriver upplevda känslor till följd av förlorad tillit till vården för personer med fibromyalgi. Gemensamt för många studier var upplevelser av ifrågasättande attityder och dåligt bemötande hos vårdgivaren som i sin tur ledde till onödigt lidande och frustration för patienten. Kategorin ”känsla av personlighetsförändring” beskriver att många personer med FM upplevde en förlust av identitet och hade svårt att acceptera att de inte längre var samma personer som de identifierade sig med. Upplevda kognitiva störningar och sjukdomens negativa påverkan på psykisk hälsa medförde stora förändringar i deras liv. Kategorin ” upplevelser av förändrad tillgång till livet” belyser att personer med FM upplever att smärta och tröttheten associerad med sjukdomen begränsar dem i genomförandet av de aktiviteter som tidigare bidragit till ett meningsfullt liv. Sjukdomen utgör ett stort hinder i det sociala livet, familjelivet och arbetslivet. Slutsats Studiens resultat tyder på att FM påverkar alla aspekter mänskligt liv. Dessa personer upplever lidande av olika slag och är i stort behov av stöd och förståelse. För att kunna bemöta och stödja personerna i deras lidande behöver sjuksköterskan ha bättre kännedom om fibromyalgi samtidigt arbeta utifrån ett personcentrerat synsätt där det strävas att synliggöra helan människan. / Introduction Historically, Fibromyalgia (FM) as a subject has been given little attention, and there has been quite low level of interest within academia in the problems covered by FM. One of the reasons for this has been, among other things, is the difficulty in diagnosing the disease. More knowledge is required in relation to patients' experiences and experiences, which can better support nurse's work in the care of people with fibromyalgia. Purpose The purpose of this research was to shed light on the experiences of persons living with fibromyalgia. Method The method used was a non-systematic literature review of some 15 scientific articles, which have been analyzed inductively. Systematic searches have been performed in the CINAHL and PubMed databases in order to get access to the articles. All articles included in the literature review have been checked for quality with the help of Sophiahemmet University's data assessment system. Results The analysis of the articles had resulted in three main categories in the topic: Lost trust in the healthcare system, feelings about personality change, experiences of changed access to life. The category "lost trust in the healthcare system" describes perceived feelings of people with fibromyalgia experienced when in contact with the healthcare system. The category "feeling of personality change" describes the process when people with FM experience a loss of identity and have difficulty accepting that they are no longer the same people they identified with. Perceived cognitive disorders and the negative impact of the disease on mental health leads to major changes in their lives. The category "experiences of changed access to life" highlights that people with FM experience pain and fatigue associated with the disease, which limit them from enjoying activities, which have previously contributed to a meaningful life. The disease is a major obstacle in social life, family and working life.  Conclusion The results of the study indicate that FM affects all aspects of human life. These people experience suffering of various kinds and are in great need of support and understanding. In order to be able to respond to and support people in their suffering, a nurse needs to have a better knowledge of fibromyalgia while working from a person-centred approach where the aim is to bring a human being to the forefront.

Bakgrund: Migrän är en neurologisk, kronisk och funktionsnedsättande sjukdom som påverkar en stor del av den globala populationen. Den ger upphov till en stor ekonomisk börda både på individ- och samhällsnivå, liksom reducerar livskvalitén hos de drabbade. För många andra kroniska sjukdomar har livsstilsförändringar med hjälp av sjuksköterskeinterventioner visat sig positiva som behandling. Syfte: Att undersöka vilken effekt livsstilsförändringar avseende fysisk aktivitet och kost har på migränanfall hos vuxna. Metod: En kvantitativ icke-systematisk litteraturöversikt av kvantitativa RCT-studier från PubMed och Cinahl, vilka analyserades narrativt. Efter kvalitetsgranskningen återstod 17 studier. Resultat: I resultatet framkom en studie som studerat fysisk aktivitet och visade ett samband mellan högintensiv träning och reduktion av migränfrekvens. Tre studier framkom som studerat dietförändringar varav samtliga visade upp förbättring angående någon migränkaraktär, trots olika interventioner. 13 studier framkom som studerat kosttillskott varav fyra interventioner visade positiv effekt, tre positiv men osäker effekt och två ingen effekt. Diskussion: Livsstilsförändringar verkar ha en positiv effekt på migrän och på livskvalitén för personer med migrän. Sjuksköterskan har visat sig ha en essentiell roll i genomförandet av livsstilsförändringar hos patienter. Slutsats: Livsstilsförändringar gällande kost och fysisk aktivitet verkar ha en positiv effekt på migrän, men mer studier behövs med fokus på livskvalité.

