Medborgarfostran är en del av skolans uppdrag, men uppfattning om vad som är efter-strävansvärt inom denna fostran är normativt präglat och kan därmed skilja sig åt mellan lärare. Syftet med denna studie är att ta reda på om det finns dimensioner och kompetenser som är ton-givande i samhällskunskapslärares tal om sin egen undervisning kopplat till medborgar-bildning. Till vår hjälp har vi använt oss av kvalitativa intervjuer i försök att utröna detta. Resultatet påvisar att medborgarbildning ofta handlar om förmedling av sakkunskaper och abstrakta tankeredskap medan andra aspekter som personliggörande och deltagande i demokratiska processer inte ges tillräckligt med utrymme i undervisningen. En tänkbar konsekvens av sådana upplägg kan leda till att elever har kunskap om och kan diskutera samhällsfrågor, men saknar förmågan att åstadkomma förändring på egen hand. Vi ser ett behov av fördjupat samtal om vad medborgarbildning kan och bör vara. Diskussioner om medborgar-bildning som vilar på beprövad erfarenhet och tidigare forskning är något som vi anser behövs inom lärarkollegiet och på lärarutbildningar. Detta för att medborgarbildning inte ska reduceras till förvärv av sakkunskaper och teorier.

In this dissertation, an educational perspective called the moral dimension of teaching is developed. The work includes a theoretically informed discussion from a pragmatist point of view in which the concept of pedagogical rhythm is introduced. The concept captures the need for teachers to regularly shift their intentions and occasionally act in contradictory ways as a consequence of the moral which emerges from interaction in pedagogical situations. Using this perspective, criteria are developed for the characteristics of discussions of the work of teachers, which are desirable in order for students in pre-service teacher education to have opportunities to develop their teachership. Secondly, the educational perspective as it is conceptualised serves as a theoretical framework for a study of discussions taking place in net-based seminars among students in teacher education. The study consists of 14 recorded seminars in which discussions of the work of teachers are analysed in terms of content and direction for reflection. The result of the analysis is a construction of four different focal points for processes of making judgements: existential, performative, critical and professional. Mainly the performative, and to some extent the critical, focal points appear to be supported by the net-based environment, although potential for the professional focal point is found when available tools in net-based settings are used in deliberate ways. Finally, based on these four focal points, possible future predispositions among student teachers are deliberated. Student teachers’ future opportunities to develop a moral and epistemological authority are discussed, as well as teachers’ general opportunities to exercise professional responsibility. The conclusion emphasises that a perspective such as the one developed in the dissertation is important, as it creates an understanding for the need to educate student teachers to exercise a form of responsibility that goes beyond being accountable to society.