Studiens syfte är ungdomars erfarenheter och upplevelser av demokrati i deras vardag samt hur det tar sitt uttryck. Flera författare har belyst att ungdomar tar lättvindigt på demokrati och att de inte ser demokrati som mer än valdeltagande och politik, och att de med andra ord inte ser demokratins värde. En kvalitativ metod valdes och det empiriska materialet samlades in genom fem individuella intervjuer samt fyra observationer vid olika fritidsgårdar. Frågorna i intervjuerna handlade om hur ungdomar upplever delaktighet och inflytande samt hur demokrati utförs och genomförs i deras livsvärldar såsom skolan, fritiden, familjen, vänner och media. Studien visade att ungdomarna upplevde delaktighet och inflytande som delar i demokrati och att det var viktigt för dem, då det innebar möjlighet att göra deras röster hörda men de var samtidigt omedvetna om den demokrati som fanns på andra arenor i deras vardag. Inflytandet och delaktigheten angående demokrati tog sitt uttryck på olika vis då ungdomarna upplevde medveten i sina hemmiljöer och en omedveten demokrati i skolor och på fritidsgårdar. Studien visade även på vilka sätt ungdomarna skapar demokrati genom till exempel skapandet av musik och engagemang inom idrotten. Slutligen visar studien att ungdomarna upplevde ett högt värde på demokrati samtidigt som de inte utnyttjade den till fullo vilket skapade en situation där ungdomarna inte värderade sin egen roll i en demokratisk kontext. / The study deals with youth’s experience of democracy in their daily lives and how it is being expressed. Several authors have highlighted a problem in young people ´s views on democracy. The problem at hand is that two days youth takes democracy lightly and that they see democracy as politics and elections, and that they don’t see the value of democracy. The aim of this study was to examine young people ´s experience and thoughts on the concept of democracy. A qualitive method was chosen and the empirical material was gathered through five individual interviews and four observations at various youth centres. The questions in the interviews where about how adolescence experiencing participation, influence and how democracy is carried out and implemented in their life, such as school, leisure, family, friends and media. The study showed that adolescence experience participation and influence as a part of democracy and that it is important to them, because it gives them an opportunity to make their voices heard, but they were also unconscious of some of the democracy that exists in their everyday lives. The level of awareness associated with democracy varied and the adolescence were experiencing awareness intheirhome environmentandthe unconsciousdemocracywere present in schools and recreations centres where it is not as visible to young people. The study also shows that adolescence creates democracy, by for example, the creation of music and involvement in sports. Finally, the study shows that young people experienced a high value on democracy even if they did not take advantage of it which lead to consequences because the adolescence did not value their own role in a democratic context.

Huvudsyftet med föreliggande kvantitativa studie var att få en förståelse för hur individens sociokulturella influenser kan bidra till en god hantering av stressorer. Detta genom att jämföra en grupp brandmän från Värends Räddningstjänst i Växjö med en kontrollgrupp, för att med ett salutgeniskt perspektiv, undersöka om begreppet Kasam (Känsla av sammanhang) kan vara en möjlig förklaring till att brandmän klarar av de stressorer de utsätts för i deras yrke. Det sekundära syftet var att undersöka om individers uppskattade hälsa samverkar med graden av Kasam då dessa antas samspela. I studien deltog 75 respondenter varav 26 personer i gruppen brandmän och 49 personer i kontrollgruppen. Respondenterna från båda grupperna fick besvara 29 frågor i frågeformuläret Kasam-29 samt skatta sin upplevda hälsa. Resultatet visade att brandmännen har en signifikant högre genomsnittlig grad av Kasam jämfört med kontrollgruppen samt att graden av Kasam samverkar med upplevd hälsa. / The main purpose of this quantitative study was to gain an understanding of how the individual's socio-cultural influences may contribute to their management of stressors. This by comparing a group of firefighters from Värends Räddningstjänst i Växjö with a control group by using a salutogenic perspective examine if the concept of SOC (Sense of Coherence) may be a possible explanation to how firemen cope with the stressors they face in their profession. The secondary purpose was to investigate whether individuals' estimated health interacts with the degree of SOC though these are assumed to interact. The study involved 75 respondents including 26 people in the group firefighters and 49 people in the control group. Respondents from both groups were asked to answer 29 questions in the questionnaire SOC-29 and overestimate their perceived health. The results showed that firefighters have a significant higher average level of SOC comparing to the control group and that the degree of SOC interact with perceived health.

