One third of all waste in Sweden is produced by the construction sector, excluding the waste from the mining industry. Accordingly, there is an enormous potential for the building sectorto save resources more efficiently. At the end of 2015, the EU-commission adopted the Circular Economy Package, which proposes an improved waste management for the construction sector. Incineration and landfill must be excluded as alternatives for waste management in order to create more circular flows. Instead, we need to find a way to createa new life of consumed products to reduce the amount of waste. This master thesis is developed in cooperation the research project “Circular product flowsin the construction sector – reuse of building materials in industrial scale”, which started in 2017. The project is led by IVL Swedish Environmental Research Institute and focuses on creating conditions for increased reuse of interiors like ceiling and glass walls when performing local adaptions in office-, commerce- and service buildings. The aim of this thesisis to investigate how development of building components and their fasteners could favor anincreased reuse.In this thesis are qualitative methods used for research purposes. Semi-structured interviewshave been held with selected manufactures and suppliers of acoustic ceilings, carpet tiles,glass walls, and luminaires. Interviews have also been held with a deconstruction worker, architect and a building company with experience of reusing components. These interviews are the main method for data collection. A literature review and research on the web is done to give an overview of the current status of reuse in the construction sector. The result and analysis, conducted from the interviews, comprises descriptions of fastening methods of selected example products. The advantages and disadvantages of each product, when it comes to reuse, is described. In conclusion, all of the example products have good opportunities to be reused since their fixings can be considered flexible. The main challenge, when it comes to reuse of building components, is the question of quality and logistics. Thecompanies Moelven Modus, Ogeborg and Ecophon are already using their own strategies togive their products a longer lifecycle, but not all suppliers have the same ambitions today.Thus, to investigate and to implement a reuse of building components is far from a matter ofcourse. There are still challenges in finding solutions that make it possible for circular flows. Lastly, developers in the construction sector and the manufacturing of building components need stronger incitements to invest in an increased reuse of consumed products within the near future. / Byggsektorn står för en tredjedel av allt avfall i Sverige, borträknat gruvavfall. Det finns potential att bygga mer resurseffektivt. I slutet av år 2015 antog EU-kommissionen ett paketom cirkulär ekonomi i vilket förbättrad avfallshantering i byggsektorn föreslås. För att uppnå cirkulära flöden behöver förbränning och deponi uteslutas som alternativ föravfallshantering. Istället behöver förbrukade resurser få nytt liv för att reducera mängdenavfall.Det här examensarbetet har utvecklats i samarbete med forskningsprojektet ”Cirkuläraproduktflöden i byggsektorn – återbruk av byggmaterial i industriell skala”. Projektet leds avIVL Svenska Miljöinstitutet och fokuserar på att skapa förutsättningar för ökat återbruk avfast inredning vid lokalanpassningar för kontor, handel och service. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur utveckling av produkter och dess infästningar skulle kunna underlätta för ökat återbruk. Datainsamling har gjorts främst genom kvalitativa intervjuer med utvalda tillverkare/leverantörer av akustiktak, textila golvplattor, glasväggar ochbelysningsarmaturer. Intervjuer har även hållits med andra intressenter som demontör, försäljare av återbrukat material, byggentreprenör och arkitekt. Litteraturstudier och sökningar på webben har lett fram till en nulägesbeskrivning av återbruk inombyggbranschen, som utgör ramen för ämnet.Resultat och analys utifrån intervjuerna innefattar beskrivning av exempel produkternas infästningsmetoder samt fördelar och nackdelar med produkterna gällande återbruk. Samtliga produkter har goda möjligheter att återbrukas i och med flexibla infästningar, men de största utmaningarna ser ut att vara kopplade till kvalitet och logistik. Företagen Moelven Modus, Ogeborg och Ecophon har alla sina strategier för att ge sina produkter eller dess delkomponenter en längre livscykel. Det är dock inget som kan sägas finnas för samtliga materialleverantörer på marknaden i dagsläget. Att undersöka och implementera möjligheter till återbruk är ännu långt ifrån en självklarhet. Det finns fortfarande stora utmaningar i att hitta lösningar som möjliggör cirkulära flöden, och det krävs starkare incitament för att beställare och tillverkare ska satsa på detta.

