One third of all waste in Sweden is produced by the construction sector, excluding the waste from the mining industry. Accordingly, there is an enormous potential for the building sectorto save resources more efficiently. At the end of 2015, the EU-commission adopted the Circular Economy Package, which proposes an improved waste management for the construction sector. Incineration and landfill must be excluded as alternatives for waste management in order to create more circular flows. Instead, we need to find a way to createa new life of consumed products to reduce the amount of waste. This master thesis is developed in cooperation the research project “Circular product flowsin the construction sector – reuse of building materials in industrial scale”, which started in 2017. The project is led by IVL Swedish Environmental Research Institute and focuses on creating conditions for increased reuse of interiors like ceiling and glass walls when performing local adaptions in office-, commerce- and service buildings. The aim of this thesisis to investigate how development of building components and their fasteners could favor anincreased reuse.In this thesis are qualitative methods used for research purposes. Semi-structured interviewshave been held with selected manufactures and suppliers of acoustic ceilings, carpet tiles,glass walls, and luminaires. Interviews have also been held with a deconstruction worker, architect and a building company with experience of reusing components. These interviews are the main method for data collection. A literature review and research on the web is done to give an overview of the current status of reuse in the construction sector. The result and analysis, conducted from the interviews, comprises descriptions of fastening methods of selected example products. The advantages and disadvantages of each product, when it comes to reuse, is described. In conclusion, all of the example products have good opportunities to be reused since their fixings can be considered flexible. The main challenge, when it comes to reuse of building components, is the question of quality and logistics. Thecompanies Moelven Modus, Ogeborg and Ecophon are already using their own strategies togive their products a longer lifecycle, but not all suppliers have the same ambitions today.Thus, to investigate and to implement a reuse of building components is far from a matter ofcourse. There are still challenges in finding solutions that make it possible for circular flows. Lastly, developers in the construction sector and the manufacturing of building components need stronger incitements to invest in an increased reuse of consumed products within the near future. / Byggsektorn står för en tredjedel av allt avfall i Sverige, borträknat gruvavfall. Det finns potential att bygga mer resurseffektivt. I slutet av år 2015 antog EU-kommissionen ett paketom cirkulär ekonomi i vilket förbättrad avfallshantering i byggsektorn föreslås. För att uppnå cirkulära flöden behöver förbränning och deponi uteslutas som alternativ föravfallshantering. Istället behöver förbrukade resurser få nytt liv för att reducera mängdenavfall.Det här examensarbetet har utvecklats i samarbete med forskningsprojektet ”Cirkuläraproduktflöden i byggsektorn – återbruk av byggmaterial i industriell skala”. Projektet leds avIVL Svenska Miljöinstitutet och fokuserar på att skapa förutsättningar för ökat återbruk avfast inredning vid lokalanpassningar för kontor, handel och service. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur utveckling av produkter och dess infästningar skulle kunna underlätta för ökat återbruk. Datainsamling har gjorts främst genom kvalitativa intervjuer med utvalda tillverkare/leverantörer av akustiktak, textila golvplattor, glasväggar ochbelysningsarmaturer. Intervjuer har även hållits med andra intressenter som demontör, försäljare av återbrukat material, byggentreprenör och arkitekt. Litteraturstudier och sökningar på webben har lett fram till en nulägesbeskrivning av återbruk inombyggbranschen, som utgör ramen för ämnet.Resultat och analys utifrån intervjuerna innefattar beskrivning av exempel produkternas infästningsmetoder samt fördelar och nackdelar med produkterna gällande återbruk. Samtliga produkter har goda möjligheter att återbrukas i och med flexibla infästningar, men de största utmaningarna ser ut att vara kopplade till kvalitet och logistik. Företagen Moelven Modus, Ogeborg och Ecophon har alla sina strategier för att ge sina produkter eller dess delkomponenter en längre livscykel. Det är dock inget som kan sägas finnas för samtliga materialleverantörer på marknaden i dagsläget. Att undersöka och implementera möjligheter till återbruk är ännu långt ifrån en självklarhet. Det finns fortfarande stora utmaningar i att hitta lösningar som möjliggör cirkulära flöden, och det krävs starkare incitament för att beställare och tillverkare ska satsa på detta.

<p>Denna kandidatuppsats behandlar ämnet reklam i termer av standardisering och lokalanpassning. Avsikten har varit att ta reda på hur Oriflame Cosmetics har valt att standardisera eller lokalanpassa sin reklam inom regionen EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika), samt i vilken utsträckning Oriflames lokala representanter kan medverka i denna process. Fokus har legat på katalogutformningen då detta är Oriflame Cosmetics huvudsakliga tryckta material.</p><p>Den forskning som presenteras rör särskilt prototypstandardisering (Prototype Standardisation) och schablonstandardisering (Pattern Standardisation) av reklam. Forskare visar också på hur fokus har skiftat från att skilja på fullständig lokalanpassning och fullständig standardisering, till att istället behandla regional standardisering samt vilken roll lokala representanter har i denna process och relationen mellan huvudkontor och dotterbolag.</p><p>Undersökningen baseras på intervjuer med anställda inom Oriflame som har god insyn i företaget och katalogutvecklingen, samt på sekundärdata inhämtat från finansiella rapporter och dagspress. De huvudsakliga frågorna berörde hur processen för katalogutformandet ser ut samt hur lokala representanter medverkar i denna.</p><p>De resultat och slutsatser som undersökningen visar på är att Oriflame Cosmetics har en tydlig regional ansvarsfördelning vid katalogutformandet. De använder sig främst av så kallad schablonstandardisering men verkar överlag ha funnit en balans mellan lokalanpassning och standardisering av sitt reklammaterial. Lokala representanter medverkar i början av processen med möjlighet att ge feedback angående idéer till nya kataloger men beslutsfattande sker på regional nivå. De lokala representanterna har dock också möjlighet att komplettera katalogerna genom andra aktiviteter snarare än att ha direkt kontroll över katalogframtagningen.</p>

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet reklam i termer av standardisering och lokalanpassning. Avsikten har varit att ta reda på hur Oriflame Cosmetics har valt att standardisera eller lokalanpassa sin reklam inom regionen EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika), samt i vilken utsträckning Oriflames lokala representanter kan medverka i denna process. Fokus har legat på katalogutformningen då detta är Oriflame Cosmetics huvudsakliga tryckta material. Den forskning som presenteras rör särskilt prototypstandardisering (Prototype Standardisation) och schablonstandardisering (Pattern Standardisation) av reklam. Forskare visar också på hur fokus har skiftat från att skilja på fullständig lokalanpassning och fullständig standardisering, till att istället behandla regional standardisering samt vilken roll lokala representanter har i denna process och relationen mellan huvudkontor och dotterbolag. Undersökningen baseras på intervjuer med anställda inom Oriflame som har god insyn i företaget och katalogutvecklingen, samt på sekundärdata inhämtat från finansiella rapporter och dagspress. De huvudsakliga frågorna berörde hur processen för katalogutformandet ser ut samt hur lokala representanter medverkar i denna. De resultat och slutsatser som undersökningen visar på är att Oriflame Cosmetics har en tydlig regional ansvarsfördelning vid katalogutformandet. De använder sig främst av så kallad schablonstandardisering men verkar överlag ha funnit en balans mellan lokalanpassning och standardisering av sitt reklammaterial. Lokala representanter medverkar i början av processen med möjlighet att ge feedback angående idéer till nya kataloger men beslutsfattande sker på regional nivå. De lokala representanterna har dock också möjlighet att komplettera katalogerna genom andra aktiviteter snarare än att ha direkt kontroll över katalogframtagningen.