Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en ökad förståelse för de utmaningar som ställs på våra grundskoleelever i en föränderlig och digitaliserad värld. Vi vill studera vilken roll det kritiska tänkandet spelar i ett samhälle där informationsflödet är stort och där gemene person får lov att vara delaktig i informationsskapandet. Med ett fokus på samhällskunskapens källkritiksundervisning vill vi undersöka utbildningens roll i att utveckla och att rusta våra unga samhällsmedborgare för en digitaliserad framtid och samtid. De frågeställningar som vi utgått ifrån i vårt arbete är “Vad säger forskningen om samhällskunskapens källkritiksundervisning i grundskolans digitaliserade klassrum?” och ”Vilken funktion anser forskarna att det kritiska tänkandet har i ett digitalt samhälle?”. Vår metod består av en genomförd analys av aktuell forskning kring området. Genom att söka i olika databaser såsom Libsearch och ERIC har vi funnit nio vetenskapliga artiklar (granskade genom peer-review), en licentiatavhandling, två doktorsavhandlingar samt olika policytexter som utgör grunden för vår analys och vårt resultat. Kunskapsöversikten ger en bred bild av de kompetenser som behövs för en digitaliserad framtid och samtid, med tyngdpunkt på det kritiska tänkandet. Slutsatser vi kunnat göra utifrån den aktuella forskningen är att synen på läsning behöver förändras och att multimodala texter därmed bör få en större plats i undervisningen, samt att elever behöver stöd i att granska dessa texter.

The Swedish school has a dual mission. To promote students´ desire for lifelong learning and to foster students as good citizens. In this mission, democratic competence and civic competence are discussed. This study aims to explore what these competencies are and how they are expressed in Swedish social studies textbooks. The relationship between the curriculum and the textbooks is also of interest, and it is part of the research questions of this study to determine whether an equity problem arises when the curriculum states one thing while the textbooks provide different conditions for achieving its content. The method used is qualitative text analysis, where classifications will help sort out knowledge about society and knowledge of democratic forms. The results of the study show that vocational program textbooks fail to contribute to the same level of democratic competence as in college preparatory programs, which poses a problem as knowledge is not valued equally in these different programs.

Medborgarfostran är en del av skolans uppdrag, men uppfattning om vad som är efter-strävansvärt inom denna fostran är normativt präglat och kan därmed skilja sig åt mellan lärare. Syftet med denna studie är att ta reda på om det finns dimensioner och kompetenser som är ton-givande i samhällskunskapslärares tal om sin egen undervisning kopplat till medborgar-bildning. Till vår hjälp har vi använt oss av kvalitativa intervjuer i försök att utröna detta. Resultatet påvisar att medborgarbildning ofta handlar om förmedling av sakkunskaper och abstrakta tankeredskap medan andra aspekter som personliggörande och deltagande i demokratiska processer inte ges tillräckligt med utrymme i undervisningen. En tänkbar konsekvens av sådana upplägg kan leda till att elever har kunskap om och kan diskutera samhällsfrågor, men saknar förmågan att åstadkomma förändring på egen hand. Vi ser ett behov av fördjupat samtal om vad medborgarbildning kan och bör vara. Diskussioner om medborgar-bildning som vilar på beprövad erfarenhet och tidigare forskning är något som vi anser behövs inom lärarkollegiet och på lärarutbildningar. Detta för att medborgarbildning inte ska reduceras till förvärv av sakkunskaper och teorier.

Uppsatsen avser att undersöka hur läroböcker förbereder ungdomar för de samhällsutmaningar som finns. Med samhällsutmaningar menas den ökade mängd information och informationsflöde som finns i samhället. Det ska undersökas genom att studera hur läroböcker i samhällskunskap på gymnasienivå framställer kritiskt tänkande. Den forskning som finns sedan tidigare är begränsad och den som finns visar att det finns skillnader i läroböckerna, men inte hur skillnaderna tar sig uttryck i praktiken. Denna uppsats ska därför undersöka kritiskt tänkande i läroböcker med utgångspunkt i att fylla den kunskapsluckan. För att göra det har tre forskningsfrågor formulerats och som ska besvaras. För att besvara de formulerade forskningsfrågorna har en kvalitativ innehållsanalys valts som metod. Den analysen kommer att genomföras på fyra läroböcker, utvalda enligt ett målstyrt urval. Analysen av böckerna kommer att ske genom att först koda materialet till små koder. Därefter kommer koderna att sättas samman till olika teman som besvarar forskningsfrågorna. Resultatet av analysen visar att läroböckerna framställer kritisk tänkande som dolt lärande. Det innebär att läroböckerna inte framställer kritiskt tänkande explicit, utan att det sker som en konsekvens av andra delar i läroböckerna. Ett annat resultat är att de typer av uppgifter som läroböckerna erbjuder eleverna är kunskaper i kritiskt tänkande. Det vill säga att eleverna får träna på att jämföra, granska och utvärdera, även om det inte är uttalat kritiskt tänkande. Kunskaper om kritiskt tänkande är en andra typ av innehåll som framkommer eftersom eleverna lär sig om behovet av att källkritiskt granska och varför det behövs i dagens samhälle. En tredje typ av innehåll är praktiska uppgifter. Eleverna ges möjlighet att kontinuerligt öva på detta i med praktiska inslag. Praktiska inslag som förekommer är debatter, uppgifter och diskussioner som alla innehåller inslag som utvecklar kritiskt tänkande. Det sista resultat som framkom i analysen var angående skillnaderna mellan studieförberedande och yrkesförberedande program angående kritiskt tänkande var att studieförberedande är mer fördjupande i uppgifterna. Läroböckerna efterfrågar mer analytiska frågor och diskussioner, medan böckerna för yrkesförberedande elever var grundläggande och efterfrågade mer vad och vem, istället för analytiska frågor. / The study aims to investigate how textbooks prepare young people for the societal challenges that exist. Here, societal challenges are meant by increased amount of information and information flow that exists in society. It should be investigated by studying how textbooks in civics, directed at pupils in upper secondary school, present critical thinking. The research that already exists is limited and the existing one shows that there are differences in the textbooks, but not how the differences are expressed in practice. This essay will therefore examine critical thinking in textbooks based on filling that knowledge gap. To do this, three research questions have been formulated and answered. To answer the formulated research questions, a qualitative content analysis has been chosen as the method. That analysis will be made on four textbooks, selected according to a goal-oriented sample. The analysis of the books will be done by first coding the material into small codes. The codes will then be put together into different themes that answer the research questions. The results of the analysis show that the textbooks present critical thinking as hidden learning. This means that the textbooks do not present critical thinking explicitly, but that it takes place as a consequence of other parts of the textbooks. Another result is that the content that the textbooks offer students is knowledge in critical thinking. That is, students are given opportunities to practice comparing, reviewing and evaluating, even if it is not explicitly critical thinking. Knowledge of critical thinking is a second type of content that emerges as students learn about the need to critically review sources and why it is needed in today's society. A third type of content is practical tasks, the pupils are given the opportunity to continuously practice this in practical tasks. Practical elements that occur are debates, tasks and discussions, all of which contain elements that develop critical thinking. The last result that emerged in the analysis was about the differences between study preparation and vocational preparation programs regarding critical thinking. The analysis showed that study preparation is more in- depth in the tasks. The textbooks call for more analytical questions and discussions, while the books for vocational students were more basic requesting questions asking for what and who instead of analytical questions.