No description available.

No description available.

<p>Insatser för att erbjuda föräldrastöd har stor betydelse för att förebygga och hantera problem med utagerande beteende hos barn. Syftet med studien var att utvärdera individuell föräldrafokuserad behandling enligt Marte Meo-metoden vid utagerande, trots och aggressivitet hos barn. Det finns få vetenskapliga studier gjorda av denna metod. En multipel baslinjedesign användes vid en behandlingskontakt över tio veckor för sex föräldrar till barn i åldrarna 4-9 år med utagerande beteende. Mätmetoderna bestod av återkommande registreringar av barnets trots och utagerande beteende samt olika frågeformulären såsom CBCL, ECBI och BDI. Samtliga barn hade utagerande beteendeproblematik i form av ODD, ADHD eller ADD enligt DSM IV. Fyra av sex föräldrar noterade en minskning av sina barns utagerande beteenden. Föräldrarna uppfattar att den egna situationen förbättrats. Undersökningens begränsade omfattning och resultat diskuteras.</p>

<p>Moderna ledarskapsteorier lyfter fram ledarens utvecklingsbefrämjande funktion och ser flera likheter mellan ledarskap och föräldraskap. Syftet med studien är att konstruera ett ledarskapstest som bygger på Marte Meo-metodens dimensioner för hur man skapar en utvecklingsstödjande dialog. De åtta dimensionerna omtolkades från ett föräldra/barnsammanhang till ett ledare/medarbetarsammanhang. Därefter skapades fem testuppgifter utifrån operationella definitioner av varje dimension. När etthundra testpersoner hade besvarat testet undersöktes varje dimensions reliabilitet med hjälp av Cronbachs alpha. Robustheten hos alpha testades också genom att jämföra alpha mellan olika grupperingar av testpersoner. Resultatet visar att reliabiliteten behöver utvecklas vidare. Samtidigt ger studien ett försiktigt stöd för att dimensionerna hierarkiskt bygger på varandra och att detta delvis har fångats av testet. Studien antyder också att det utvecklingsstödjande ledarskap som Marte Meo-metoden förespråkar uppfattas som positivt och eftersträvansvärt.</p>

Insatser för att erbjuda föräldrastöd har stor betydelse för att förebygga och hantera problem med utagerande beteende hos barn. Syftet med studien var att utvärdera individuell föräldrafokuserad behandling enligt Marte Meo-metoden vid utagerande, trots och aggressivitet hos barn. Det finns få vetenskapliga studier gjorda av denna metod. En multipel baslinjedesign användes vid en behandlingskontakt över tio veckor för sex föräldrar till barn i åldrarna 4-9 år med utagerande beteende. Mätmetoderna bestod av återkommande registreringar av barnets trots och utagerande beteende samt olika frågeformulären såsom CBCL, ECBI och BDI. Samtliga barn hade utagerande beteendeproblematik i form av ODD, ADHD eller ADD enligt DSM IV. Fyra av sex föräldrar noterade en minskning av sina barns utagerande beteenden. Föräldrarna uppfattar att den egna situationen förbättrats. Undersökningens begränsade omfattning och resultat diskuteras.

Moderna ledarskapsteorier lyfter fram ledarens utvecklingsbefrämjande funktion och ser flera likheter mellan ledarskap och föräldraskap. Syftet med studien är att konstruera ett ledarskapstest som bygger på Marte Meo-metodens dimensioner för hur man skapar en utvecklingsstödjande dialog. De åtta dimensionerna omtolkades från ett föräldra/barnsammanhang till ett ledare/medarbetarsammanhang. Därefter skapades fem testuppgifter utifrån operationella definitioner av varje dimension. När etthundra testpersoner hade besvarat testet undersöktes varje dimensions reliabilitet med hjälp av Cronbachs alpha. Robustheten hos alpha testades också genom att jämföra alpha mellan olika grupperingar av testpersoner. Resultatet visar att reliabiliteten behöver utvecklas vidare. Samtidigt ger studien ett försiktigt stöd för att dimensionerna hierarkiskt bygger på varandra och att detta delvis har fångats av testet. Studien antyder också att det utvecklingsstödjande ledarskap som Marte Meo-metoden förespråkar uppfattas som positivt och eftersträvansvärt.

