It is being said that politicians are carriers of thoughts and ideas of what is identified as a problem and its solution. These thoughts and ideas can spread and influence the citizens who in turn act accordingly to these ideas. Politicians can by this function steer the society by spreading their thoughts and ideas. Therefore it is of interest to study political ideas to be able to outline what the future might bring since citizens act upon these ideas. This study’s aim is to examine what ideas politicians have regarding the future of Swedish agriculture which is said to be on the edge of a transition. For the last forty years, Swedish agriculture has been affected by an increasing import and urbanization which has led to a decrease in farms. The sector is also threatened by a number of problems such as climate change, increased global competition and a growing global population. It is therefore of interest to study the ideas politicians have about the Swedish future agriculture since these ideas are incorporated into society and acted upon. What ideas do the politicians have about the future of Swedish agriculture and what challenges and solutions do they recognize? By interviewing politicians I will, with the help of discourse analysis, unravel what thoughts and ideas they have. The analysis shows that the majority of the interviewed politicians have a negative future outlook for Swedish agriculture. They all recognize economic aspects to be the main problem such as an increased import and global competition. Also many of the politicians agree that the consumers have a lack of knowledge about food production which prevents them from understanding what it really costs. The study shows that the politicians have similar ideas of what the problem is but they have different ideas of how to manage these problems. The right wing politicians mainly argue for market based solutions. They want to consumers to decide and therefore supply them with information so that they can make the “right” decision when buying food. The left wing politicians argue for more governmental means of control such as governmental economic support and increased taxes for fossil fuels and pesticides. The socialist party, the green party and the left wing part think the market forces are too weak to handle issues such as food security by itself. Most of the politicians have solutions that can be connected with Warren Belascos technological solutions, which means technological fixes that can give humans the chance to continue with the same consumption. However, the leftwing party, the green party, advocates for more anthropological solutions, in other words changes in human consumption. To summarize the results, the politicians mainly have a negative outlook with a focus on economic challenges. However, the politicians also have different solutions which can shine a positive light on the future for Swedish agriculture highlighting quality, increasing demand for local produced products and improved demand for governmental purchasing. Many of the politicians also want to create a common agricultural strategy where to agree about food security issues. / Politiker anses kunna styra samhället genom sina tankar och idéer. Det vill säga att politikers idéer om vad som anses vara problem och lösningar kan spridas till medborgarna som agerar därefter. Studier utav politikers idéer är av stor vikt, framförallt gällande för att kunna studera ett förändringsförlopp. Det svenska jordbruket anses stå inför stora förändringar och enorma utmaningar såsom klimatförändringar och ökad import. Denna studies syfte är att undersöka vilka idéer politikerna har om det framtida svenska jordbruket då detta kan ge en inblick i åt vilket håll utvecklingen kommer gå. Studien visar att de intervjuade politikerna, som sitter i miljö- och jordbruksutskottet i riksdagen, har en relativt dyster syn på framtidens svenska jordbruk. Många tror att importen kommer öka och att det storskaliga jordbruket kommer fortsätta växa. Dock är det en del politiker som menar att utvecklingen kommer att gå åt två riktningar, en mot billig mat som leder till storskaligt jordbruk och en utveckling mot att fler blir villiga att betala för mervärden vilket kommer leda till mer småskalig produktion. Studien visar att politikerna har liknande idéer om vad som är problem men olika idéer om vad som kan vara lösningen. Det överhängande problemet enligt politikerna är försämrad ekonomin och dålig lönsamheten såsom ökad import. Andra problemområden som nämns men av olika politiker är att konsumenterna