No description available.

No description available.

This thesis aims to introduce new methods within the field of experience design, an emergent interdisciplinary design discipline, using these methods as tools for debate and for the communication of new design concepts. An important part of the methods come from trendspotting practice and future studies methodology. The backbone of the final project is a “meta-method” which incorporates common methods surveyed so far: the “for/from” method. The first part of the “for/from” method is about designing prototypes and creating fictional narratives to project current trends into the future, the second part is perhaps less structured, but more ambitious, carrying fictional futures to the daily lives, to test and evaluate the scenarios created. Staging experiments and experiences around these proposed methodologies and testing the concepts through workshops forms the core of the proposed design practice. Since the domain of futures thinking is not populated by designers, it is of special importance to me as how designers might find a place in such interdisciplinary teams and how the organizational levels of these so-called complex experiential structures could allow designers to participate. I argue that experience designers not only design customer experiences to please and aestheticize products but they have the power to change people’s (rather than customers’) opinions, using the same tools the field of marketing and exhibition design offers them.

It is being said that politicians are carriers of thoughts and ideas of what is identified as a problem and its solution. These thoughts and ideas can spread and influence the citizens who in turn act accordingly to these ideas. Politicians can by this function steer the society by spreading their thoughts and ideas. Therefore it is of interest to study political ideas to be able to outline what the future might bring since citizens act upon these ideas. This study’s aim is to examine what ideas politicians have regarding the future of Swedish agriculture which is said to be on the edge of a transition. For the last forty years, Swedish agriculture has been affected by an increasing import and urbanization which has led to a decrease in farms. The sector is also threatened by a number of problems such as climate change, increased global competition and a growing global population. It is therefore of interest to study the ideas politicians have about the Swedish future agriculture since these ideas are incorporated into society and acted upon. What ideas do the politicians have about the future of Swedish agriculture and what challenges and solutions do they recognize? By interviewing politicians I will, with the help of discourse analysis, unravel what thoughts and ideas they have. The analysis shows that the majority of the interviewed politicians have a negative future outlook for Swedish agriculture. They all recognize economic aspects to be the main problem such as an increased import and global competition. Also many of the politicians agree that the consumers have a lack of knowledge about food production which prevents them from understanding what it really costs. The study shows that the politicians have similar ideas of what the problem is but they have different ideas of how to manage these problems. The right wing politicians mainly argue for market based solutions. They want to consumers to decide and therefore supply them with information so that they can make the “right” decision when buying food. The left wing politicians argue for more governmental means of control such as governmental economic support and increased taxes for fossil fuels and pesticides. The socialist party, the green party and the left wing part think the market forces are too weak to handle issues such as food security by itself. Most of the politicians have solutions that can be connected with Warren Belascos technological solutions, which means technological fixes that can give humans the chance to continue with the same consumption. However, the leftwing party, the green party, advocates for more anthropological solutions, in other words changes in human consumption. To summarize the results, the politicians mainly have a negative outlook with a focus on economic challenges. However, the politicians also have different solutions which can shine a positive light on the future for Swedish agriculture highlighting quality, increasing demand for local produced products and improved demand for governmental purchasing. Many of the politicians also want to create a common agricultural strategy where to agree about food security issues. / Politiker anses kunna styra samhället genom sina tankar och idéer. Det vill säga att politikers idéer om vad som anses vara problem och lösningar kan spridas till medborgarna som agerar därefter. Studier utav politikers idéer är av stor vikt, framförallt gällande för att kunna studera ett förändringsförlopp. Det svenska jordbruket anses stå inför stora förändringar och enorma utmaningar såsom klimatförändringar och ökad import. Denna studies syfte är att undersöka vilka idéer politikerna har om det framtida svenska jordbruket då detta kan ge en inblick i åt vilket håll utvecklingen kommer gå. Studien visar att de intervjuade politikerna, som sitter i miljö- och jordbruksutskottet i riksdagen, har en relativt dyster syn på framtidens svenska jordbruk. Många tror att importen kommer öka och att det storskaliga jordbruket kommer fortsätta växa. Dock är det en del politiker som menar att utvecklingen kommer att gå åt två riktningar, en mot billig mat som leder till storskaligt jordbruk och en utveckling mot att fler blir villiga att betala för mervärden vilket kommer leda till mer småskalig produktion. Studien visar att politikerna har liknande idéer om vad som är problem men olika idéer om vad som kan vara lösningen. Det överhängande problemet enligt politikerna är försämrad ekonomin och dålig lönsamheten såsom ökad import. Andra problemområden som nämns men av olika politiker är att konsumenterna har bristande kunskap om livsmedelsproduktion, att djurskyddslagarna inom EU inte efterlevs och att offentlig upphandling måste börja inkludera andra krav. Politikerna föreslår olika lösningar och aktörer som ska lösa detta och dessa kan kopplas samman med politikernas ideologiska grund. Sammanfattningsvis föreslår regeringspolitikerna att marknaden ska styra och vill inte att staten ska involveras och oppositionspolitikerna anser att staten bör ansvara för utvecklingen. Främst är det moderaten och folkpartisten som förespråkar marknadslösningar medan centerpartisten och kristdemokraten föreslår lite fler statliga lösningar såsom statligt stöd till bioenergi. Oppositionspolitikerna föreslår fler statliga lösningar, såsom offentlig upphandling och ekonomiskt stöd då konsumtionsmakten inte anses vara tillräckligt stark. Sverigedemokraten är ambivalent och förespråkar både statlig styrning såsom importförbud och marknadsstyrning såsom minskad skatt. Dessutom har politikerna skilda idéer om vilken typ av lösningar som ska användas. De flesta föreslår teknologiska lösningar, det vill säga stötta innovation och teknik som kan möjliggöra att vår konsumtion inte behöver ändras. Miljöpartisten och vänsterpartisten är de politiker som anser att människors konsumtion bör ändras då den är ohållbar. Även om politikerna föreslår olika lösningar har de även några liknande idéer om hur framtidens svenska jordbruk kan kunna utvecklas. Många nämner att Sverige har naturgivna förutsättningar som skapar mervärden. De flesta politiker tror även att efterfrågan på lokalproducerat och hälsosam mat kommer att öka vilket gynnar svensk produktion och att produktion av bioenergi bör öka. Flertalet av politikerna förespråkar en förbättrad offentlig upphandling och att djurskyddslagstiftningen inom EU bör harmoniseras. Majoriteten av politikerna kritiserar hur markanden inte helt kan lösa livsmedelssäkerheten eller miljönyttor. De flesta föreslår därför att en gemensam livsmedelsstrategi bör införas där politikerna kan komma överens om självförsörjningsgrad. Sammanfattningsvis har de intervjuade politikerna relativt dyster tro på framtidens svenska jordbruk då lönsamheten är för låg. Dock skymtar också mer positiva idéer såsom att politikerna tror att efterfrågan på lokal producerat kommer öka något som ska stöttas av staten, bland annat genom offentlig upphandling. Politikerna uttrycker en frustration över att inte konsumenterna vet något om livsmedelsproduktion och därmed inte kan uppskatta bondens arbete. Politikerna vill att maten ska få en ökad identitet och ge bonden en hjältestatus. Detta kan sprida en mer positiv bild av framtidens svenska jordbruk som kan innebära att fler vågar satsa på detta.

