Ungdomspsykopati tillsammans med normbrytande beteende är ett outforskat ämne på uppgång. Denna studie undersökte ifall skyddsfaktorer i form av föräldraegenskaper och ungdomars anpassning till skolan påverkar psykopatiska drag och normbrytande beteende, var för sig och tillsammans. Data som har använts kommer från ett stort urval av ungdomar från skolor i en medelstor svensk stad. Resultaten visade att föräldrafaktorer endast predicerar en ökning i psykopatiska drag och normbrytande beteende. God anpassning till skolan minskade både psykopatiska drag och normbrytande beteende. Höga psykopatiska drag tillsammans med god anpassning minskade normbrytande beteende. Sammanfattningsvis spelar skolan och föräldrarnas egenskaper roll för utvecklingen av psykopati och normbrytande beteende hos ungdomar.

Immigrant students are targets of ethnic harassment in school context in their host country. Prior studies demonstrated that being victim of ethnic harassment has consequences for the psychological, behavioral, and school adjustment of youths with immigrant background. The purpose of this study was to examine if a positive teacher relationship moderated the school adjustment of ethnically harassed immigrant students. Data was gathered from ethnically harassed students in 7th and 8th grade in seven schools of a midsized town in Sweden. In addition to univariate and bivariate correlation analyses, a series of moderated regression analyses were conducted. Significant moderation effects of relationship with teachers were found for two of the school adjustment measures. The results suggested a positive relationship with teachers could play a buffering role for school liking and truancy of students who experience ethnic harassment from their peers. Implications of the findings were discussed in relation to both research and practice. / Invandrarelever utsätts för etniska trakasserier i skolan i sina nya värdland. Tidigare studier har demonstrerat att ungdomar med invandrarbakgrund som faller offer för etniska trakasserier får en negativ påverkan på sitt psykologiska välmående, sina beteenden, och skolanpassning. Syftet med den här studien var att undersöka om en positiv relation med en lärare modererade skolanpassningen hos etniskt trakasserade invandrarelever. Data inhämtades från etniskt trakasserade invandrarelever i 7:e och 8:e klass från sju skolor i en mellanstor stad i Sverige. Utöver univariata och bivariata korrelationsanalyser, utfärdades en serie modererande regressionsanalyser. I två av studiens variabler fanns det statistiskt signifikanta modererande effekter av att ha en positiv relation med en lärare. Resultatet föreslår att en positiv relation med lärare kan ha spelat en skyddande roll for elevens positiva attityd till skolan och för skolkning hos elever som upplever en låg mängd etniska trakasserier från sina klasskamrater. Studiens resultat diskuterades både i relation till forskning och tillämpning i samhället.

Introduktion: Forskningen indikerar bristen på exakta statistiska uppgifter angående antalet elever som lider av problematisk skolfrånvaro. Skolans uppdrag är att främja hälsa och förebygga problematisk frånvaro. Vid frånvaro löper eleverna risken att inte uppnå de kunskapsmål som fastställts i läroplanen, vilket kan leda till negativa konsekvenser. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka hur skolnärvaro i Sverige kan främjas hos elever i grundskolan med skolnärvaroproblematik, utifrån betydelsen av känslan av sammanhang i elevens skolgång. Metod: En strukturerad litteraturstudie genomfördes baserat på tolv vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Pubmed, SAGE journals och Web of Science. Artiklarna analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Studiens resultat presenterade fyra teman som var elevperspektiv, lärarperspektiv, skolsköterskeperspektiv och föräldrarperspektiv. Det framgick att engagemang, goda relationer, en trygg miljö samt samarbete mellan lärare, skolsköterskor och föräldrar kan bidra till att eleverna upplever skolan som mer begriplig, hanterbar och meningsfull. Slutsats: Skolfrånvaro utgör ett komplext problem. Det är därför av stor betydelse att skapa en känsla av sammanhang för eleverna, vilket kan främja deras närvaro i skolan. / Introduction: Research has shown that there is a lack of precise statistics regarding the number of students with problematic school absence. Schools have a mission to promote students’ health and prevent problematic school absence. With students’ absence, there is a risk of them not achieving the goals that are in the curriculum, which might have negative consequences. Aim: The aim of this literature study is to examine how the school attendance of Swedish lower year students, with problematic school absenteeism, can be encouraged through the sense of coherence in a student’s schooling. Methods: A structured literature study was conducted based on twelve scientific articles collected from the databases Pubmed, SAGE Journals and Web of Science. The articles were thematically analysed. Results: The results of this study were divided into four themes: student, teacher, school nurse, and parent perspectives. Commitment, healthy relationships, a safe environment and cooperation between teachers, school nurses and parents appeared to contribute to a student’s experience with school being more understandable, manageable and meaningful. Conclusion: School absence is a complex problem. It is of high importance to create a feeling of belonging for the students, which in turn can encourage the student’s attendance in school.