<p>Arbetsmiljön är en av de viktigaste bestämningsfaktorerna för vår hälsa. Fysiskt ansträngande arbete så som tunga lyft, monotona rörelser samt exponeringar för olika kemiska ämnen kan leda till ökad risk för ohälsa. Brandmän har jämfört med många andra yrkesgrupper annorlunda förutsättningar i sitt arbete, förutom att bekämpa bränder rycker de ut även ut vid exempelvis vid bil- och kemikalieolyckor samt vid djurräddning. I deras arbetsmiljö blir de utsätta för bland annat psykiska, fysiska och kemiska hälsorisker exempelvis genom bränder, bil- och kemikalieolyckor, som kan leda till olika former av cancer och andra fysiska skador/sjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka hur brandmän upplever de hälsorisker som kan förekomma i deras arbetsmiljö. Kvalitativa intervjuer har genomförts med brandmän på brandstationer i Västerås och Kolbäck. De intervjuade brandmännen har en positiv syn på sin arbetsmiljö och har inte upplevt några hälsoproblem under deras tid som brandmän. De intervjuade anser att deras hälsa kommer att bli bättre och bättre i samband med den fysiska träning de bedriver för att klara arbetet de utför. Det finns en liten medvetenhet om de hälsorisker som kan förekomma och brandmännen försöker i den mån det är möjligt att följa de säkerhetsrutiner som finns.</p> / <p>Work environment is one of the key determinants of our health. Physically strenuous work such as heavy lifting, repetitive movements, and exposures to various chemicals can lead to increased risk of illness. Firefighters have compared to many other professions other prerequisites in their work. Except for fighting fires they also go out, in example for car- and chemical accidents as well as for animal rescue. They are in their work environment exposed, among other things, to mental, physical and chemical risks by, for example fires, car- and chemical accidents, which can lead to various forms of cancer and other physical injuries/diseases The aim of this study was to examine how firefighters perceive the health risks that may occur in their work. Qualitative interviews with firefighters at fire stations in Västerås and Kolbäck has been used as method for this study. The interviewed firefighters have a positive sight on their work environment and have not experienced any health problems during their time as firefighters. They believe that their health will be better and better related to the physical training they undertake in order to cope with the work they perform. There is small awareness of the health risks that may occur and the firefighters are trying as far as possible to comply with the existing security measures.</p>

Arbetsmiljön är en av de viktigaste bestämningsfaktorerna för vår hälsa. Fysiskt ansträngande arbete så som tunga lyft, monotona rörelser samt exponeringar för olika kemiska ämnen kan leda till ökad risk för ohälsa. Brandmän har jämfört med många andra yrkesgrupper annorlunda förutsättningar i sitt arbete, förutom att bekämpa bränder rycker de ut även ut vid exempelvis vid bil- och kemikalieolyckor samt vid djurräddning. I deras arbetsmiljö blir de utsätta för bland annat psykiska, fysiska och kemiska hälsorisker exempelvis genom bränder, bil- och kemikalieolyckor, som kan leda till olika former av cancer och andra fysiska skador/sjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka hur brandmän upplever de hälsorisker som kan förekomma i deras arbetsmiljö. Kvalitativa intervjuer har genomförts med brandmän på brandstationer i Västerås och Kolbäck. De intervjuade brandmännen har en positiv syn på sin arbetsmiljö och har inte upplevt några hälsoproblem under deras tid som brandmän. De intervjuade anser att deras hälsa kommer att bli bättre och bättre i samband med den fysiska träning de bedriver för att klara arbetet de utför. Det finns en liten medvetenhet om de hälsorisker som kan förekomma och brandmännen försöker i den mån det är möjligt att följa de säkerhetsrutiner som finns. / Work environment is one of the key determinants of our health. Physically strenuous work such as heavy lifting, repetitive movements, and exposures to various chemicals can lead to increased risk of illness. Firefighters have compared to many other professions other prerequisites in their work. Except for fighting fires they also go out, in example for car- and chemical accidents as well as for animal rescue. They are in their work environment exposed, among other things, to mental, physical and chemical risks by, for example fires, car- and chemical accidents, which can lead to various forms of cancer and other physical injuries/diseases The aim of this study was to examine how firefighters perceive the health risks that may occur in their work. Qualitative interviews with firefighters at fire stations in Västerås and Kolbäck has been used as method for this study. The interviewed firefighters have a positive sight on their work environment and have not experienced any health problems during their time as firefighters. They believe that their health will be better and better related to the physical training they undertake in order to cope with the work they perform. There is small awareness of the health risks that may occur and the firefighters are trying as far as possible to comply with the existing security measures.