Stress är ett välstuderat område inom psykologin, där studier har relaterat stress till olika typer av psykisk ohälsa såsom depression och ångest. Studier har visat att känslan av sammanhang (KASAM) har betydelse för stress och stressrelaterad ohälsa. Socialt nätverk har visat sig ha en markant betydelse för positiv mental hälsa och hälsorelaterad livskvalitet. Syftet var att undersöka relationen mellan stress, KASAM och socialt nätverk hos högskolestudenter, för att på så sätt studera tänkbara skyddsfaktorer mot stress. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes på 127 studenter vid två lärosäten i Mellansverige. Resultatet visade på ett negativt samband mellan stress och KASAM, samt mellan stress och socialt nätverk. Den hierarkiska regressionsanalysen för stress visade att KASAM ensamt förklarade 50.4% av variationen, och att samtliga prediktorer förklarade 55.7%. Det finns flera möjligheter för vidare forskning inom området, exempelvis genom att undersöka betydelsen hos storleken av studenters sociala nätverk och skillnader mellan kvinnor och män.

Bakgrund Hälsa innebär att inneha ett fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara en frånvaro av sjukdom. Utbrändhet förekommer efter en lång period av stress och kan ses som ett första stadie till utmattningssyndrom. Vid utbrändhet finns det en minskad motståndskraft mot stress, som även beskrivs vid låg känsla av sammanhang (KASAM). Stress gör vissa individer sjuka medan andra som utsätts för ännu mer stress fortsätter att vara friska. Utbrändhet definieras som depersonalisation, emotionell utmattning och minskad personlig prestation. Utbrändhet har många konsekvenser och orsakar lidande för individen. Syftet med prevention är att förhindra att sjukdomar bryter ut genom att påverka individens levnadsvanor. Sjuksköterskan ska ta till vara på det friska hos patienter och kunna identifiera hälsorisker och förebygga dem. Likväl ska sjuksköterskan motivera till förbättrade levnadsvanor för att förhindra ohälsa. Den fysiska aktiviteten medför både omedelbara och långvariga positiva effekter. Fysisk aktivitet har betydande positiva effekter när det kommer till att förebygga, behandla och lindra sjukdom. Syfte Syftet var att beskriva effekter av fysisk aktivitet som prevention vid utbrändhet. Metod Metoden som valdes för uppsatsen var en litteraturöversikt. Nitton artiklar hittades genom sökningar i PubMed, CINAHL och PsycInfo samt genom manuella sökningar. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats med en integrerad analys som sedan sammanställdes i resultatet. Resultat Genom dataanalysen framkom åtta kategorier. Huvudfynden var att fysisk aktivitet hade effekter på livskvalitet, välbefinnande, mental motståndskraft, utbrändhet, emotionell utmattning, fatigue och mentala symtom. Slutsats Fysisk aktivitet hade effekt på flera områden vid utbrändhet. Det behövs mer forskning inom området för att ta reda på hur mycket träning som behövs och vad för typ av träning. Sjuksköterskan behöver kunskap om prevention och förebyggande åtgärder. Genom att förstå vilka effekter fysisk aktivitet har på utbrändhet kan sjuksköterskan stötta patienten innan insjuknandet av utmattningssyndrom. Fysisk aktivitet hade positiva effekter på utbrändhet och kan därigenom sannolikt förebygga utmattningssyndrom.

