Title: Analysis of activities of the Mountain Rescue Service in selected mountains in the Czech Republic. Objectives: The objective of this thesis is to analyse the activities of areas of the Mountain Rescue Service and then compare the collected information. Another objective is to create a comprehensive overview of the history, activities and areas of the Mountain Rescue Service, and its cooperation with other rescue services. Methods: The methods used in this thesis are content analysis and data collection from available sources. Furthermore, methods of qualitative research, mainly a semistructured interview with chiefs of the Mountain Rescue Service of the Czech Republic. The data obtained are presented through a transcript of interviews and descriptive statistics of interviewed and Mountain Rescue Service statistics. These statistics are processed into tables and graphs that are described, compared and evaluated. Results: The result of this diploma thesis is an overview of the Mountain Rescue Service, its activities, its activities and its powers. Moreover, another result is an analysis of activities in selected areas where the Mountain Rescue Service operates on the basis of interviews with Mountain Rescue Service chiefs. Last but not least, this thesis presents a comparison of intervention...

The presented diploma thesis deals with the subject of non-medical rescue services. The main purpose is to analyze medical services provided by non-medical rescue services - especially Mountain Rescue Service and Mining Rescue Service. The theoretical part introduces the reader the activity of these two services provided in the Czech Republic from the perspective of organization, history, provided services, financing, legislation, professional training of the staff, and available equipment. The research part of the thesis is created on the basis of qualitative research using the method of content analysis of the statistically validates documents. The research results inform about the real extend of provided services, and give the concise information about the frequency and reasons of emergencies. This part of the thesis is completed with the information about the real education of the staff and short interview with leading managers. KEY WORDS Mountain Rescue Service, Mining Rescue Service, competence, training, organisation, emergencies, legislation.

Due to the emergent and dynamic nature of incidents, the complexity of emergency work is often referred to as a challenge for learning. Another recurrent challenge in emergency work is that of collaboration at and across established organizational boundaries involving actors with specific types of expertise who are operating under different regulations and responsibilities. In addition, training emergency service organizations in collaboration remains a challenge. In light of the difficulties and shortcomings that have been identified in major incident responses, the need for exercises for developing and maintaining collaborative response effectiveness prior to the next incident is often highlighted. The overall aim of this thesis is to understand how full-scale exercises can provide conditions for developing inter-organizational collaboration between the police, ambulance and rescue services at the incident site. Learning activities that carry the potential to support and develop collaborative capacity, and how the alignment of distributed expertise can be trained for, were of particular interest. Interviews with participants in eight full-scale exercises with professionals and interviews and observations of one exercise with senior-level students in Sweden served as the empirical base.Central concepts from Cultural-Historical Activity Theory (CHAT) provided theoretical tools to explore the exercises and understand boundaries between organizations with a wider, systemic approach. The empirical studies show that the participants understood full-scale exercises to be valuable opportunities for becoming involved in response work, making decisions, and acting and interacting in uncertain situations and realistic environments. As in real-life responses, exercises are characterized by the stabilization and confirmation of everyday routines on the one hand, and by improvisation and change on the other hand. The studies also show that exercises tend to focus on specific scenarios,intra-organizational routines, and leadership positions. Infrequent exercises inwhich the participants were only trained in a limited role were perceived to be in adequate for developing preparedness and collaboration. However, the analysis suggested that the way in which exercises were organized and performed had implications for how participants were trained in collaboration.Realizing the potential of boundaries as resources for learning in exercises depends on how boundaries are explicated and approached. Thus, rather than striving to ignore or eliminate boundaries in exercises, the studies illustrated the learning value of explicitly reflecting on the multiple understandings around boundaries. The studies demonstrated that much of the work at an incident site takes place around