Grundtanken med individuell lönesättning är att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lång tid varit mycket kontroversiella och på flera håll mötts av ointresse eller motstånd. Flera menar att individuell lönesättning kan motverka sitt eget syfte. Utifrån denna bakgrund är syftet med studien att få ökad kunskap och förståelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anställdas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmäns åsikter på en räddningstjänst där motståndet mot individuell lönesättning är synnerligen starkt. Resultaten visar att brandmännen menar att individuell lönesättning inte fungerar på deras arbetsplats och de ser stora risker med att behöva införa det. Studiens andra del har undersökt löneutvecklingen på en teknisk förvaltning inom samma kommun som räddningstjänsten. Resultaten visar att lönespridningen har ökat inom samtliga undersökta yrkesgrupper sedan införandet av individuella löner. Dock handlar det inte om så ”stora” summor och framförallt är det ingen individ som höjer sig långt ovanför de andras löneläge. Slutligen diskuteras att individuell lönesättning har gett upphov till starka känslor men inte några ”större” löneskillnader.

Gender equality and gender equality work is relevant for today's working life, and previously male-dominated occupations may be increasingly under pressure to become more equal. This paper aims to explore and understand how the firefighters at a station are experiencing gender and gender equality in rescue services. Using theories of how sex is done, how a power perspective and a structural approach can show men's and women's different conditions in an organization, and theories that are more specific to gender and change management the firefighters talk about gender and gender equality are analyzed. Essay results were collected through interviews with seven firefighters and then analyzed and interpreted with the help of theories. The analysis shows that there is a perception among the firefighters that men and women are biologically different and that required physical strength legitimizes the exclusion of women. Inequality is seen as something natural and by pursuing an active gender equality women are given unwarranted benefits. When physical strength becomes a legitimate reason for exclusion, the responsibility for gender inequality is put on women and that women don’t have what it takes. There is also a resistance against gender equality analyzed in the paper, and it's stated opposition seems to be directed against the management's way of recruiting women. Respondents argue that management must reduce requirements for the employment of women, and therefore risk their and society's safety. Deeper analysis shows however, a perception that a woman can´t do the physical requirements and that women are not suitable as firefighters. The physical strength is not an individual characteristic that women can have, but it becomes part of the social performance of masculinity. It is not strength that firefighters are demanding but male firefighters, and resistance therefore appears to be directed against the representation of women in the profession that increases.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om det går att förändra en organisationskultur genom värdegrundsarbete, samt om det är en metod som kan användas för att utmana den mansdominerade kulturen inom räddningstjänsten. För att uppfylla detta syfte har vi utgått från frågeställningarna Hur tolkar brandmännen värdegrunden på Räddningstjänsten Karlstadsregionen? samt Kan värdegrundsarbete vara ett sätt att utmana den mansdominerade kulturen inom Räddningstjänsten?. Den tidigare forskning som gjorts kring värdegrunder är inriktad mot skolverksamhet i första hand vilket gör det intressant att undersöka möjligheten att använda detta som en metod även inom andra verksamheter. Uppsatsen inleds med en teoretisk bakgrund kring organisationskultur, värdegrund samt mansdominerad kultur. Studien är av kvalitativ karaktär och innebär att vi har utfört åtta semistrukturerade intervjuer med brandmän på Räddningstjänsten Karlstadsregionen. Att valet föll på denna organisation beror på att de nyligen har tagit fram en värdegrund som styrdokument och har sedan 2012 arbetat med att implementera den i organisationen. Med hjälp av vår teoretiska referensram har vi analyserat resultatet som framkommit av intervjuerna. Resultatet av vår studie visar att det finns en tvetydighet i tolkningen av värdegrunden som delvis kan bero på att ledningen brustit i sitt arbete att förmedla värdegrunden på ett framgångsrikt sätt, samt delvis för att det finns en ovilja bland brandmännen att ta den till sig. Vår undersökning har visat att värderingarna i organisationen behöver synliggöras för att värdegrundsarbete ska kunna användas som en del i arbetet för att förändra en organisationskultur. Inom en mansdominerad kultur som räddningstjänsten är det även viktigt att synliggöra och problematisera den jargong som finns för att kunna nå en förändring.