This study aims to explore parents and treatment personnels experiences of the Marte meo methodat a family treatment home. Three retrospective interviews were made with parents whoexperienced Marte meo treatment, as well as four interviews with treatment personnel. The purposeof the Marte meo method is to develop the interaction between parent and child. Previous resultsfrom studies show that treatment with the Marte meo method could provide positive effects to theparent child relationship. The results in this study have been analyzed by using parts of attachmenttheory, the salutogenic perspective and the term intersubjectivity. The parents in this study all statethat Marte meo treatment strengthened them in their role as a parent. The treatment personnel statethat they have seen positive changes in families living at the family treatment home whoparticipated in Marte meo treatment.

Hensikt Hensikten med studien har vært å få dypere kunnskap om hva det har betydd for Marte Meo terapeuter i demensomsorgen å ha lært metoden.   Metode Grounded theory har blitt benyttet som analysemetode av åtte åpne intervjuer.   Resultat Informantene som alle er Marte Meo terapeuter, sier at de har fått en metode som de har savnet i demensomsorgen. Metoden hjelper dem til å oppdage taus kunnskap, støtte kunnskap som de allerede har og den styrker selvtilliten deres. De har fått økt bevissthet og et felles språk som har ført til et bedre arbeidsmiljø og en opplevelse av å se og møte pasientenes individuelle behov på en bedre måte.   Konklusjon Studien har vist at Marte Meo metoden har positiv innvirkning både fordi personalet får et bedre arbeidsmiljø og fordi personalet opplever at de etter å ha lært Marte Meo metoden  bedre kan møte pasientenes behov. / Purpose This qualitative study aimed to increase understanding of  what the consequences have been for Marte Meo therapists in dementia health care to have learned the method.   Method We used grounded theory to analyze eight open interviews.   Results The informants, all Marte Meo therapists reported that they gained a method they long have missed for dementia health care. The Marte Meo method helps them detect tacit knowledge, support and enforce known knowledge, and strengthen their self-confidence. They also gained increased awareness and a common language leading to an improved working environment and the individual needs of the patients are better seen and met.   Conclusion The study shows that Marte Meo method has positive influence both because the staff have an improved working environment and because the staff experience that they are better able to detect the patients needs after having learned the method. / <p>ISBN 978-91-85721-76-4</p>