The aim of this study has been to create a future scenario of what archiving might look like in the future. The main theory used in the study comes from future studies, but also a theory about the social impact of technology on work were used. The questions that were analysed were about the tasks of the archivist, the appearance of the archival institution, collaboration with other LAM institutions, knowledge requirements for the archivist and the amount of archivist positions. The method used in the study was scenario writing, which derives from future studies. The source material consisted among other things of regulations and laws related to archiving together with some archival manuals. The tasks of the future archivist will probably consist of the same tasks as those of present archivists who work with digital archiving, even though archivists probably forever also will have to work a little with paper records. The future archival institution will probably retain its paper records and keep its digital records on digital storage media. The digital records will probably be accessed on the Internet. The cooperation between archives, libraries and museums will probably be more developed in the future, even though they won't grow together totally. Archival education in the future will probably consist of two year master's programs. There are not much suggesting that the amount of archival jobs would decline in the future. This is a two years master's thesis in archival science. / Arkiv, bibliotek och museer i det framtida samhället

No description available.

This study concerns the energy future of the county of Stockholm up until 2050 and describes how the energy consumption can be compared to today with the use of scenario methodology. Within energy future studies the backcasting approach is well known and has been put to use in this study. Due to the characteristics of backcasting the study is self-fulfilling, i.e. the future energy scenarios presented in this study satisfy the targets set up in this study. In the light of what may be the largest challenge of our time – the climate change - the aim of this study is to describe how the energy consumption in a fossil fuel free Stockholm county in the year of 2050 may be. The need to reduce the carbon emission to the atmosphere is extensive and of immediate urgency. One part of reducing carbon emission is to relinquish the fossil energy use which is attained either by reducing the energy consumption or switching to renewable energy use or a combination of both of these measures. The scenarios also describe the energy use per capita as well as carbon emissions per capita (due to energy use) besides being fossil fuel free. The energy use and carbon emission per capita is related to what is known as fair share of environmental space which may indicate if the per capita levels deduced in this study is consistent with a sustainable society. Several measures and their potential (to decrease the energy use or shifting into renewable energy fuels) are presented. The scope of measures reaches for example from energy efficiency to new infrastructure but also to reducing measures that reduce the need for example travels. The measures presented in the study are a reality today or will be in the near future, so the study takes on a non-technology optimistic approach. Several of the measures are combined into two different energy-futures for the year 2050 and their energy use is comparedto a business-as-usual-scenario. The business-as-usual-scenario describes the level of energy use in the County of Stockholm if no active measures are taken to reduce the energy use. The scenarios are presented with two different possible alternatives for the economic and population growth, i.e. alternative BAS (eng; base) and HÖG (eng; high). The study with its (only) two different future scenarios is not exhausting thepossible fossil fuel free futures of Stockholm County. Neither the measures nor the energy-futures have been evaluated from an economic or any other perspective. This means the study leave out whether the measures or the energy futures are feasible from an economic perspective or even desirable. The study also leaves out other perspectives like other environmental effects, health issues,equality, aesthetic etc. The aim of presenting different energy-futures of a fossil fuel free Stockholm county is to encourage, simulate stakeholders, policymakers and community citizens to further take an active interest and to start making the changes needed that leads to a fossil fuel free community. The energy-futures but also a few of the measures shows that the future energy use in Stockholm county in the year 2050 may decrease substantially compared 2003. As a result of this the need for renewable energy fuels (for replacing theuse of fossil energy fuels) is reduced. If Stockholm county may take an 10 % part of the bio energy that the whole of Sweden can produce in the future the fossil fuel free energy-futures presented in this study is secured. The energy-futures also shows that the