Idag präglas det pedagogiska arbetet i skolan av det som vi kallar för pedagogiskt ledarskap. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lärare ser på sitt ledarskap samt hur de ser på och hanterar de konflikter som finns i ett klassrum. För att utreda det har sex lärare intervjuats om synen på sitt ledarskap. De övergripande frågeställningarna var: Vad innebär ett pedagogiskt ledarskap? Vad säger skolans styrdokument om lärarens samhällsuppdrag och roll i klassrummet när det gäller konflikthantering? Hur beskriver lärare sig själva som ledare i klassrummet? Hur förhåller sig lärare till de konflikter som uppstår? Lärarna i studien beskrev sig själva som tydliga och strukturerade lärare som värnar om relationen till sina elever. Läraryrket består idag av mycket annat än att planera och hålla i undervisning och handlar enligt lärare mycket om det sociala samspelet i klassen och om ömsesidig respekt för varandra. Åldern kan utgöra en viktig aspekt för huruvida en lärare får eller inte får auktoritet i ett klassrum;yngre lärare konstaterar att det finns en risk med att bli för mycket kompis med eleverna. Det gör att lärare kan förlora auktoriteten och den är svår att få tillbaka om den en gång har förlorats. Samtliga lärare gav exempel på när de tycker att de har misslyckats med sitt ledarskap, medan det verkade vara svårare att ge exempel på när de har varit nöjda med sitt ledarskapet. De flesta lärare menade att det finns färre konflikter i klassrummen än vad de kanske trodde att det skulle finnas, men anser sig vara kapabla att ta itu med de konflikter som uppstår. Huruvida pojkarsrespektive flickors konflikter ser olika ut eller inte råder delade meningar om, men de flesta lärare menade att det finns en skillnad i hur konflikterna tar sig uttryck.

Syftet med denna studie är, att utifrån ett lärarperspektiv beskriva och analysera vad som kan ingå i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framkom vilka olika faktorer i skolan som påverkar lärares ledarskap såväl som lärarskap. Resultatet visar att goda lärar-elev-relationer är en förutsättning för att undervisning ska kunna bedrivas och även att elevinflytande och ett tydligt ledarskap utgör navet i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Vår slutsats blev att lärare behöver besitta didaktisk kompetens, ämneskompetens, ledarkompetens och även en social kompetens för att kunna hantera den yrkesroll som lärare ställs inför idag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter vid Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem tolkar sitt framtida uppdrag på fritidshemmet och ifall det även förändrar yrkesrollen. En förändring som kan utveckla yrkesrollen från att fokusera på omsorg till att även se en stor potential i att undervisa. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med studenter som går sjätte och sista terminen på sin utbildning. Studenternas tankar har analyserats och tolkats i jämförelse med gällande styrdokument och tidigare forskning kring samverkan och yrkesidentiteter. Det är intressant att notera hur studenternas syn på uppdraget fokuserar mer på att skapa en trygg och rolig fritid snarare än att se fritidshemmet som en arena där eleverna erbjuds en fritid som är utvecklande och kan stödja dem i det lärande som förväntas ha skett i klassrummet. Dessutom ser studenterna fördelar med att det även skapas en kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna, men är samtidigt tydliga med att det inte får bli för skollikt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledarskapet hos lärare ser ut i praktiken, detta med stort fokus på de tre ledarskapsstilar som baseras på bland annat Christer Stensmos teorier. Man kommer även genom intervjuer att få se vad lärare själva har för syn på ledarskap och vad ett gott ledarskap innebär för dem. Metoden som används för studien är kvalitativ och det har genomförts åtta observationer, två per lärare, och fyra intervjuer för att få svar på forskningsfrågorna som senare presenteras. Resultatet visade att alla fyra lärare som deltagit i studien lägger vikt vid struktur och tydlighet i sin undervisning, samt att de alla värdesätter ett gott ledarskap, vilket för dem till stor del innebär en demokratisk ledarstil. De slutsatser man kan dra är bland annat att dessa lärare inte tror på ett gott lärarskap utan ett gott ledarskap.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka kvinnliga lärares syn på ledarskap inom ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla syftet, utformades tre frågeställningar: (1) Hur definierar kvinnliga lärare i idrott och hälsa ledarskap? (2) Vilka faktorer påverkar ledarskapet hos kvinnliga lärare i idrott och hälsa? (3) Hur värderar kvinnliga lärare i idrott och hälsa ledarskapet i lärarrollen? Metod Metoden som användes var kvalitativ och baserades på intervjuer. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer från sex kvinnliga lärare i idrott och hälsa yrkesverksamma i Stockholmsområdet. Urvalet skedde enligt bekvämlighetsprincipen. Intervjuerna varade i 30-40 minuter. Samtliga respondenter är anställda som lärare i idrott och hälsa. Som teoretiskt ramverk har Chelladurais multidimensionella ledarskapsteori använts. Resultat Den sammantagna bilden över lärarnas definition av begreppet ledarskap lyder; ledarskap är något som utövas praktiskt i en grupp eller med en individ för att nå ett gemensamt mål. Lärarna anser att ledarskapet är en självklar del av lärarskapet. De utövar mer ledarskap än lärarskap i undervisningssammanhang och de värderar även ledarskapet högre än lärarskapet. De faktorer som påverkar ledarskapet är bakomliggande faktorer, ledarens beteende och konsekvenser. Det som främst påverkar ledarskapet enligt lärarna är de bakomliggande faktorerna; situationens karaktär samt medlemmarnas (dvs. elevernas) karaktär. Slutsats Ledarskap är komplext och svårt att definiera, dock stämmer lärarnas definition av ledarskapets innebörd överens med tidigare forsknings definition. Ledarskapet i lärarskapet är beroende av olika faktorer. Interaktionen mellan dessa faktorer gör ledarskapet till en dynamisk process. Ledarskapet värderas högt eftersom att det har en avgörande betydelse för elevers prestation och tillfredsställelse. / Aim The purpose of this study has been to investigate female physical education teachers’ perceptions  of leadership in physical education. To fulfill this aim, three questions were designed: (1.) How do female teachers in physical education define leadership? (2.) What factors affect the leadership according to female teachers in physical education? (3) How do female teachers in physical education value leadership in their teaching profession?  Method The method used was qualitative and based on interviews. Data has been gathered through semi structured interviews with six female physical education (PE) teachers in the Stockholm area. The sample of teachers was based on a convenience selection. The interviews lasted for 30-40 minutes. All respondents are currently employed as PE teachers. As theoretical frame Chelladurais multidimensional leadership model has been used. Results The teachers defines leadership overall as; leadership is something that is practiced in a group or towards an individual to achieve a common goal. The teachers believe that leadership is an integral part of the teaching profession. They exert more leadership than teachers’ knowledge of teaching and they also value leadership greater than the teaching profession itself. The aspects that affects the leadership are the underlying factors, the behavior of the leader and the consequences of the behavior of the leader. The main aspect that affects the leadership according to the female PE-teachers are underlying factors: the situation and the members. Conclusions Leadership is complex and difficult to define, but the teachers’ definition of leadership and consistency with previous research. The leadership of the teaching profession is dependent on many different factors. The interaction of these factors makes the leadership to a dynamic process. Leadership is highly valued because it has a significant impact on student achievements and satisfaction.