Räddningstjänstens verksamhet regleras i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och det första nationella målet lyder: ”Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.”   Räddningstjänst organiseras med brandmän i tre olika anställningsformer, varav deltidsanställda brandmän är en av dem och idag är den formella benämningen Räddningspersonal i beredskap, RiB. Ungefär 67% av Sveriges brandmän utgörs av RiB och redan år 1999 uppmärksammades svårigheter med personalförsörjningen. Vid kontakt med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Sveriges Kommuner och Landsting fanns kännedom om rekryteringssituationen, men den exakta omfattningen var okänd.   Denna studie består av en undersökning av den nuvarande situationen avseende rekrytering för RiB i Sverige. Undersökningen jämförs med den svenska regeringens undersökning från år 2003. I jämförelsestudien medverkar samtliga respondenter från den tidigare utredningen, vilket medför en svarsfrekvens på 100%. Jämförelsen påvisar att nyrekrytering och upprätthållande av beredskap har en negativ trend, trots att grundutbildningen gjorts om samt att kommunerna har moderniserat och utvecklat rekryteringsmetoderna. I den nationella sammanställningen, för år 2018 som omfattar 111 respondenter och representerar drygt 60% av Sveriges kommuner, framkommer att majoriteten av räddningstjänsterna upplever svårigheter vid nyrekrytering. Totalt är det 331 vakanser för fasta RiB-tjänster samt 194 vakanser för vikarietjänster och drygt hälften, 52%, av respondenterna klarar inte att kontinuerligt upprätthålla den beslutade beredskapen.   Den största orsaken till rekryteringssituationen är de demografiska förhållandena, vilket har samband med att 200 av Sveriges 290 kommuner uppfyller Europeiska kommissionens generaldirektorat för statistisk information, Eurostats, definition för landsbygd. Det som är mest alarmerande är att det påverkar kommunernas förmåga att upprätthålla beredskap.   Det finns möjlighet att förbättra och stärka situationen genom olika slags förbättringsåtgärder och/eller en kombination av dessa. Det finns ingen entydig lösning på problemet i och med att förutsättningarna är olika från kommun till kommun. Det som är tydligt är att det är upp till våra politiker och staten att försöka stötta räddningstjänsterna på ett annat sätt än vad som görs idag och att investera mer i landsbygden. Målsättningen borde vara att leda Sverige till att bli ett ledande land som ligger i framkant när det gäller att utveckla, främja och stödja landsbygden. / The Swedish civil protection service activities are governed by ‘Lag (2003:778) om skydd mot olyckor’ and the first national objective reads: ‘The provisions of this law aim to make people's lives and health as well as property and environment throughout the country a satisfactory and equivalent protection against accidents, taking into account the local conditions.’   Emergency services are organized with firefighters in three different types of employment. One of these is part time firefighters, and the formal term for this employment is ‘Räddningspersonal i beredskap’, RiB. About 67% of Sweden's firefighters consist of RiB and as early as 1999, difficulties with staffing was noted. In contact with the Swedish Civil Contingencies Agency and Swedish Association of Local Authorities and Regions, the problems with recruitment of RiB was known, but the vast extent of these problems had not yet been discovered.   This study consists of a survey of the current situation regarding the recruitment situation for RiB in Sweden. The survey is controlled and compared against the Swedish government's investigation from 2003. The compilation study involves all participants from the previous investigation which results in a response rate of 100%. The study shows that new recruitment and maintenance of preparedness has a negative trend, even though the basic education has been modified and the municipalities have modernized and developed recruitment methods. In the national compilation, of year 2018 involving 111 respondents representing more than 60% of Sweden's municipalities, it appears that the majority of emergency services experience difficulties in recruitment, a total of 331 vacancies for permanent RiB services and 194 vacancies for temporary employment and more than half, 52%, of the respondents fail to maintain the determined preparedness continously.   The main reason for the recruitment situation is the demographic conditions, which is linked to the fact that 200 of Sweden's 290 municipalities meet the European commission’s definition of rural areas. What is most alarming is that it directly affects municipalities' abilities to maintain preparedness.   There is an opportunity to improve and strengthen the situation through various kinds of improvement actions and/or a combination of these. There is no clear solution to the problem. As conditions are different in most municipalities, it is also difficult to provide a simple and general way for how to proceed. What is clear is that it is up to our politicians and the state to try to support the emergency services in a different way than today, alternatively, investing in rural areas. The goal should be to lead Sweden to become a leading country at the forefront of developing, promoting and supporting rural areas.