negotiations. Collaboration at the incident site was not only aquestion about boundary crossing; operational tasks may not always be aligned and have to be prioritized and sequenced. The exercises comprised work situations in which no single motive could explain or determine the collaboration,due to different types of expertise, primary responsibilities and needs forinformation. These factors were understood in terms of the concepts of boundarywork and boundary awareness. These concepts point at a more divergent understanding of collaboration that reaches beyond striving to create mutual understanding between organizations in learning activities. Differences between organizations, such as in terminology, time horizons, priorities, leadership structures, understandings of safety and how intra-organizational decisions and actions could impact the collaborating organizations' work, were central triggers for discussion and negotiation. These differences required explanations in order to make the actions and decisions of one organization understandable and justifiable to another, based on organizational mandates and types of expertise.Giving emergency services the opportunity to work together, to develop an awareness of their expectations of each other in various situations, to use and interpret their own and others' terminologies, and to identify internal hierarchies and motives for prioritizations was essential dimensions of exercises

Fires within the built environment are a fact of life and through design and the application of the building regulations and design codes, the risk of fire to the building occupants can be minimised. However, the building regulations within the UK do not deal with property protection and focus solely on the safety of the building occupants. This research details the statistical analysis of the UK Fire and Rescue Service and the Fire Protection Association's fire incident databases to create a loss model framework, allowing the designers of a buildings fire safety systems to conduct a cost benefit analysis on installing additional fire protection solely for property protection. It finds that statistical analysis of the FDR 1 incident database highlights the data collection methods of the Fire and Rescue Service ideally need to be changed to allow further risk analysis on the UK building stock, that the statistics highlight that the incidents affecting the size of a fire are the time from ignition to discovery and the presence of dangerous materials, that sprinkler activations may not be as high as made out by sprinkler groups and that the activation of an alarm system gives a smaller size fire. The original contribution to knowledge that this PhD makes is to analyse the FDR 1 database to try and create a loss model, using data from both the Fire Protection Association and the Fire and Rescue Service.

Cílem diplomové práce je vypracování ekonomické analýzy neziskové organizace. V teoretické části je popsáno postavení neziskových organizací v systému národního hospodářství se zaměřením na obecně prospěšnou společnost. Dále jsou popsány jednotlivé fáze finanční analýzy jako základního nástroje ekonomické analýzy a vysvětleny některé základní pojmy. V úvodu praktické části je představena činnost a zdroje financování Horské služby ČR, o.p.s. V praktické části je provedena ekonomická analýza obecně prospěšné společnosti - Horské služby ČR za období 2005 -- 2009. Výsledky jsou porovnány s ekonomickými výsledky Horské záchranné služby, která působí ve stejném oboru ve Slovenské republice. V závěru uvádím zhodnocení analýzy a některých aspektů financování horské služby.

Bakgrund: Uppsatsen tar upp problematiken kring att organisera arbetstid inom räddningstjänst. Grundförutsättningarna är att räddningstjänst är en High Reliability Organisation (HRO) och att det påverkar organisationen. I och med New Public Management (NPM) framfart och den ekonomiska situationen i världen har räddningstjänsten fått ett ökat krav på kostnadsbesparingar och resursutnyttjande. Då personalkostnader står för en stor del av räddningstjänstens kostnader kan förändringar av brandmännens arbetstid och skiftgång vara ett logiskt steg, något som skett i Greater Manchester Fire and Rescue Service (GMFRS). Syfte: Syftet med uppsatsen är ett ge ett teoretiskt bidrag till hur NPM influerade reformer påverkar en HRO. För att göra detta frågar vi oss vad de olika skiftformerna får för konsekvenser för de anställda och organisationen. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats vid studerandet av fallorganisationen Greater Manchester Fire and Rescue Service och Storstockholms Brandförsvar. Data har samlats in främst genom intervjuer men vi har även använt oss av kompletterande observationer och dokumentsstudier. Den analysmetod vi valt är tematisering då denna underlättar vår analys genom att empirin bryts ner och kategoriseras. Resultat: Studiens resultat identifierar olika faktorer som påverkar organisationens medvetenhet samt arbetsmiljö. Det förs en diskussion huruvida dessa faktorer bidrar till en förstärkning eller en försvagning samt att mönster mellan påverkan på medvetenheten och arbetsmiljön undersöks.

