Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka kvinnliga lärares syn på ledarskap inom ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla syftet, utformades tre frågeställningar: (1) Hur definierar kvinnliga lärare i idrott och hälsa ledarskap? (2) Vilka faktorer påverkar ledarskapet hos kvinnliga lärare i idrott och hälsa? (3) Hur värderar kvinnliga lärare i idrott och hälsa ledarskapet i lärarrollen? Metod Metoden som användes var kvalitativ och baserades på intervjuer. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer från sex kvinnliga lärare i idrott och hälsa yrkesverksamma i Stockholmsområdet. Urvalet skedde enligt bekvämlighetsprincipen. Intervjuerna varade i 30-40 minuter. Samtliga respondenter är anställda som lärare i idrott och hälsa. Som teoretiskt ramverk har Chelladurais multidimensionella ledarskapsteori använts. Resultat Den sammantagna bilden över lärarnas definition av begreppet ledarskap lyder; ledarskap är något som utövas praktiskt i en grupp eller med en individ för att nå ett gemensamt mål. Lärarna anser att ledarskapet är en självklar del av lärarskapet. De utövar mer ledarskap än lärarskap i undervisningssammanhang och de värderar även ledarskapet högre än lärarskapet. De faktorer som påverkar ledarskapet är bakomliggande faktorer, ledarens beteende och konsekvenser. Det som främst påverkar ledarskapet enligt lärarna är de bakomliggande faktorerna; situationens karaktär samt medlemmarnas (dvs. elevernas) karaktär. Slutsats Ledarskap är komplext och svårt att definiera, dock stämmer lärarnas definition av ledarskapets innebörd överens med tidigare forsknings definition. Ledarskapet i lärarskapet är beroende av olika faktorer. Interaktionen mellan dessa faktorer gör ledarskapet till en dynamisk process. Ledarskapet värderas högt eftersom att det har en avgörande betydelse för elevers prestation och tillfredsställelse. / Aim The purpose of this study has been to investigate female physical education teachers’ perceptions  of leadership in physical education. To fulfill this aim, three questions were designed: (1.) How do female teachers in physical education define leadership? (2.) What factors affect the leadership according to female teachers in physical education? (3) How do female teachers in physical education value leadership in their teaching profession?  Method The method used was qualitative and based on interviews. Data has been gathered through semi structured interviews with six female physical education (PE) teachers in the Stockholm area. The sample of teachers was based on a convenience selection. The interviews lasted for 30-40 minutes. All respondents are currently employed as PE teachers. As theoretical frame Chelladurais multidimensional leadership model has been used. Results The teachers defines leadership overall as; leadership is something that is practiced in a group or towards an individual to achieve a common goal. The teachers believe that leadership is an integral part of the teaching profession. They exert more leadership than teachers’ knowledge of teaching and they also value leadership greater than the teaching profession itself. The aspects that affects the leadership are the underlying factors, the behavior of the leader and the consequences of the behavior of the leader. The main aspect that affects the leadership according to the female PE-teachers are underlying factors: the situation and the members. Conclusions Leadership is complex and difficult to define, but the teachers’ definition of leadership and consistency with previous research. The leadership of the teaching profession is dependent on many different factors. The interaction of these factors makes the leadership to a dynamic process. Leadership is highly valued because it has a significant impact on student achievements and satisfaction.

Lärare är hårt belastade på arbetet och den vanligaste orsaken till långvarig sjukdom bland lärare är psykiska sjukdomar som reaktion på svår stress. Kvinnliga lärare upplever mer stress än sina manliga kollegor. Föreliggande studies syfte har varit att skapa förståelse för hur kvinnliga högstadielärare upplever sin arbetsplats och vidare undersöka vilka genuskodade skillnader och förväntningar de upplever i sitt arbete. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutik med en kvalitativ ansats, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga högstadielärare. För att analysera insamlad empiri har vi utgått från Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll- och stödmodell samt Ackers (1990) begrepp könade organisationer. Resultatet visar att kvinnliga högstadielärare upplever höga och ohanterliga arbetskrav, vilket genererar obalans mellan komponenterna krav, kontroll- och stöd i sitt arbete. Detta leder till en ohälsosam stressnivå som gör att lärarna inte upplever arbetstillfredsställelse på sin arbetsplats. Resultatet visar också att kvinnliga högstadielärare uttrycker olika genuskodade förväntningar och skillnader. Det framkom att elever uppför sig olika mot manliga eller kvinnliga lärare där de manliga lärarna blir bemötta med mer respekt. De kvinnliga högstadielärarna förväntas ha ett mer omhändertagande arbetssätt. Dessa karaktärsdrag är kompetenser som inte uppmärksammas på samma sätt som hos en manlig lärare utan de ses vara naturligt medfödda hos kvinnorna.