Background: Within the rescue service, a varied background is needed to increase the possibility of delivering equal service to the citizens. At present, there is a skewed gender distribution within the municipal rescue services, with only a couple of percent of the firefighters being women. Many women find it difficult to meet the physical limit values on recruitment tests. The standing long jump (SLJ) is used as a part of recruitment tests on many rescue services, to assess leg power. It is not clear though whether SLJ is the most appropriate field-test to assess leg power in firefighter trainees, with men and women mixed in the same group, as it has been argued that anthropometric factors, such as body height (BH), affects the result. Thereby we wanted to study the relationship between BH and SLJ, and compere SLJ with another field-test for measuring leg power, one that omits the variable BH. Aim: The aim was to study the strength of the relationship between body height and the jump length at standing long jump, for firefighter trainees. A second aim was to study the strength of the relationship between firefighter trainees' jump results of the two tests: standing long jump and vertical jump. Methods: The study was executed as an observational cross-sectional study. Three different measurements were carried out: BH, vertical jump (VJ) and SLJ. Correlation analyzes, with Pearson's correlation coefficient, were performed on BH in relation to SLJ, and VJ in relation to SLJ. Results: Fourteen (n = 14) firefighter trainees (women n = 5, men n = 9) met the inclusion criteria and participated in the study. Subjects' age, body mass index (BMI) and number of workouts per week were 29 ± 7 years old, 25 ± 2 kg/m2 and 4 ± 1 workouts (at least 30 minutes) per week. Results showed a significant moderate correlation between BH and SLJ (r = 0.572). Between the variables VJ and SLJ there were a significant strong correlation (r = 0.862). However, the results changed substantially when the analyzes were performed separately for men and women, with a very low correlation level (r = 0.106 respective r = 0.166) between BH and SLJ. For VJ and SLJ there were a moderate correlation level for men and low for women (r = 0.414 respective r = 0.387). Conclusion: The result from this study is in line with aforementioned work and supports the hypothesis that BH to some extent can affect the jump result at SLJ. Our study complements earlier work and indicates that these results are also applicable to firefighter trainees. The findings in this study indicates VJ could possibly be an alternative field test for SLJ, to assess leg power when recruiting new firefighters. Additional studies are required to investigate the correlation between SLJ and VJ with ad- ditional confounders, such as actual leg power, and also the correlation between VJ and fire- fighters heaviest among most common work tasks.

The aim of this study is to perform a rhetorical analysis of how a professional identity is constructed through deliberation. The object of study is firefighters, as they have a strong sense of community. Using rhetorical ethnographic method, the research question is to investigate how firefighters create, confirm, and develop professional identity through social interactions. Recordings and transcriptions of their internal communication were made, in search of recurring themes and perspectives. The theory of this work is based on Aristotle’s practical definition of rhetoric as deliberation, further developed by Burke’s theory of identification. In addition, Perelmans understanding of auditorium and Wolrath-Söderbergs theory of topos form the basis of the theoretical perspectives. The results show that the recurring themes and perspectives in the firefighter’s conversations depict what it means to 1) work as a firefighter, and 2) live as a firefighter. The conclusion is that the day-to-day tasks and other shared interests constitute meeting points for discussion, where the firefighters construct their professional identity through social strategies, such as identification and disassociation, proximity and distance in the communication.