Detta examensarbete utformar rekommendationer för återbruk vid lokalanpassningar ur ett fastighetsägarperspektiv. Befintlig forskning har huvudsakligen fokuserat på övergripande drivkrafter och hinder för att påbörja återbruksarbete, utan att beakta hur detta arbete ska fortskrida och etableras i fastighetsägares affärsstrukturer. Därmed initieras detta examensarbete, genom att jämföra fastighetsbranschens övergripande uppfattning om återbruk, tillsammans med en djupgående undersökning av ett enskilt fall och dess ingående aktörers inställning. Genom att utgå från de unika förutsättningarna i det enskilda fallet och den generella uppfattningen hos återbruksaktörer presenteras rekommendationer för hur fastighetsägare bör navigera mellan de hinder och möjligheter som finns kopplade till återbruk. Examensarbetet baseras på litteraturstudie, intervjustudie och klimatberäkningar, vilka utforskar återbruk på en generell nivå och specifikt inom fastighetsbranschen. Intervjustudien involverar både aktörer inom branschen i stort samt specifika aktörer inom det enskilda fallet. Resultaten visar på tydliga strukturella utmaningar och brist på incitament för återbruk. Samtidigt identifieras en betydande potential för fastighetsägare att driva förändringen mot en mer cirkulär ekonomi. Analysen visar att det är av största vikt att utvärdera beslut inom lokalanpassningsprojekt med långsiktighet och systemperspektiv i fokus. Återbruk bör därmed ses som ett av många verktyg att uppnå mer hållbara lokaler inom fastighetsbranschen, i stället för en lösning som alltid ska appliceras oavsett förutsättningar. Trots att återbruk kräver gemensamma insatser från hela värdekedjan, spelar fastighetsägare en avgörande roll i att driva denna utveckling framåt. Vidare är det viktigt att värdera klimatmässiga, ekonomiska, tekniska och estetiska parametrar noggrant vid beslutsfattande. Enligt klimatberäkningarna är komfortmodul, installationsgolv och innertak de komponenter med störst klimatbesparingspotential i det enskilda fallet.  För att övervinna de strukturella hindren inom branschen och möjliggöra för fastighetsägare att sätta tonen och skapa incitament för återbruk, föreslås flera rekommendationer. Fastighetsägares centrala roll i värdekedjan ger dem en unik position och möjlighet att ställa krav på övriga aktörer inom branschen. Detta inkluderar att införa nya prismodeller som belönar återbruk, utveckla standardiserade lösningar för lokalanpassningsprojekt i syfte att underlätta framtida återbruksprojekt och ta ansvar för garantier för återanvända produkter. Dessa åtgärder leder till både ekonomiska och miljömässiga fördelar för fastighetsägare samtidigt som de driver på branschens engagemang för återbruk. Slutligen är det fördelaktigt att hantera återbruksprojekt i etapper för att hantera den låga mognadsnivån på marknaden. Genom att ta dessa steg kan fastighetsägare spela en avgörande roll i att främja cirkulär ekonomi inom fastighetsbranschen och uppmuntra andra aktörer att följa deras exempel. / This thesis presents recommendations for the reuse of premises, with a specific emphasis on the perspective of property owners. The study involves a comparative analysis between the broader industry perspective on reuse and a singular case study, including the attitudes of its stakeholders. Based on the unique conditions of the individual case and the general perception of involved actors, recommendations are presented on how property owners should navigate between the obstacles and opportunities associated with reuse. The recommendations are customized to address the specific circumstances of the individual case while aligning with the prevailing industry sentiment.  The thesis is based on a literature review, an interview study and climate calculations, which explore reuse both on a general level and specifically in the real estate sector. The interview study engages actors from the broader industry as well as specific actors within the studied case. Findings reveal significant structural challenges and a notable absence of incentives for embracing reuse practices. Concurrently, the research underscores a significant opportunity for property owners to drive the transition towards a more circular economy. The primary finding emphasizes the importance of evaluating reuse decisions from a long-term and systemic approach. Reuse should thus be seen as one of many tools to achieve more sustainable premises in the real estate sector, rather than a solution that should always be applied regardless of conditions. While collaboration across the entire value chain is essential for successful reuse initiatives, property owners are uniquely positioned to drive this transformative agenda forward. Furthermore, decisions must be informed by considerations spanning climatic impact, economic viability, technical feasibility, and aesthetic outcomes. Notably, climate calculations for the individual case highlight that components such as the comfort module, installation floor, and ceiling offer the highest potential for climate impact reduction through reuse strategies. To overcome the structural barriers in the industry and empower building owners to lead the charge in promoting reuse, several strategic recommendations are proposed. Given their influential position in the value chain, property owners can wield their leverage to impose demands on other actors within the sector. This includes introducing innovative pricing models that incentivize reuse, developing standardized reuse solutions to facilitate future reuse projects, and taking responsibility for warranties on reused products. These measures not only deliver economic and environmental advantages to property owners but also foster broader industry commitment to reuse practices.