Släckvatten är den biprodukt som blir kvar efter att en brand är släckt och innehåller många olika föreningar som är skadliga för miljö och hälsa. Till exempel kan ett utsläpp av släckvattenslå ut en vattentäkt som tar många år och kostar många miljoner att återställa, om det ens går. Vissa av föroreningarna kan även stanna i organismer genom hela näringskedjan. Ett bättre handhavande av släckvatten skulle med andra ord kunna leda till stora ekonomiska och miljömässiga vinster. Syftet med denna rapport är att undersöka hur svensk släckvattenshantering kan utformas. Rapporten undersöker hur organisation, utbildning, rutiner, teknisk förmåga, förmågan att rena släckvattnet kan se ut runt en släckvattenresurs hos svenska räddningstjänster. Dessutom undersöker rapporten om det finns behov av stöttning från en annan aktör när det gäller släckvattenshanteringen. Rapporten berör endast hantering av släckvatten på skadeplatsen. Metoden som valdes för rapporten är fallstudie, där det ingick en litteraturstudie samt en intervjustudie. Tre organisationer valdes ut för intervjuerna: Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, Eskilstuna Räddningstjänst, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Resultatet visar att de två räddningstjänsternas släckvattenresurser liknar varandra i alla de områden som rapporten berör. Det framkom även att MSB påbörjat ett arbete för att utveckla släckvattenshanteringen med riktlinjer och vägledningar. De slutsatser som kan dras av resultatet är att organisationen runt en släckvattenresurs bland annat är att resursen inte ingår i någon larmplan utan larmas ut separat av RL. Resursen har placerats på en RIB- eller värnstation för att sprida kompetensen i organisationen samt så att resursen inte ska störa styrkeuppbyggnaden för andra stationer. Resursen har eget befäl och mellan 3–4 brandmän. Det finns samarbete mellan kommuner/förbund både ekonomiskt och operativt för de undersökta släckvattenresurserna. När det gäller utbildning för dem som arbetar med släckvattenresursen hålls årliga helgövningar plus ytterligare 3h utöver det hos Eskilstuna och hos SÄRF övas materialkännedom kontinuerligt. Befälen som arbetar med resursen har ingen påbyggnadsutbildning om vilka föroreningar som finns i vattnet utan ska kunna bedöma släckvattnets farlighet utifrån vad som har blivit släckt. Alla insatser utvärderas av personalen som varit på insatsen som sedan berättar för dem som inte varit med. Det är enligt respondenterna svårt att samla upp släckvatten då förutsättningarna kan se olika ut på olika insatser. Detta gör att det inte går att ha några förbestämda rutiner, checklistor eller lathundar. En taktik som dock finns är att leda vattnet mot en svacka eller dagvattenbrunn som förses med en pumpgrop för att sedan pumpa vattnet till en bassäng eller ett uppsamlingskar. Det finns rutiner för bränder på vattenskyddsområde som bygger på försiktighetsprincipen. De rutiner som finns för uppsamling inomhus är att brunnar i industrilokaler täpps till. Uppsamlingen påbörjas oftast efter att livräddande insats är klar och uppsamlandet sker mellan kall och varm skyddszon. Den tekniska förmågan för släckvattenhantering i basbilarna, där släckande styrka åker, är begränsad och förväntningen är att kunna samla upp genom att täta dagvattenbrunnar och lägga ut fylld grovslang som barriär. Fordonet som de undersökta släckvattenresurserna baseras på är en pick-up med släp. Släpet får max väga 750kg för att undvika krav på utökad körkortsbehörighet. Personalen bär larmställ, hjälm, stövlar med stålhätta, gummihandskar, skyddsglasögon och har även tillgång till tryckluftsapparat. Hanteringen av kontaminerad utrustning följer Skellefteåmodellen för friska brandmän. Utrustningen på resursen består främst av: brunnsmattor och brunnstätningar, självresande kar, dränkbara pumpar, spillbarriärer, vattendammsugare, pumpgrop och bärbara elverk. Uppsamlingsförmågan varierar mellan 10 – 26 m3 vilka gör att uthålligheten för uppsamlingen varierar mellan 20 minuter och 2,5 timmar beroende hur många av pumparna som används. Förmågan för rening är i dagsläget lika med noll och det beror mycket på att räddningstjänsterna inte har råd med reningsverk. Stöttning från MSB efterfrågas främst kring det otydliga juridiska ansvaret för släckvatten samt metodutveckling. Sedan efterfrågas stöttning rent operativt när det gäller rening och provtagning av släckvatten. Det kan antingen komma från MSB men kan också komma från samarbete mellan räddningstjänster/förbund eller med andra kommunala verksamheter så som miljö- och servicekontor eller VA. / Extinguishing water is the by-product remains after a fire has been extinguished. It contains many different compounds that could harm the environment and health. A spill of extinguishing water could e.g. destroy a water source that might take many years and costs many millions to restore, if even possible. Some of the pollutants can also stay in organisms throughout the food chain. In other words, better management of extinguishing water could lead to major economic and environmental benefits. The purpose of this report is to investigate how Swedish extinguishing water management can be designed. The report examines how organization, training, routines, technical ability, the ability to purify the fire water can be done around a fire water resource at Swedish rescue services. In addition, the report examines whether there is a need for support from another actor in terms of fire water management. The report only concerns the handling of extinguishing water at the accident site. The method chosen for the report is a case study, which included a literature study and an interview study. Three organizations were selected for the interviews: South Älvsborgs Rescue Services Association, Eskilstuna rescue service and the Swedish Civil Contingencies Agency. The results show that the two examined extinguishing water resources are very similar in all the areas covered by the report. It also emerged that MSB has begun work to develop guidelines for extinguishing water management. The conclusions that can be drawn from the result are that the organization around an extinguishing water resource is, e.g., that the investigated resources are not included in any alarm plan but is alerted by RL. The resource has been placed at a RIB or part time station to spread the competence in the organization and so that the resource does not interfere with force building for other stations. The resource has its own commander and between 3-4 firefighters. For both investigated resources, there is cooperation between several fire departments both financially and operationally for the extinguishing water resource. When it comes to training for those who work with the fire water resource, annual weekend exercises are held plus an additional 3 hours per year. Knowledge of how to use the equipment is practiced continuously. The commanders who work with the resource have no additional training in what contaminants that could be expected to be present in the water but must be able to assess the danger of the extinguishing water based on what has been extinguished. All rescue efforts are evaluated by the staff who have been on the rescue, who then tell those who have not participated. According to the respondents, it is difficult to collect extinguishing water as the conditions vary a lot for different rescue efforts. This means that it is not possible to have any pre-determined routines, checklists or guides. One tactic that exists, however, is to direct the water towards a depression or stormwater well provided with collection vessel and then pump the water to a pool or a collection tank. There are routines for fires within water protection areas that are based on the precautionary principle. The routines that exist for indoors collection are that wells in industrial premises are being clogged. The collection usually starts after the life-saving operation has been completed and the collection takes place between a cold and a warm protection zone. The technical ability for extinguishing water management in the base cars is limited and the expectation is to be able to collect by sealing stormwater wells and laying out filled coarse hose as a barrier. The vehicle on which the fire water resource is based is a pick-up with a trailer. A trailer that may weigh a maximum of 750 kg as then no extended driving license is required. The staff wears alarm racks, helmets, boots with steel caps, rubber gloves, goggles, and also has access to a compressed air device and the handling of contaminated equipment follows the “Skellefteå model” for healthy fire fighters. The equipment on the resource mainly consists of well mats and well seals, self-erecting tubs, submersible pumps, spill barriers, water vacuum cleaners, pump pits and portable power plants. The collection capacity varies between 10 - 26 m3 which means that the endurance for the collection is between 20 minutes and 2.5 hours depending on how many of the pumps that are being used. Today, the capacity for treatment of the extinguishing water is equal to zero, largely since the rescue services cannot afford mobile treatment plants. Support from MSB is requested regarding the unclear legal responsibility of the extinguishing water, as well as for method development. Also operational support is asked for, in terms of treatment and sampling of the extinguishing water. Such support could either come from MSB but also from cooperation between rescue services or with other municipal activities such as environmental and service departments or water and wastewater departments.