Denna studie, “Att leva ovetandes i det tysta”, är skriven av Elin Edman och Elina Hedin och handlar om personer som har varit medberoende. Medberoende är ett omdiskuterat begrepp inom vetenskapen, men har tidigare inte haft så stort fokus i samhället. Istället har fokus legat på exempelvis missbrukare eller psykiskt sjuka, men inte på deras anhöriga som också är drabbade. Syftet med denna studie är att ta reda på om insikten om att vara medberoende, kan få anhöriga att hantera sin livssituation och relationen till den beroende och/eller psykiskt sjuka annorlunda. För att ta reda på detta har fem livsberättelser hållits med personer över 18 år som har varit medberoende till någon med en beroendeproblematik inom alkohol eller narkotika, och/eller till en person med psykisk ohälsa. De två teorier som användes för att förklara resultatet är känslan av sammanhang samt copingteorin. Det resultat studien visade är att insikten om att vara medberoende fick alla informanter att hantera både sin livssituation och relationen med den beroende och/eller psykiskt sjuka annorlunda. Detta kunde bland annat ta sig till uttryck genom att man valde att bryta kontakten med den beroende och/eller psykiskt sjuka, för att förbättra livssituationen, eller ändra sitt eget beteende i syfte att hantera relationen bättre. / The present study entitled ”Living in silence without knowledge” presents and analyses the life stories by some persons living in close relations to relatives with drug abuse or mental disorder. The study is drafted by Elin Edman and Elina Hedin. Previously the main interest in society has been focused on the individuals suffering from mental disorders or being dependent on various substances. The particular social situation of co-dependence has in the past been dealt with in certain research studies but only recently become an issue of public discourse, lifting up the distress endured in silence by the e.g. family members and people around the addicts. The present study wanted to investigate whether if and how the understanding of the role of co-dependent facilitated the coping with and improvement of the existing situation. Five persons older than 18 years with experience of living close to an addict and/or mentally ill person were interviewed and asked to tell their life stories. In analyzing the information obtained the two theoretical perspectives of coping and the sense of coherence were taken into account. The present study shows that the participants of this study, by achieving an understanding of their acting as co-dependent and thereby their impact on the situation, made them change their behavior and relation both to the dependent and the social circumstances. In general the changes made, resulted in better life conditions for the whole social group and often real improvements for the victim of co-dependence.

Syfte: Är att belysa tränares hälsofrämjande arbete inom ungdomsidrotten, åldrarna 13–19, i Mellansverige. Frågeställningar: Vilka hälsoområden arbetar tränarna med inom ungdomsidrotten och hur arbetar tränarna med hälsa inom ungdomsidrotten. Metod: Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer, med sex tränare i Mellansverige. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick från en intervjuguide. Studien hade en deduktiv ansats och teorin känslan av sammanhang (KASAM) har använts för att analysera tränarnas arbete med att göra hälsan begriplig, hanterbar och meningsfull för idrottande ungdomar. Resultat: Resultatet visade att tränarna arbetade med fysisk, psykisk och social hälsa. Hur tränarna arbetade med hälsan var genom kommunikation, för att informera och öka idrottande ungdomars förståelse för hälsa. Tränarna arbetade också med att få idrottande ungdomar att bli självständiga för att de skulle ta ett eget ansvar över hälsan, men samtidigt fanns deltagarna tillgängliga som stöd. Avslutningsvis arbetade tränarna med att motivera idrottande ungdomar till varför hälsan var viktig. Vilket skedde genom att få idrottande ungdomar att inse att hälsan är viktig om de vill prestera och gå långt inom sin idrott samt att låta idrottande ungdomar göra misstag, för att på så vis ta lärdom av varför hälsan är betydelsefull. Slutsats: Slutsatsen visar på att de tränare som deltagit i studien ser hälsa som fysiskt, psykiskt och socialt. Noterbart är att den sociala hälsan upplevdes som någonting svårdefinierat och inte var något deltagande tränarna till en början nämnde då de själva fick definiera vad hälsa var. Den här studien kan även ge en inblick i hur tränare arbetar hälsofrämjande inom ungdomsidrotten, det visar sig vara genom bland annat kommunikation, ökad självständighet samt att öka motivationen hos idrottande ungdomar. Studien kan bidra som ett verktyg för både tränare och föreningar i strävan att utveckla idrottande ungdomars hälsotillstånd och det hälsofrämjande arbetet inom ungdomsidrotten. Studien kan också ses som någonting grundläggande och förhoppningsvis någonting som uppmanar andra till att utföra flera kvalitativa studier inom området.