har bristande kunskap om livsmedelsproduktion, att djurskyddslagarna inom EU inte efterlevs och att offentlig upphandling måste börja inkludera andra krav. Politikerna föreslår olika lösningar och aktörer som ska lösa detta och dessa kan kopplas samman med politikernas ideologiska grund. Sammanfattningsvis föreslår regeringspolitikerna att marknaden ska styra och vill inte att staten ska involveras och oppositionspolitikerna anser att staten bör ansvara för utvecklingen. Främst är det moderaten och folkpartisten som förespråkar marknadslösningar medan centerpartisten och kristdemokraten föreslår lite fler statliga lösningar såsom statligt stöd till bioenergi. Oppositionspolitikerna föreslår fler statliga lösningar, såsom offentlig upphandling och ekonomiskt stöd då konsumtionsmakten inte anses vara tillräckligt stark. Sverigedemokraten är ambivalent och förespråkar både statlig styrning såsom importförbud och marknadsstyrning såsom minskad skatt. Dessutom har politikerna skilda idéer om vilken typ av lösningar som ska användas. De flesta föreslår teknologiska lösningar, det vill säga stötta innovation och teknik som kan möjliggöra att vår konsumtion inte behöver ändras. Miljöpartisten och vänsterpartisten är de politiker som anser att människors konsumtion bör ändras då den är ohållbar. Även om politikerna föreslår olika lösningar har de även några liknande idéer om hur framtidens svenska jordbruk kan kunna utvecklas. Många nämner att Sverige har naturgivna förutsättningar som skapar mervärden. De flesta politiker tror även att efterfrågan på lokalproducerat och hälsosam mat kommer att öka vilket gynnar svensk produktion och att produktion av bioenergi bör öka. Flertalet av politikerna förespråkar en förbättrad offentlig upphandling och att djurskyddslagstiftningen inom EU bör harmoniseras. Majoriteten av politikerna kritiserar hur markanden inte helt kan lösa livsmedelssäkerheten eller miljönyttor. De flesta föreslår därför att en gemensam livsmedelsstrategi bör införas där politikerna kan komma överens om självförsörjningsgrad. Sammanfattningsvis har de intervjuade politikerna relativt dyster tro på framtidens svenska jordbruk då lönsamheten är för låg. Dock skymtar också mer positiva idéer såsom att politikerna tror att efterfrågan på lokal producerat kommer öka något som ska stöttas av staten, bland annat genom offentlig upphandling. Politikerna uttrycker en frustration över att inte konsumenterna vet något om livsmedelsproduktion och därmed inte kan uppskatta bondens arbete. Politikerna vill att maten ska få en ökad identitet och ge bonden en hjältestatus. Detta kan sprida en mer positiv bild av framtidens svenska jordbruk som kan innebära att fler vågar satsa på detta.

<p>År 1993 var Fredrik Reinfeldt 28 år, ordförande för Moderata Ungdomsförbundet och</p><p>riksdagsledamot sedan det föregående valet 1991. Detta år gav Reinfeldt också ut sin bok Det sovande folket vari han jämför välfärdsstaten med ”pest smittkoppor och Aids” (Reinfeldt, 1993:12). År 2005 finner vi istället en 40-årig Fredrik Reinfeldt som sedan två år tillbaka innehar partiledarpositionen för Moderaterna och vad som är intressantare är att han förklarar</p><p>sig att vara välfärdsstatens främsta försvarare då han deklarerar att ”en skattefinansierad välfärd har stora fördelar” (Reinfeldt, 2005).</p><p>Med anledning av ovanstående är det intressant att diskutera huruvida Reinfeldts politiska idéer har förändrats eller om de fortfarande är bestående. </p><p>Resultatet visar att Reinfeldt fortfarande präglas av framförallt nyliberala och konservativa ståndpunkter samtidigt som</p><p>socialliberala influenser har tenderat att öka.</p>

År 1993 var Fredrik Reinfeldt 28 år, ordförande för Moderata Ungdomsförbundet och riksdagsledamot sedan det föregående valet 1991. Detta år gav Reinfeldt också ut sin bok Det sovande folket vari han jämför välfärdsstaten med ”pest smittkoppor och Aids” (Reinfeldt, 1993:12). År 2005 finner vi istället en 40-årig Fredrik Reinfeldt som sedan två år tillbaka innehar partiledarpositionen för Moderaterna och vad som är intressantare är att han förklarar sig att vara välfärdsstatens främsta försvarare då han deklarerar att ”en skattefinansierad välfärd har stora fördelar” (Reinfeldt, 2005). Med anledning av ovanstående är det intressant att diskutera huruvida Reinfeldts politiska idéer har förändrats eller om de fortfarande är bestående. Resultatet visar att Reinfeldt fortfarande präglas av framförallt nyliberala och konservativa ståndpunkter samtidigt som socialliberala influenser har tenderat att öka.