Abstrakt Genom aktionsstudien ville jag söka svar på hur jag som geografilärare kunde dra nytta av specialpedagogiken för att bättre möta alla elever och skapa en mer inkluderande undervisning. I aktionsstudien sökte jag därför under 7 aktioner i en klass i årskurs åtta besvara frågan ”Hur kan jag som geografilärare planera och genomföra undervisningen med stöd av specialpedagogiska verktyg?” För att besvara frågeställningen genomförde jag en studie i en klass som sågs som stökig, pratig och ofokuserad. Två av 23 elever behövde läs- och skrivstöd. Klassmentorn berättade att flertalet elever efterfrågat förbättrad arbetsro och koncentration. Utifrån klassens och individernas behov blev min utgångspunkt att skapa en lärmiljö som gav ökade förutsättningar för läsning- och skrivning samt ökad koncentration. Eftersom jag även ville skapa mig en uppfattning om den kvalitativa effekten av undervisningen lät jag också undersöka elevernas upplevelse genom en elevenkät med delvis öppna svar. Mina egna och min lokala lärarhandledares observationer blev ytterligare underlag för att genomföra och analysera undervisningen. Med stöd i relationella, sociokulturella och reflektionsteoretiska perspektiv kunde jag planera och genomföra undervisningen. Fysiska, pedagogiska och psykosociala verktyg gav mig och eleverna stöd. Min uppfattning var att desto längre in i aktionsstudien klassen kom desto fler elever nyttjade verktygen och desto bättre arbetsro blev det i klassen. En uppfattning som enkätundersökningen bekräftade. 16 av 17 elevrespondenter menade i enkäten att de använt något eller några av de verktyg jag tillhandahållit och att de bedömde sin koncentration som bra eller jättebra. Vidare menade 9 av 12 elevrespondenter att de upplevde en förbättring av arbetsron i klassen under perioden för studien. Med stöd i vetenskaplig teori och specialpedagogiska verktyg formades en inkluderad lärmiljö och mer lustfylld geografiundervisning. En lärmiljö som även kan ses ur ett allmändidaktiskt perspektiv.