Bakgrund: Psoriasis är en kronisk och smärtsam folksjukdom som kan leda till lidande för den drabbade. Uppskattningsvis 2 % -10 % lever med hudsjukdomen i världen. Individuellt anpassad behandling och omvårdnad kan ge förutsättningar till en god livskvalitet och självkänsla. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa psoriasis påverkan på livskvaliteten samt de drabbade personernas hantering av sjukdomen. Metod: En litteraturöversikt användes där kvantitativa och kvalitativa studier redovisades. Resultat: Resultatet visade att psoriasis både påverkade den psykiska, sociala samt den fysiska hälsan. För att hantera sjukdomen visade det sig vara viktigt med tillräcklig kunskap samt att utveckla individuella hanteringsstrategier. Diskussion: Många individer med psoriasis uppfattade sig som märkta av sjukdomen vilket påverkade livet i stor utsträckning. Reflektion över utseende och andras åsikter kan leda till en psykisk belastning samt känsla av stigmatisering. Detta kan ses som en förklaring till att depression förekommer hos en stor del av personer med psoriasis. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad samt utbilda och stödja personer med psoriasis behövs en djupare kunskap om hur det individuella stödet kring den psykiska, sociala och fysiska hälsan ska utformas. / <p>Godkännande datum: 2016-11-01</p>

There is an ongoing shortage and high demand for basic and specialized nurses in health care sectors in Sweden. The sick leave among healthcare workers has been remarkably increasing since 2012. Number of sick leaves has been increased among health care workers including midwives and specialized nurses regardless to their level of education. Aim of the study is to learn more about competence, competence growth and how it has impact on nurse health at their working place.Qualitative semi-structured interview method is used in this study and snowball sampling method is used to select the study participants. Interview data of all participants are analyzed using thematize analysis method. Eight nurses took part in this study and seven of them are working in hospital and one participant is working in an elderly care home. Almost all of the participations reported that competence is one of the key requirements for health care workers. The participants reported that the competence and the competence growth in working place are associated with professional experience, resources, peer support, cooperation, personal characteristics, attitude of managers and colleagues towards skills development, work environment, training towards knowledge updating and specialization and short terms courses. The study results show that most of participations have stable sense of coherence (KASAM) and the ability to associate the works with coherence is high. Five of eight participations scored high in of sense of coherence and it’s three components: comprehensibility, manageability and meaningfulness. One participant scored high in comprehensibility, manageability and whereas low in meaningfulness. Two participants scored high in comprehensibility and meaningfulness whereas low in manageability. The components of sense of coherence are often associated with good health in many studies. However, further researches to assess the relationship between the variables sense of coherence and nurses competent are required and it can be helpful for health promotional works among heath care workers.