Denna uppsats undersöker effekter av psykologisk debriefing och avlastningssamtal efter traumatiska händelser hos brandpersonal. Enkätstudiens fokus låg på brandpersonalens känslomässiga påverkan av traumatiska händelser i arbetet. Femtionio personer deltog i enkätstudien, varav 91 procent upplevt en traumatisk händelse. Det fanns inga signifikanta skillnader i posttraumatiska stressreaktioner och psykologiskt välbefinnande hos brandmän efter traumatisk händelse beroende av huruvida brandmännen deltagit i tidig intervention i form av avlastningssamtal, psykologisk debriefing eller inte medverkat i någon form av tidig intervention. / This study investigated the effectiveness of psychological debriefing after traumatic events among professional firefighters. We sought to understand the emotional effect of traumatic events in daily work. To examine this, a survey was conducted with 59 firefighters and among these 91 percent had experienced a traumatic event. There were no significant difference in post trauma reactions and psychological well being among firefighters after traumatic event depending on participate or not participate in psychological debriefing.

Brandmän arbetar i situationer av stark osäkerhet och risk. Ett fungerande lagarbete är en förutsättning för att de ska kunna hantera de faror som förekommer vid olyckor, samordna sin verksamhet, rädda byggnader och fordon, ta hand om drabbade människor och även undvika att själva bli skadade. Blivande brandmän måste alltså lära sig arbetssätt som inbegriper både samordning, interaktion och individuella insatser i en mycket speciell och krävande arbetsmiljö. Denna studie bygger på deltagande observationer och intervjuer inom den tvååriga yrkesutbildningen Skydd Mot Olyckor. I fokus står hur studenterna i komplexa insatsövningar lär sig en praktisk förståelse av lagarbetet i sitt kommande yrke. Studien analyserar hur övningarna organiseras som en samtidig rekonstruktion och simulering av operativa arbetsuppgifter. Skolans övningsverksamhet ses alltså som en del av ett bredare lärandefält och med nära relationer till räddningstjänstens operativa verksamhet. I studien ges en detaljerad bild av hur övningarna genomförs samt av hur studenterna lär sig skapa kontroll. Det gäller såväl över arbetets materiella villkor och tekniska utrustning som över sociala interaktioner i arbetslaget och emotionella reaktioner på osäkerhet och risk. Studien bygger på ett sociokulturellt lärandeperspektiv med emfas på praktik och lärande av praktisk förståelse. I studien kombineras perspektiv från sociologi och från Science-and-Technology-Studies (STS) för att fånga praktikens sociomateriella dimensioner av teknik, social koordinering och emotioner. / Firefighters work in situations of strong uncertainty and risk. A functional teamwork is a precondition in order for them to handle dangers occurring at accidents, coordinate their activity, saving buildings and vehicles, take care of victims and avoid being hurt themselves. Potential firefighters must learn working methods that involve bringing together efforts, interaction and individual achievements in a very special and demanding work environment. The study investigates how students, through their participation in complex reallife simulations of operational work, learn a practical understanding of firefighting practice. The study draws on participant observations and interviews within the two-year firefighter’s vocational training program, Skydd mot olyckor. The study analyzes how exercises are organized simultaneously as reconstruction and simulation of operational tasks. The training program is seen as part of a larger learning field with close ties to firefighting practice. The study gives a detailed account of how exercises are conducted and of how students learn to achieve control in and through work. That includes material conditions and equipment as well as social interaction within the team and emotional reactions on uncertainty and risk. The study uses a socio-cultural learning perspective with an emphasis on practice and practical understanding. Perspectives from sociology and Science-and-Technology-Studies (STS) are combined to capture the socio-material dimensions of the specific practice studied, including technology, social coordination and emotions.