Större och mer svårbekämpade bränder har de senaste åren svept fram på flera platser runtom i världen. Ett föränderligt klimat skapar långa torrperioder till följd av höga temperaturer och värmeböljor. Räddningstjänster i de drabbade länderna ställs ofta inför en monumental uppgift med att hantera svårsläckta bränder i många gånger extrema förhållanden. Utifrån detta är det av vikt att undersöka de bakomliggande orsakerna och faktorer som spelar in, innan, under och efter en skogsbrand för att ge en mer nyanserad bild av de utmaningar räddningstjänsten ställs inför.Syftet med detta examensarbete var vidare att undersöka antändning- och spridningsbenägenhet samt värmeutveckling i tre olika typer av vanligt förekommande undervegetation i skogarna i Götaland. Resultaten från studien visar att granmarksproverna har en mindre intensiv spridning i förhållande till tallmarksproverna. Spridningen sker däremot såväl över proverna som under ytan och skapar glödbrand. Vikten av eftersläckningsarbete tillsammans med värmekamera för att upptäcka glödbrand bör därför anses som mycket viktigt utifrån de resultat som framkommit.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap som kan utveckla räddningstjänstens arbetsplatslärande. Studien är en kvalitativ fallstudie med en ontologisk ståndpunkt som kan beskrivas som konstruktivistisk. Forskningsprocessen involverar kvalitativa intervjuer av fyra chefer på strategisk ledningsnivå, och fyra fokusgruppdiskussioner med fyra skift (arbetsgrupper) på en brandstation. Datamaterialet har därefter bearbetats med stöd av tematisk analys. Studien frågeställningar avser att besvara hur brandstationens lärande kan beskrivas och förstås utifrån chefernas ledningsperspektiv, respektive skiftens medarbetarperspektiv. I resultatet framgår att både chefer och skift behöver förhålla sig till samhälleliga förväntningar, lagstiftning och politiskt utformade krav och riktlinjer. Samtidigt som det framkommer att en stor del av brandstationens lärande sker i samband med brandmännens vardagliga yrkespraktik. Brandstationens arbetsplatslärande främjas å ena sidan av brandmännens gemenskap, drivkraft och yrkesstolthet. Samtidigt som skiftens starka samhörigheten å andra sidan riskerar att bidra till att fastna i etablerade rutiner och tankemönster. Vidare framkommer att chefer på ledningsnivå betraktar brandstationens förebyggande arbetet som central för att organisationens ska kunna möta upp mot politiskt utformade krav och förväntningar. Till skillnad från gruppchefernas och brandmännens utsagor som främst lyfter fram det operativa arbetet i relation till skiftens yrkespraktik. Sammantaget pekar resultatet på att det finns motsättningar mellan ledningsperspektiv och medarbetarperspektiv på brandstationens lärande. Fallstudiens synliggörande av dessa motsättningar betraktas som betydelsefulla för att organisera formella läraktiviteter och skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande i vardagen, men kan även ses i ljuset av rekryteringsutmaningar inom räddningstjänsten. / The purpose of this study is to contribute knowledge that can develop the workplace learning of the rescue service. The study is a qualitative case study with an ontological standpoint that can be described as constructivist. The research process involves qualitative interviews of four managers at strategic management level, and four focus group discussions with four shifts (work groups) at a fire station. The data material has then been processed with the support of thematic analysis. The study's questions aim to answer how the fire station's learning can be described and understood based on the managers' management perspective, and the shift's employee perspective. The results show that the fire station's surrounding external context what is seen as relevant knowledge, processes, activities that largely is derives from legislation and politically designed requirements and guidelines. At the same time, it appears that a large part of the fire station's learning takes place in connection with the firefighters' everyday professional practice. The fire station's workplace learning is promoted on the one hand by the employees' community, drive, and professional pride. At the same time, on the other hand, the strong cohesion in the shift’s risks contributing to getting stuck in established routines and thought patterns. Furthermore, it appears that managers at management level regard the fire station's preventive work as central to the organisation's ability to meet politically shaped demands and expectations. In contrast to the group managers' and firefighters' statements, which primarily highlight the operative work in relation to the professional practice of the shifts. Overall, the results indicate that there are contradictions between strategic management orientation and the employees' perspective on the fire station's learning. The case study's visibility of these contradictions is considered significant for organizing formal learning activities and creating good conditions for workplace learning in everyday life but can also be seen in the light of recruitment issues within the rescue service.

The diploma thesis focuses on the risks associated with the use of gas detectors in the intervention of fire brigade units, specifically in the case of an event associated with a carbon monoxide leak. The diploma thesis briefly explains the procedure of the units of the Fire and Rescue Service of the Czech Republic in terms of gas detection, specifically carbon monoxide. The work focuses on the Fire and Rescue Service of the South Moravian Region and analyzes the current equipment of fire stations with detection means. The output of the diploma thesis is to design a suitable optimization of the unit and measurement, including financial evaluation in various types of emergencies, in which units of the fire brigade may encounter a leak of carbon monoxide. Furthermore, a draft Methodological Sheet is prepared - Interventions with carbon monoxide leakage provide information on carbon monoxide and procedures for activities related to gas leakage.