Ungefär 22 200 personer insjuknar årligen i hjärtinfarkt i Sverige och dödligheten ligger på cirka 23 procent. Omkring 50 kvinnor dör dagligen i hjärt- och kärlsjukdomar där den vanligaste dödsorsaken utgörs av hjärtinfarkt. Kvinnor söker oftast vård senare än män eftersom de upplever ibland annorlunda symtombild än män och det kan även uppstå tidsfördröjningar från att diagnos ställs tills att rätt behandling initieras. Att drabbas av en hjärtinfarkt kan försätta individen i en livskris där oro och känsla av otrygghet kan uppstå. Med ökad förståelse och kunskap kan sjuksköterskor bättre stötta kvinnor med hjärtinfarkt och hjälpa dem att stärka deras känsla av sammanhang. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter av att insjukna i en hjärtinfarkt. Metoden var en litteraturöversikt där sökningarna skedde i databaserna PubMed och CINAHL med en systematisk sökstrategi. Sökningarna resulterade i 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design och vald analysmetod var integrerad analys. I resultatet framkom det tre huvudkategorier som var upplevelser om förändringar i kropp och själ, upplevelser om det professionella och sociala stödet samt upplevelser av att leva under nya förutsättningar. Kvinnornas liv efter hjärtinfarkten förändrades på olika sätt där anpassning till den nya livssituationen kantades av olika upplevelser. Slutsatsen av denna litteraturöversikt tyder på att kvinnorna påverkades i stor utsträckning både psykiskt och fysiskt av att insjukna i en hjärtinfarkt. Genom en känsla av meningsfullhet i livssituationen kunde kvinnornas känsla av sammanhang stärkas vilket gynnade deras motivation till att göra livsstilsförändringar. Även vikten av kunskap och ökade utbildningsinsatser för vårdpersonal framhävs i denna litteraturöversikt. / Approximately 22 200 people suffer from myocardial infarction in Sweden every year, with a mortality rate of about 23 percent. Approximately 50 women die everyday suffering from cardiovascular diseases, with myocardial infarction being the most common cause of death. Women often seek health care later than men because they sometimes experience different symptoms than men and there may also be time delays from diagnosis until the right treatment is initiated. Suffering from myocardial infarction can put the individual in a life crisis where anxiety and feelings of insecurity can arise. With increased understanding and knowledge, nurses can better support women with myocardial infarction and help them strengthen their sense of coherence. The aim of this literature review was to highlight women's experiences and perceptions of having suffered a myocardial infarction. The method was a literature review with searches conducted in the databases PubMed and CINAHL using a systematic search strategy. The searches resulted in 15 scientific articles with qualitative and quantitative design and the chosen method of analysis was integrated analysis. Three main categories emerged from the results: experiences of changes in body and mind, experiences of professional and social support, and experiences of living under new conditions. The women's lives after the myocardial infarction changed in different ways, with adaptation to the new life situation being marked by different experiences. The conclusion of this literature review suggests that women were significantly affected both psychologically and physically by suffering a myocardial infarction. A sense of meaningfulness in the life situation helped to strengthen the women's sense of coherence, which in return helped to motivate them to make lifestyle changes. The importance of knowledge and increased education for health professionals was also highlighted in this literature review.

Sekundär traumatisering är ett tillstånd som kan uppstå till följd av att arbeta med att lyssna på klienters berättelser om traumatiska upplevelser. Personen som drabbas av sekundär traumatisering kan uppleva många fysiska och psykiska svårigheter i sitt liv. Studiens syfte är att undersöka uppkomsten och erfarenheterna av sekundär traumatisering bland professionella och på så sätt bidrar till kunskap om detta fenomen inom socialt arbete. I studien tillämpas en kvalitativ metodologi med semistrukturerade intervjuer för att erhålla en fördjupad förståelse för sekundär traumatisering och för att ge utrymme för professionella att uttrycka sina erfarenheter. För att förstå hur professionella hanterar de känslor som följer av exponeringen för traumaberättelser och uppkomsten av sekundär traumatisering används teorier om KASAM (känsla av sammanhang), empowerment och copingstrategier som teoretiska perspektiv. Studien genomfördes i tre olika kommuner och inkluderade sex intervjuer med professionella som arbetar inom området våldsutsatta klienter. Resultaten från studien indikerar att professionella upplever besvärande känslor till följd av klienternas traumatiserande berättelser. Resultaten betonar även att bristen på reflektion i arbetsmiljön och hög arbetsbelastning kan anses vara orsaker till uppkomsten av sekundär traumatisering. Å andra sidan identifieras vilka copingstrategier som används av professionella för att hantera symtomen av sekundär traumatisering