energy use per capita may reach a sustainable level and also that the carbon emission per capita reaches a level far below the suggested level expressed by the Swedish government of 4,5 ton CO2 per capita. One step in the backcasting approach has been left out in this study, i.e. the path to the presented energy-futures. The reason for this is that it needs further analysis of the energy-futures from several other perspectives. As well as analysis over decision making processes, planning processes and different stakeholders involved. However the presented energy-futures may in some cases indicate what type of measures and decisions that needs to be taken and what kind of investments that are needed. Finally, the future is still yet unknown and the energy-futures presented in this study are in the long-time perspective which further increases the uncertainty ofthe scenarios because of uncertainty in collected data, calculations and assumptions made. On the other hand the aim of the study is not to present the most probable energy future but energy futures that fulfil the target of a fossil fuel free Stockholm county in the year 2050.

As many of the issues associated with large commercial social media platforms can be attributed to their business models, it is important to explore platforms with alternative business models. Therefore, this study explores how young adults, aged 18-30, envision a Swedish publicly funded social media platform in terms of its purpose and functionality, the difference compared to commercial platforms, and how young adults view its potential implementation in Sweden in 2023. Two workshops were conducted with seven and six participants respectively. The workshops were structured around a counterfactual scenario; an alternative historical narrative designed to help participants reason about publicly funded social media. The collected data, consisting of recordings of the workshops, were analyzed using thematic analysis. Our findings show that participants viewed the potential implementation of publicly funded social media in Sweden positively. They envisioned it primarily serving the purposes of fostering community and facilitating communication. Participants thought of publicly funded social media as a tool rather than entertainment, with features such as chats, forums, groups, and event management. They believed that recommendation algorithms would be less prevalent on a publicly funded platform compared to commercial platforms, resulting in less social media addiction. Furthermore, concerns were raised regarding state surveillance, anonymity, and moderation on publicly funded social media. Based on our results, we encourage further research on publicly funded social media and propose that Swedish authorities and/or public service companies explore its possibilities. Additionally, we recommend the application of participatory futures and counterfactual scenarios in further studies on social media, to involve more stakeholders in shaping the future digital landscape. / Då många av problemen med stora kommersiella sociala medieplattformar kan kopplas till deras affärsmodeller, är det intressant att undersöka plattformar med alternativa affärsmodeller. Därför utforskas i denna studie vad unga vuxna, 18–30 år, föreställer sig att en svensk offentligt finansierad social medieplattform skulle kunna ha för syfte och funktion för individen, vilka skillnader den skulle ha gentemot kommersiella plattformar samt hur unga vuxna ställer sig till dess implementering i Sverige idag, 2023. Två workshopar genomfördes, med sju respektive sex deltagare. Workshoparna tog avstamp i ett kontrafaktiskt scenario; en alternativ historieskrivning med syfte att hjälpa deltagarna resonera kring offentligt finansierade sociala medier. Insamlade data, som bestod av inspelningar av workshoparna, analyserades med hjälp av tematisk analys. Våra resultat visar att deltagarna ställde sig positiva till implementeringen av offentligt finansierade sociala medier i Sverige. De föreställde sig att offentligt finansierade sociala medier främst skulle ha syftena att främja gemenskap och underlätta kommunikation. Dessutom såg deltagarna offentligt finansierade sociala medier som ett verktyg snarare än underhållning, med funktioner som chatt, forum, grupper, och evenemangshantering. Vidare trodde de att rekommendationsalgoritmer skulle förekomma i lägre grad på offentligt finansierade sociala medier än på kommersiella plattformar, och att detta skulle medföra ett minskat sociala medieberoende. Slutligen fanns det en oro för statlig övervakning och flera frågor lyftes gällande anonymitet och moderering på offentligt finansierade sociala medier. Med grund i våra resultat, uppmanar vi till vidare forskning om offentligt finansierade sociala medier och föreslår att svenska myndigheter och/eller public servicebolag utforskar dess möjligheter. Vi rekommenderar även att participatory futures och kontrafaktiska scenarier tillämpas i framtida studier om sociala medier, som ett sätt att inkludera fler i skapandet av framtidens digitala rum

