This dissertation explores the composition, construction and framing of Al-Qa'ida leadership communiqués – understood as the statements, messages, interviews, written work and other output from the movement's predominant leaders: Usama bin Ladin and Ayman al-Zawahiri. The thesis argues existing research into this corpus is insufficiently rigorous, systematic and comprehensive in scope, thus failing to elucidate nuances and dynamics in the narrative of the Al-Qa'ida leadership since the movement's inception. The current study presents results from the coding of 240 communiqués produced by the two leaders from 1991 to August 2011. The analysis was informed by the literature on Collective Action Frames, which understands this material as the communicative effort of movement leaders towards identified audiences and constituents. This approach divides each message according to diagnostic, prognostic and motivational appeals contained within the narrative and assesses the impact of this collective according to its narrative fidelity (as regards the wider socio-cultural milieu), empirical credibility (in terms of consistency and continuity) and experiential commensurability (in light of experiences and realities of designated constituents). The dissemination of communiqués highlighting the values, aspirations, frustrations and grievances of Al-Qa'ida is a central objective of its leadership. This material provides the metrics to understand the way in which the movement has evolved since its formation. The leaders themselves recognise the importance of communicating with diverse audiences in this way. The longitudinal analysis of the leadership communiqués, however, found that bin Ladin and Zawahiri failed to present coherent justifications for the solutions presented or how they should be focused. Moreover, it found that the leadership failed to reflect the interests of the vast majority of Muslims, particularly in the West, and gradually denounced those it claims to represent – the Muslim ummah. This dissertation thus illustrates how Al-Qa'ida has failed as a revolutionary vanguard based on evidence garnered from a systematic and long-term analysis of the leadership's communiqués.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka på vilket sätt attacker utförda av al-Qaida kanhänföras till begreppet asymmetri och på vilket sätt man kan tolka den amerikanska administrationensrespons på dessa som uttryck för ett linjärt tänkande. Vidare vill jag undersöka vilka svårigheter somkan uppstå i relationen mellan en linjär omvärldsuppfattning och asymmetriska metoder. För attuppfylla syftet med uppsatsen kommer tre av al-Qaidas attacker att studeras. Dessa är: attacken mot deamerikanska ambassaderna i Afrika, 1998, attacken mot USS Cole, 2000 och attacken 11 september,2001. Rapporterna från den amerikanska administrationen efter respektive attack kommer att utgöragrunden i mitt empiriska material. Teorianknytningen grundar sig i Linda Beckermans teori om thenon-linear dynamics of war samt Steven Metz och Douglas Johnsons definitioner på asymmetri. En avuppsatsens slutsatser avseende USA och dess krig mot al-Qaida är att USA bör utveckla sinanpassningsförmåga, och för att göra detta måste deras omvärldsuppfattning och förståelsehorisontvidgas. Detta skulle sammantaget medföra en större beredskap för oväntade händelseutvecklingar samtmedföra en ökad möjlighet att ta rätta beslut, både på lång och kort sikt. / The aim of this essay has been to investigate in what way attacks made by alqaidaare assignable to what is called asymmetric warfare, and in what way youcan interpret the American administration´s response and actions to thoseattacks as a result of linear thinking. Furthermore I want to analyse whatdifficulties that may appear in the relationship between linear thinking andasymmetric methods. To support and fulfil this aim I shall investigate threeattacks committed by al-Qaida, these are: the bombing of the Americanembassies in Africa in 1998, the attack on USS Cole in 2000 and the attacks on11 September 2001, and the subsequent reports made from institutions in theAmerican administration. To interpret and fulfil the purpose of the essay I useLinda Beckerman´s theory about the non linear dynamics of war, and StevenMetz´s and Douglas Johnson´s definition and theory of asymmetric forms anddimensions. One conclusion is that the United States must improve their abilityto identify the world around them and consequently improve their adaptability.In order to do this they have to broaden their horizon of comprehension andthus be better prepared for unexpected developments of events which wouldimprove the possibility of taking the right action in both short and long termperspectives. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

"In the eye of the beholder- A didactic study of Swedish teachers and textbooks in history’s reasoning about nine eleven and its aftermath" by Emmy Johansson and Emma Svanström aims to show which picture both teachers and textbooks on elementary school and upper secondary school want to mediate on the subject. The study also strives to compare the teachers view with the textbooks. To achieve these goals the study uses materials from eight interviews and fifteen textbooks. The methods are a combination of interviews and textual analysis inspired by the scientist Elizabeth D. Herman. Comparison was also included in order to be able to compare teachers and textbooks. Content analysis and sentence centralization was used in order to analyze the materials. Finally the study used a combination of theoretical concepts which included history didactics, historically consciousness and facts about the production of textbooks. The results show that although there is a great variation in how teachers as well as textbooks reason about the subject there are also many similar thoughts and presentations. This is the case for as well teachers as textbooks and the comparison between them. The study also reveal that although teachers are skeptical about the textbooks they are both needed to form a good education. But such a combination would still leave some effects unmentioned to the students.

Tal och texter kan innehålla så mycket; både uppenbara budskap och det som finns mellan raderna. Jag tror att vi kan lära oss mycket genom att ta del av andra människors ord och begrepp. Genom de begrepp vi använder uttrycker vi våra värderingar – det vi ser som bra och dåligt, viktigt och oviktigt. Människor i Västvärlden har genom historien generellt representerat ett idéarv som kan sägas vara specifikt för just Västvärlden. Ett sätt att tänka, se och tolka världen, som skiljer sig från människor i Öst. