The purpose of this study is to describe how dandelion children has experienced their childhood and how their childhood has formed them in their adulthood. The purpose is also to examine how the attachment between the child and the parents has come to expression. To search for the answers of the purpose the following issues has been created: How do dandelion children experience that their upbringing has formed them as a human being in adulthood? and How do dandelion children experience the attachment to their parents have been expressed during childhood? The empirical material of this study is based on a qualitative approach where the material has been assembled by semi-structured interviews with five respondents. The result shows that all the respondents has experienced their childhood as a problematic existence due to their parents lacking in their basic care of the child. The dandelion children in this study states that their childhood has had a crucial part in how they has been formed as adults. The result shows how the attachment between the dandelion children and their parents has come to expression in the childhood. The attachment has come to expression in an insufficient way which has resulted in the respondents searching for other significant adults to make their life brighter. The conclusion of this study shows that children growing up under troubled circumstances in the family are affected by their childhood and are as adults formed by their experience that they are carrying with them from the childhood.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur det kommer sig att vissa personer med ätstörningar väljer att starta en ätstörningsblogg samt hur de upplever sitt bloggande. Respondenterna bestod av fem kvinnor i åldrarna 23-35 år som bloggar om sina ätstörningar. En kvalitativ metod användes där semistrukturerade intervjuer genomfördes över telefon. Resultaten analyserades och tolkades med hjälp av känslan av sammanhang (KASAM) och copingteori. Resultaten visade att anledningarna till att starta en blogg var många, bl.a. kände respondenterna ett behov av en plats att ventilera sina tankar på, och att de genom att blogga om sina erfarenheter såg en möjlighet att hjälpa andra. Bloggen sågs också som ett sätt att kommunicera med sina anhöriga utan att behöva sitta ansikte mot ansikte. Bloggen upplevs medföra ökad social acceptans och den ses som ett positivt stöd i sjukdomen. Resultaten pekar på att bloggande kan ses som ett copingverktyg och att bloggen kan fungera som ett redskap för att begripa, hantera och se mening i ätstörningarna enligt komponenterna i KASAM. / The aim of the following study was to examine why some individuals who have been affected by eating disorders choose to write blogs and how they feel about this experience. The group of respondents consisted of five women aged 23-35, who currently write blogs about their eating disorders. A qualitative method was utilized by means of semi-structured interviews conducted over the telephone and then analyzed using sense of coherence and coping theory. The results showed that the main reasons to start a blog were seeing it as an outlet to vent emotions, a way to help others suffering from eating disorders and a means to communicate about problems without having to do so face to face. Furthermore the blog was viewed as a positive resource to deal with eating disorders and as a way of gaining social support. Blogging can thus be viewed as a coping tool and as a way to increase comprehensibility, manageability and meaningfulness according to the sense of coherence.

The aim of this qualitative study is to explore what Marte meo-therapists have experienced working with the Marte meo parenting supporting method. Seven therapists have been interviewed through semi-structured qualitative interviews. Antonovsky’s framework of Sense of Coherence was applied in the analysis of the results (Antonovsky, 2005). The main findings of the study illustrate that the Marte meo-method is experienced to have benefits for both the families and the therapists maintaining a high level of sense of coherence. According to the therapists the parents got a better knowledge of themselves and their children contributing to an enhanced relationship, better communication, and interplay. The Marte meo-method was perceived as a helpful tool allowing skills development among staff and “makes the job a lot of fun” – as one of them had said. However, several respondents experienced a lack of managerial support and leadership which reduced the sense of coherence.

Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt personalen inom ett utbildnings- och aktiveringsprogram i en kommun i Sverige arbetade för att öka de tre olika komponenterna; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i deltagarnas känsla av sammanhang (KASAM). Metoden som användes var en kvalitativ intervjuundersökning där personal inom ett utbildnings- och aktiveringsprogram intervjuades. Det insamlade materialet blev analyserat med hjälp av en teoristyrd tematisk analys. Genom analysen utkristalliserades olika subteman med utgångspunkt från våra tre förutbestämda huvudteman som var: begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. Resultatet visade att personalen till exempel arbetade med språkundervisning, motivationsarbete och praktiskt utförande. Personalen uppgav att språkundervisningen bidrog till deltagarnas känsla av begriplighet, motivationsarbetet bidrog till en känsla av meningsfullhet och praktiskt utförande bidrog till en känsla av hanterbarhet. Studien visar att verksamheten arbetade för att öka alla tre komponenterna i begreppet KASAM, men personalen önskade att arbeta ännu mer med det som skapar en känsla av meningsfullhet. / Our purpose with the study was to investigate in what way the personal at a municipal education- and activity program worked to increase the three components; comprehensibility, manageability and meaningfulness in the participants sense of coherence (SOC). The method used was a qualitative interview study in which the personal at an education- and activity program was interviewed. The collected material was processed by a theoretical thematic analysis. By analyzing the result, six sub-themes were crystallized, with a starting point from our three predefined main themes were: comprehensibility, meaningfulness and manageability. The result showed that the staff for example worked with teaching language, motivational work and practical training. The staff stated that teaching language contributed to the participants sense of comprehensibility, motivational work contributed to a sense of meaningfulness and practical training contributed to a sense of manageability. The study showed that the program worked to increase all three components in the participants SOC, but the staff wished to work even more with the parts that increase the sense of meaningfulness.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra skattning av känslan av sammanhang och tilltro till sin egen förmåga hos patienter med stroke respektive kronisk njursvikt. Metod: Frågeformulären GSE och SOC användes för att mäta tilltro till sin egen förmåga samt känsla av sammanhang hos patienter med stroke (n=63) och patienter med kronisk njursvikt (n=54). Deltagarna valdes ut från diagnosregistret ICD 10 från ett landsting i Mellansverige. Resultat: Båda patientgrupperna skattade högst på delskalan SOC-begriplighet och lägst på delskalan SOC-meningsfullhet. Det fanns signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med stroke gällande skattning av delskalan begriplighet. Det fanns dock inga signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med kronisk njursvikt. Båda patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmåga ungefär lika högt. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att äldre strokepatienter upplever sig ha större begriplighet än yngre patientervilket kan bero på livserfarenhet vilket stämmer överens med tidigare studier. Det fanns inga skillnader mellan hur patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmåga, så skattningen verkar bero på det kroniska sjukdomstillståndet snarare än den specifika sjukdomen. Det beskrivs även i tidigare forskning. Kunskap om hur patienter med kroniska sjukdomar använder sig av copingresurser kan leda till att sjuksköterskor blir bättre på att använda sig av patienternas inre och yttre resurser för att utveckla kvaliteten på omvårdnad. Nyckelord: Kronisk njursvikt, stroke, känsla av sammanhang, tilltro till sin egen förmåga, GSE, SOC / Aim: The aim of the study was to describe and compare the sense of coherence and self-efficacy of patients with stroke and chronic kidney disease. Methods: The questionnaires GSE and SOC was used to measure the sense of coherence and self-efficacy of patients with stroke (n=63) and patients with chronic kidney disease (n=54). The study groups were chosen from the international classification of disease (ICD-10) from a county in Central Sweden. Results: Both of the study groups rated highest on the comprehensibility sub-scale and lowest on the meaningfulness sub-scale. There were significant differences between younger and older patients with stroke regarding the comprehensibility sub-scale. There were no significant differences between younger and older patients with chronic kidney disease. Both of the studygroups estimated self-efficacy comparable the same. Conclusion: The result of this study shows that elderly stroke patients perceive to have greater intelligibility than younger patients, which may be caused by life experience which is consistent with previous studies. There were no differences in how patient groups estimated confidence in their own ability, so how they estimate appears to be due to chronic illness rather than a specific disease.It is also described in previous research. Knowledge of how patients with chronic diseases are using copingresources can lead to getting better at making use of patients ' internal and external resources to develop the quality of nursing care. Keywords: Chronic kidney disease, stroke, sense of coherence, self-efficacy, GSE, SOC / LVO-projekt