<p>Denna kandidatuppsats behandlar ämnet reklam i termer av standardisering och lokalanpassning. Avsikten har varit att ta reda på hur Oriflame Cosmetics har valt att standardisera eller lokalanpassa sin reklam inom regionen EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika), samt i vilken utsträckning Oriflames lokala representanter kan medverka i denna process. Fokus har legat på katalogutformningen då detta är Oriflame Cosmetics huvudsakliga tryckta material.</p><p>Den forskning som presenteras rör särskilt prototypstandardisering (Prototype Standardisation) och schablonstandardisering (Pattern Standardisation) av reklam. Forskare visar också på hur fokus har skiftat från att skilja på fullständig lokalanpassning och fullständig standardisering, till att istället behandla regional standardisering samt vilken roll lokala representanter har i denna process och relationen mellan huvudkontor och dotterbolag.</p><p>Undersökningen baseras på intervjuer med anställda inom Oriflame som har god insyn i företaget och katalogutvecklingen, samt på sekundärdata inhämtat från finansiella rapporter och dagspress. De huvudsakliga frågorna berörde hur processen för katalogutformandet ser ut samt hur lokala representanter medverkar i denna.</p><p>De resultat och slutsatser som undersökningen visar på är att Oriflame Cosmetics har en tydlig regional ansvarsfördelning vid katalogutformandet. De använder sig främst av så kallad schablonstandardisering men verkar överlag ha funnit en balans mellan lokalanpassning och standardisering av sitt reklammaterial. Lokala representanter medverkar i början av processen med möjlighet att ge feedback angående idéer till nya kataloger men beslutsfattande sker på regional nivå. De lokala representanterna har dock också möjlighet att komplettera katalogerna genom andra aktiviteter snarare än att ha direkt kontroll över katalogframtagningen.</p>

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet reklam i termer av standardisering och lokalanpassning. Avsikten har varit att ta reda på hur Oriflame Cosmetics har valt att standardisera eller lokalanpassa sin reklam inom regionen EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika), samt i vilken utsträckning Oriflames lokala representanter kan medverka i denna process. Fokus har legat på katalogutformningen då detta är Oriflame Cosmetics huvudsakliga tryckta material. Den forskning som presenteras rör särskilt prototypstandardisering (Prototype Standardisation) och schablonstandardisering (Pattern Standardisation) av reklam. Forskare visar också på hur fokus har skiftat från att skilja på fullständig lokalanpassning och fullständig standardisering, till att istället behandla regional standardisering samt vilken roll lokala representanter har i denna process och relationen mellan huvudkontor och dotterbolag. Undersökningen baseras på intervjuer med anställda inom Oriflame som har god insyn i företaget och katalogutvecklingen, samt på sekundärdata inhämtat från finansiella rapporter och dagspress. De huvudsakliga frågorna berörde hur processen för katalogutformandet ser ut samt hur lokala representanter medverkar i denna. De resultat och slutsatser som undersökningen visar på är att Oriflame Cosmetics har en tydlig regional ansvarsfördelning vid katalogutformandet. De använder sig främst av så kallad schablonstandardisering men verkar överlag ha funnit en balans mellan lokalanpassning och standardisering av sitt reklammaterial. Lokala representanter medverkar i början av processen med möjlighet att ge feedback angående idéer till nya kataloger men beslutsfattande sker på regional nivå. De lokala representanterna har dock också möjlighet att komplettera katalogerna genom andra aktiviteter snarare än att ha direkt kontroll över katalogframtagningen.