Bakgrund Ätstörningar är idag vanligt förekommande och betraktas som ett betydande hälsoproblem. Uppskattningsvis lider tio procent av unga kvinnor av någon form av ätstörning. Ätstörningar kännetecknas av att relationen till och synen på mat blivit osund och har ofta ett långdraget sjukdomsförlopp med såväl medicinska som psykologiska komplikationer. Anorexia nervosa är den mest efterforskade typen av ätstörning och den psykiska sjukdom med starkast koppling till förtida död. Behandlingen utförs i multiprofessionella team där sjuksköterskans specifika kompetens och ansvarsområde är evidens- och personcentrerad omvårdnad. I dagsläget saknas nationella riktlinjer för behandling av ätstörningar även om det finns specialiserad ätstörningsvård. Syfte Syftet var att undersöka hur patienter diagnostiserade med anorexia nervosa upplever omvårdnad och behandling. Metod Den metod som användes var en icke-systematisk litteraturöversikt. En sammanställningav relevant befintlig forskning gjordes för att undersöka patienters upplevelser av vården vid anorexia nervosa. Sökningar efter vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna PubMed ochCinahl. En integrerad analys genomfördes och det insamlade materialet presenterades i olika kategorier. Resultat  Tre övergripande kategorier som belyste patienters upplevelser av behandling, behandlare och vårdmötet identifierades. Skapandet av behandlingsallians och patientens möjlighet att påverka behandlingen belystes i flera studier och beskrevs påverka behandlingsutfallet positivt. Flera studier beskrev även behandlarens karaktärsdrag och beteenden samt hur dessa kunde påverka såväl behandling som alliansskapandet. Resultatet kopplades till KASAM då flera möjligheter att stärka patientens upplevelse av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet beskrivs. Slutsats Det finns ingen entydig faktor som främjar behandlingen vid anorexia nervosa, snarare samverkar ett flertal faktorer i behandlingen. Med mer omfattande kunskap om dessa faktorer kan behandlaren med större framgång stötta patienter i sitt tillfrisknande. / Background Eating disorders are common today and are considered a significant health problem. An estimated ten percent of young women suffer from some form of eating disorder. Eating disorders are characterized by the relationship to and view of food becoming unhealthy and often has a long course of illness with both medical and psychological complications. Anorexia nervosa is the most researched type of eating disorder and the mental illness with the strongest link to premature death. The treatment is performed in multi-professional teams where the nurse's specific competence and area of responsibility is evidence- and person-centered nursing. At present, there are no national guidelines for the treatment of eating disorders, even though there is specialized care for eating disorders. Aim The aim was to explore how patients diagnosed with anorexia nervosa perceive care and treatment. Method The method used was a non-systematic literature study. A compilation of existing, relevant research was made with the aim of studying the care that patients with anorexia nervosa receive. Searches for scientific articles were conducted in the databases PubMed and Cinahl. An integrated analysis was implemented and the gathered material was presented in categories. Results Three main categories emerged that highlighted the patients experiences of the treatment, the caregiver and the encounter with care. The formation of treatment alliances and the patient’s ability to influence the treatment was highlighted in multiple studies and was described as having a positive effect on the treatment outcome. Several studies also described the caregiver’s characteristics and behaviors, as well as how these might affect the treatment as well as the formation of alliances. The result is linked to SOC, as several opportunities to increase the patient’s sense of meaningfulness, comprehensibility and manageability are described. Conclusions There is no unequivocal factor which improves anorexia nervosa treatment, rather a number of interacting factors in the treatment. With more extensive knowledge of these factors, the caregiver can more successfully support patients in their recovery.