När covid-19-pandemin bröt ut i Sverige under våren 2020 fanns en strävan att bromsa smittspridningen. Det gjorde att gymnasieskolorna pendlade mellan olika undervisningsformer utan någon vidare kontinuitet eller framförhållning. Under den påtagliga fjärrundervisningen har gymnasieelevernas upplevelser fått fokus medan gymnasielärarna hamnat i skymundan. Studien syftar till att utforska gymnasielärares upplevelser av den påtvingade fjärrundervisningen under pandemin. För att skapa förståelse i gymnasielärarnas upplevelser användes följande teoretiska ansatser: krav-kontroll-socialt-stöd-modellen, känsla av sammanhang, professionsteori och gränslöst arbete. Syftet styrde val av forskningsdesign, för att utforska upplevelse användes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Sammantaget resulterade urvalet i nio gymnasielärare med erfarenhet av undervisning både innan och under pandemin. Under transkribering och analys framkom det olika teman från intervjumaterialet. Det var påtagligt att lärarna upplevde en oklarhet i lärarprofessionen och dess ansvarsområde. Ett annat återkommande tema var förlust av kollegiet och dess samarbete när all undervisning skedde på distans. Det fanns en vilja hos lärarna att bibehålla undervisningen med samma kvalité, men utbildningsskulden hos eleverna var alltmer framträdande. Resultatets sammanvävning av den teoretiska ansatsen i diskussionen tydliggör lärarprofessionens ramar, saknad av stöttning från skolledning och kollegiets samspel. Det finns en upplevelse hos gymnasielärarna att den påtvingade fjärrundervisningen är ett tidsfördriv, för att försöka bibehålla en känsla av normalitet under pandemin

Internationella studier visar att lärare inom hälso- och medicinutbildningar saknar kompetens att främja studenters interprofessionella lärande. Studiens syfte var att undersöka hur lärare, inom ramen för ett akademiskt lärarskap, arbetar med sin kompetensutveckling för att främja studenters interprofessionella lärande. Fallstudien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av 17 lärare vid Linköpings universitet. Data analyserades med tematisk analys. Resultaten visade på behov av ökade kunskaper om akademiskt lärarskap samt samsyn kring lärarens roll och uppdrag. Kompetensutveckling genomfördes på generell nivå och ej utifrån identifierade lärbehov. Den systematiska och kontinuerliga uppföljningen av studenternas interprofessionella lärande försvårades då det saknades kompetens samt tid att kritiskt granska pedagogisk praktik. / International studies show that teachers in health and medical education needs more competence to promote students' interprofessional learning. The purpose of this study was to investigate how teachers, within the framework of scholarhip of teaching and learning work with their faculty development to promote students' interprofessional learning. The case study was conducted with semistructured interviews of 17 teachers at Linköping University. Data were analyzed using thematic analysis. The results showed a need for increased knowledge of scholarship of teaching and learning as well as consensus regarding the teacher's role and responsibility. Competence development was carried out on a general level and not based on identified learning needs. The systematic and continuous follow-up of the students' interprofessional learning was difficult as there was a lack of competence and time to critically examine pedagogical practice.

In this dissertation, an educational perspective called the moral dimension of teaching is developed. The work includes a theoretically informed discussion from a pragmatist point of view in which the concept of pedagogical rhythm is introduced. The concept captures the need for teachers to regularly shift their intentions and occasionally act in contradictory ways as a consequence of the moral which emerges from interaction in pedagogical situations. Using this perspective, criteria are developed for the characteristics of discussions of the work of teachers, which are desirable in order for students in pre-service teacher education to have opportunities to develop their teachership. Secondly, the educational perspective as it is conceptualised serves as a theoretical framework for a study of discussions taking place in net-based seminars among students in teacher education. The study consists of 14 recorded seminars in which discussions of the work of teachers are analysed in terms of content and direction for reflection. The result of the analysis is a construction of four different focal points for processes of making judgements: existential, performative, critical and professional. Mainly the performative, and to some extent the critical, focal points appear to be supported by the net-based environment, although potential for the professional focal point is found when available tools in net-based settings are used in deliberate ways. Finally, based on these four focal points, possible future predispositions among student teachers are deliberated. Student teachers’ future opportunities to develop a moral and epistemological authority are discussed, as well as teachers’ general opportunities to exercise professional responsibility. The conclusion emphasises that a perspective such as the one developed in the dissertation is important, as it creates an understanding for the need to educate student teachers to exercise a form of responsibility that goes beyond being accountable to society.