Introduktion: Forskningen indikerar bristen på exakta statistiska uppgifter angående antalet elever som lider av problematisk skolfrånvaro. Skolans uppdrag är att främja hälsa och förebygga problematisk frånvaro. Vid frånvaro löper eleverna risken att inte uppnå de kunskapsmål som fastställts i läroplanen, vilket kan leda till negativa konsekvenser. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka hur skolnärvaro i Sverige kan främjas hos elever i grundskolan med skolnärvaroproblematik, utifrån betydelsen av känslan av sammanhang i elevens skolgång. Metod: En strukturerad litteraturstudie genomfördes baserat på tolv vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Pubmed, SAGE journals och Web of Science. Artiklarna analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Studiens resultat presenterade fyra teman som var elevperspektiv, lärarperspektiv, skolsköterskeperspektiv och föräldrarperspektiv. Det framgick att engagemang, goda relationer, en trygg miljö samt samarbete mellan lärare, skolsköterskor och föräldrar kan bidra till att eleverna upplever skolan som mer begriplig, hanterbar och meningsfull. Slutsats: Skolfrånvaro utgör ett komplext problem. Det är därför av stor betydelse att skapa en känsla av sammanhang för eleverna, vilket kan främja deras närvaro i skolan. / Introduction: Research has shown that there is a lack of precise statistics regarding the number of students with problematic school absence. Schools have a mission to promote students’ health and prevent problematic school absence. With students’ absence, there is a risk of them not achieving the goals that are in the curriculum, which might have negative consequences. Aim: The aim of this literature study is to examine how the school attendance of Swedish lower year students, with problematic school absenteeism, can be encouraged through the sense of coherence in a student’s schooling. Methods: A structured literature study was conducted based on twelve scientific articles collected from the databases Pubmed, SAGE Journals and Web of Science. The articles were thematically analysed. Results: The results of this study were divided into four themes: student, teacher, school nurse, and parent perspectives. Commitment, healthy relationships, a safe environment and cooperation between teachers, school nurses and parents appeared to contribute to a student’s experience with school being more understandable, manageable and meaningful. Conclusion: School absence is a complex problem. It is of high importance to create a feeling of belonging for the students, which in turn can encourage the student’s attendance in school.

Studiens syfte är att undersöka vilka risk- och skyddsfaktorer professionella kan identifiera hos barn med en förälder som har psykisk ohälsa. Tidigare forskning visar att barn till föräldrar med psykisk ohälsa riskerar att fara illa i mycket större utsträckning än barn som inte har föräldrar med psykisk ohälsa. Vidare är det av stor vikt att belysa vilka risk- och skyddsfaktorer som finns hos barnen för att kunna skapa bättre förutsättningar för dem. För att ta reda på vilka risk- och skyddsfaktorer som kan identifieras intervjuades professionella då de besitter erfarenhet och kompetens att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studien är kvalitativ och består av fyra semistrukturerade intervjuer med professionella som i sitt arbete möter barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval med inslag av strategiskt urval samt ett snöbollsurval. De semistrukturerade intervjuerna analyserades genom en tematisk analys och de teman som identifierades var: konsekvenser av en bristande omsorg, betydelsen av trygga relationer och vikten av andra sammanhang. Studiens resultat visar att det finns flera utmärkande risk- och skyddsfaktorer hos barn med en förälder som har psykisk ohälsa. Intervjupersonerna identifierade stora risker med att barnen inte får tillräckligt med omsorg vilket kan resultera i att barnen behöver ta mycket ansvar, att deras hälsa påverkas och att relationen mellan barn och förälder med psykisk ohälsa drabbas. En betydelsefull skyddsfaktor som identifierades var att barnen har trygga relationer till andra vuxna och jämnåriga, och i de fall där sådana relationer saknades sågs det som en stor riskfaktor. Att barnen har möjlighet att vistas i andra sammanhang utanför sin hemmiljö urskildes vidare som en skyddsfaktor. De teoretiska utgångspunkter som använts för att diskutera studiens resultat är resiliens och känslan av sammanhang. Teorierna möjliggjorde vidare en djupare förståelse för hur barnens uppväxtvillkor påverkas av risk- och skyddsfaktorer. Studiens resultat bidrar till en ökad kunskap om risk- och skyddsfaktorer hos de utsatta barnen, vilket kan vara av nytta för professionella som möter barnen inom olika arenor. Denna kunskap är vidare väsentlig för att kunna utveckla det förebyggande och förbättrande arbetet med uppväxtvillkoren för barn med en förälder som har psykisk ohälsa.