Aim: The aim of this study was to explore female teachers' experiences regarding their authority and legitimacy in socio-economically vulnerable areas in Stockholm. The research questions used were: 1. How do female teachers experience their authority regarding students, legal guardians, co-workers and executives? 2. How do female teachers experience that their physical attributes and gender affects their authority regarding students, legal guardians and co-workers? 3. How do female teachers experience that their legitimacy affects their authority in regards to students, legal guardians and co-workers?  Method: A qualitative hermeneutic approach was used. Eight female teachers working in two different schools in socio-economically vulnerable areas in and outside of Stockholm were interviewed. The interviews were executed digitally after requests of the respondents and they were audibly recorded in order to be able to transcribe them in direct connection to the interviews. Since the study has an inductive work procedure, the theoretical framework was not determined until after the interviews, which turned out to be hermeneutics. Hermeneutics lets our pre-understandings and interpretations reflect the result. We have tried to find connections between the experiences of the female teachers regarding their authority and legitimacy in relation to students, legal guardians, co-workers and executives. Result: Female teachers are struggling with/and maintaining authority in regards to students. Authority seems to grow as time passes, which is in line with previous research. The female teachers in our study experience a difference in who is given authority: white, Swedish men seem to be advantageous in regards to authority, over others. We can also determine that female teachers do not experience problems in regards to authority or legitimacy in relation to legal guardians, though it differs from students, co-workers and executives where the female teachers in some degree do experience questioning.  Conclusion: We interpret the results as some of the female teachers seem to struggle in order to keep their subject legitimized. Lastly, authority seems to be in parallel to personal characteristics where gender, ethnicity and physical attributes are crucial in order to experience authority and legitimacy. / Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga lärare upplever sin auktoritet och legitimitet i socioekonomiskt utsatta områden i Stockholm. Forskningsfrågorna som använts är: 1. Hur upplever kvinnliga lärare sin auktoritet gentemot elever, vårdnadshavare, kollegor och ledning på sin arbetsplats? 2. Hur upplever kvinnliga lärare att deras fysiska attribut och könstillhörighet påverkar auktoriteten gentemot elever, vårdnadshavare och kollegor? 3. Hur upplever kvinnliga lärare att deras legitimitet påverkar deras auktoritet i förhållande till elever, vårdnadshavare och kollegor?  Metod: Åtta kvinnliga lärare intervjuades för att besvara studiens syfte och frågeställningar vilka alla utfördes digitalt efter respondenternas önskemål. Intervjuerna spelades in efter respondenternas godkännande och transkriberades i direkt anslutning till intervjuerna. Eftersom studien har ett induktivt arbetssätt formulerades den teoretiska referensramen först efter intervjuerna var genomförda. Hermeneutiken, som var det teoretiska begrepp som ansågs mest användbart, grundar sig i att våra förståelser och uppfattningar har färgat resultatet. Vi har försökt hitta samband mellan de kvinnliga lärarnas upplevelser gällande auktoritet och legitimitet gentemot elever, vårdnadshavare, kollegor och ledning.  Resultat: Resultatet i studien visar att de kvinnliga lärarna har svårt att uppnå auktoritet och att hålla kvar auktoriteten i relation till elever. Auktoritet är något som verkar förstärkas ju längre tid en lärare är yrkesverksam, vilket även är i linje med tidigare forskning. De kvinnliga lärarna i vår studie ser en skillnad i vilka som får auktoritet, de menar att det är fördelaktigt att vara en vit svensk man. Vi har även sett att de kvinnliga lärarna i vår studie inte upplever en problematik gällande auktoritet och legitimitet gentemot vårdnadshavare. Däremot framgår det att några av lärarna upplever en viss begränsning i upplevd auktoritet gentemot både elever, kollegor och ledning.  Slutsats: Vi tolkar resultatet som att vissa av kvinnorna i vår studie upplever det svårt att hålla deras ämnen legitima. Slutligen verkar auktoritet ges i förhållande till personliga karaktärsdrag där framförallt kön, etnicitet och fysiska attribut är direkt avgörande för att uppleva auktoritet och legitimitet.