Prof. Dr. med. J.M. FEGERT, ärztlicher Direktor an der Universität Ulm Kinder- Jugendpsychiatrie/ Psychotherapie, referierte auf dem Kongress am 18.04.2013 in Rheine zum Thema: „Auswirkungen traumatischer Erfahrungen – Folgen aus kinder- u. jugendpsychiatrischer und neurobiologischer Sicht“. Auf der einen Seite wurde deutlich, dass neurobiologische Erkenntnisse immer mehr pädagogische Relevanz besitzen, da Befunde belegen, dass das menschliche Gehirn wesentlich durch die Erfahrungen strukturiert wird, die ein Individuum während seiner Hirnentwicklung durchlebt. Auf der anderen Seite fügte Prof. Dr. med. FEGERT an, dass die Disziplin der Neurowissenschaften ebenso kritisch diskutiert werden kann. Das Gebiet der Kindheitsforschung setzt sich aus verschiedenen Fachrichtungen zusammen. Die Entwicklungspsychologie beschäftigt sich u.a. mit der frühen Eltern-Kind-Interaktion- respektive Kommunikation. Mehrere Autoren verweisen auf das präventive Potential konstruktiver Eltern-Kind-Dialoge. Hierbei stellt eine feinfühlige Interaktion bzw. Kommunikation zwischen den primären Bezugspersonen und dem Säugling ein bedeutsames Fundament für die kindliche Entwicklung im Allgemeinen sowie insbesondere für die Ausbildung sozial-emotionaler Fähigkeiten dar. Videogestützte Interventionen betonen vor allem die Bedeutung der Eltern-Kind-Interaktion für die kindliche Entwicklung im sozial-emotionalen Bereich. Zahlreiche Erkenntnisse des „kompetenten Säuglings“ konnten mithilfe von Videodokumentation gewonnen werden. Von der Holländerin Maria AARTS entwickelt, findet diese Methode heutzutage Verwendung als Videocoaching für Professionelle oder als Videoberatung für verschiedene Adressatengruppen. Die vorliegende Arbeit möchte die Bedeutung der Eltern-Kind-Interaktion für die sozial-emotionale Entwicklung unter Einbezug neurobiologischer Erkenntnisse aufzeigen und in einem weiteren Schritt präventive Unterstützungsmöglichkeiten für das Vorschulkind mit einem speziellen Bedürfnis mittels der videobasierten Kommunikationsmethode „Marte Meo“ darlegen. Inwieweit besitzen die frühen Interaktionen zwischen dem Elternteil und dem Kind unter Einbezug der neurobiologischen Erkenntnisse und in Verbindung mit der Marte Meo Methode einen Beitrag für die Ausbildung sozial-emotionaler Fähigkeiten sowie für die Entwicklung des kindlichen Gehirns? Die Ausarbeitung setzt sich zum Ziel, über den Weg der Rezeption von den Erkenntnissen der Neurowissenschaften zu profitieren, um einen gemeinsamen Dialog entstehen zu lassen. Dafür wird vor allem nach Analogien innerhalb der Disziplin der Erziehungswissenschaft, respektive der Entwicklungspsychologie sowie Kleinkindforschung, und der Fachrichtung der Neurowissenschaften gesucht. Grundlegend ist dabei mittels der Kommunikationsmethode „Marte Meo“ den Fokus auf sozial-emotionale Handlungskompetenzen innerhalb der Eltern-Kind-Interaktion zu setzen. Demnach soll der Heranwachsende kein „neuronengesteuerter Bioautomat“ sein, dessen Gehirn nach einem festgeschriebenen biologischen Programm arbeitet. Ferner wird „Das Kind mit einem speziellen Bedürfnis“ im darauffolgenden Kapitel beschrieben. Die Bedeutung einer konstruktiven Eltern-Kind-Interaktion erfährt in diesem Absatz eine Betrachtung. Des Weiteren unterstützen Einzelergebnisse neurowissenschaftlicher Forschungen sowie Modelle über Prozesse des Lernens oder der Emotionsentstehung, die Vorgehensweise dieser Ausarbeitung. Im Vordergrund steht des Weiteren die Bedeutung der primären Bezugspersonen für die Ausbildung sozial-emotionaler Fähigkeiten. Im darauffolgenden Absatz werden schließlich ausgewählte „Marte Meo“ Elemente in Verbindung mit den neurobiologischen Erkenntnissen und der sozial-emotionalen Entwicklung eines Kindes in Zusammenhang gebracht. Aus diesem können Implikationen für das pädagogische Arbeitsfeld gewonnen werden. Im Anschluss erfolgt eine Betrachtung von vier Experteninterviews zur Gewinnung von Kontextwissen. Abschließend werden die gewonnen Erkenntnisse zusammengefasst sowie kritisch unter Einbezug der Experteninterviews diskutiert.

The aim of this qualitative study is to explore what Marte meo-therapists have experienced working with the Marte meo parenting supporting method. Seven therapists have been interviewed through semi-structured qualitative interviews. Antonovsky’s framework of Sense of Coherence was applied in the analysis of the results (Antonovsky, 2005). The main findings of the study illustrate that the Marte meo-method is experienced to have benefits for both the families and the therapists maintaining a high level of sense of coherence. According to the therapists the parents got a better knowledge of themselves and their children contributing to an enhanced relationship, better communication, and interplay. The Marte meo-method was perceived as a helpful tool allowing skills development among staff and “makes the job a lot of fun” – as one of them had said. However, several respondents experienced a lack of managerial support and leadership which reduced the sense of coherence.