Abstract: Utsagor gällande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier är den så kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frågeställningar genom att analysera prognoser utifrån ett kommunalt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vilken sammansättning, ställning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av människor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det är primärt den deskriptiva metoden som tillämpas i uppsatsen. Denna kompletteras dock stundtals av komparativa analyser. Resultaten visar att kommunala demografiska prognoser är i princip mindre komplexa versioner av SCB:s nationella prognos. Då hela 247 av 290 kommuner i Sverige tillämpar prognoser som underlag för sin framtida planering, betraktas dess ställning som tämligen god. Kommunala prognosers syfte är att vara ett realistiskt underlag vid beslutsfattandet över distributionen av kommunens resurser. Enligt insamlat material förutspås de redan befolkningsmässigt stora kommuner och deras agglomerationer att fortsätta växa. Detta indikerar en vidare urholkning av glesbygden, där främst yngre flyttar mot större städer för studier och arbete och lämnar bakom sig medelålders och äldre. Den sociala faktorn blir vid en viss ålder överordnad rent ekonomiska vinster, vilket förklarar varför äldre och medelålders väljer att stanna kvar i sina hemorter i högre utsträckning än yngre människor. Den största dragningskraften vad gäller större kommuner är deras befolkningsmässiga storlek och diversifierade dynamiska arbetsmarknader, medan mindre kommuners dragningskraft baseras primärt på jämförelsevis låga boendekostnader. Kommunala prognoser tillförlitlighet determineras utifrån jämförelser mellan tillgängliga kommunala prognoser och deras regionala och nationella motsvarigheter. Även om den förutspådda befolkningsutvecklingen är något högre bland tillgängliga kommunala prognoser än vad som tolkas från nationellt och regionalt håll, så kan kommunala prognoser ändå anses generellt tillförlitliga då dess utfall befinner sig inom rimlighetens gränser.

<p>Abstract: Utsagor gällande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier är den så kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frågeställningar genom att analysera prognoser utifrån ett kommunalt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vilken sammansättning, ställning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av människor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det är primärt den deskriptiva metoden som tillämpas i uppsatsen. Denna kompletteras dock stundtals av komparativa analyser.</p><p>Resultaten visar att kommunala demografiska prognoser är i princip mindre komplexa versioner av SCB:s nationella prognos. Då hela 247 av 290 kommuner i Sverige tillämpar prognoser som underlag för sin framtida planering, betraktas dess ställning som tämligen god. Kommunala prognosers syfte är att vara ett realistiskt underlag vid beslutsfattandet över distributionen av kommunens resurser. Enligt insamlat material förutspås de redan befolkningsmässigt stora kommuner och deras agglomerationer att fortsätta växa. Detta indikerar en vidare urholkning av glesbygden, där främst yngre flyttar mot större städer för studier och arbete och lämnar bakom sig medelålders och äldre. Den sociala faktorn blir vid en viss ålder överordnad rent ekonomiska vinster, vilket förklarar varför äldre och medelålders väljer att stanna kvar i sina hemorter i högre utsträckning än yngre människor. Den största dragningskraften vad gäller större kommuner är deras befolkningsmässiga storlek och diversifierade dynamiska arbetsmarknader, medan mindre kommuners dragningskraft baseras primärt på jämförelsevis låga boendekostnader. Kommunala prognoser tillförlitlighet determineras utifrån jämförelser mellan tillgängliga kommunala prognoser och deras regionala och nationella motsvarigheter. Även om den förutspådda befolkningsutvecklingen är något högre bland tillgängliga kommunala prognoser än vad som tolkas från nationellt och regionalt håll, så kan kommunala prognoser ändå anses generellt tillförlitliga då dess utfall befinner sig inom rimlighetens gränser.</p>