In this thesis, we have analyzed the Swedish debate about whether to impose a national canon, and make it compulsory in school curricula. Cecilia Wikström, a Liberal MP in Sweden, made the suggestion in July 2006, and the focus of our analysis is the subsequent debate during July and August 2006. Our materials are polemical articles from three Swedish newspapers, which we have examined to find the main ideas and arguments behind the various standpoints. Three issues have been our main focus; first, we have analyzed which concepts of culture the various debaters have used, where we have seen a difference between an anthropological and an aesthetical concept, but, surprisingly, found that there isn’t a very strong correlation between an aesthetical concept of culture and being pro-canon, or between an anthropological concept of culture and being anti-canon. Secondly, we have analyzed how the different arguments in the debate related the political ideas, in this case “Nationalism”, ”A will to broaden the current canon”, and “Reach out to disadvantaged children” with literature. According to nationalism we could, in some cases, even identify right populist tendencies. The third issue that we have analyzed is how the various arguments relate to three different cultural rationales made up by Danish cultural sociologist Dorte Skot-Hansen. These three rationales are humanistic rationale, focusing on giving all people in a society access to “good” culture, a sociological rationale focused on giving different social groups the ability to express their own culture, and an instrumental rationale where a main focus of cultural policy is becoming visible, and generating profit or things not directly related to culture itself. We found, not surprisingly, that the sociological rationale was dominated by actors against canon, and that pro-canon actors belonged to the humanistic rationale. / Uppsatsnivå: D

Tal och texter kan innehålla så mycket; både uppenbara budskap och det som finns mellan raderna. Jag tror att vi kan lära oss mycket genom att ta del av andra människors ord och begrepp. Genom de begrepp vi använder uttrycker vi våra värderingar – det vi ser som bra och dåligt, viktigt och oviktigt. Människor i Västvärlden har genom historien generellt representerat ett idéarv som kan sägas vara specifikt för just Västvärlden. Ett sätt att tänka, se och tolka världen, som skiljer sig från människor i Öst. Annorlunda i Östs ögon. Och i Västs ögon är det Öst som är annorlunda. Där har man i generationer istället formulerat och omfamnat andra sätt att tänka, se och tolka världen. Ingen av dessa diskurser har förstås något självklart tolkningsföreträde och ingen kan ensam göra anspråk på sanningen. Men en tydlig konflikt existerar mellan de olika världsbilderna. Och den blir synlig bland annat i valen av ord och begrepp. Ord som frihet, framsteg, lydnad och rättvisa kan skapa olika associationer hos människor i Öst och Väst. Bakom orden och begreppen döljer sig de värderingar som är förhärskande i respektive diskurs. Jag har tittat närmare på några sådana värderingar för att se om de kan ge svar på frågor om orsakerna till konflikterna mellan Öst och Väst. Jag har härlett dessa värderingar bakåt i tiden för att komma åt de idéarv som två av diskurserna bygger på. Det är två diskurser med djupa rötter i historien – till synes oförenliga. Båda säger sig ha det rätta perspektivet och ofta även lösningar på världens problem. Men de tycks tala förbi varandra och se på varandra genom ett slags filter av fördomar, förutfattade meningar och oförsonlighet. När jag zoomat in några av dessa diskursers företrädare har jag sett att de båda diskurserna går att förstå och förklara genom att tillämpa teorier från idéhistorien. Jag har med hjälp av teorier om orientalism och occidentalism velat sätta fokus på politiska hållningar som kan uppfattas som ”extrema” och till synes liberala uppfattningar. Men vad är egentligen vad? Kan Usama Bin Laden hylla kärleken? Kan Tony Blair kräva lydnad? Det är angeläget att söka förståelse för de historiska sammanhang som ofta förblir outtalade eller ensidiga men som har betydelse för vår samtid. Jag är intresserad av hur Väst och Öst talar till och förhåller sig till varandra, med varandra och mot varandra. Med denna uppsats hoppas jag kunna bidra till lite större klarhet och insikt i den språkförbistring som orsakar konflikter i världen.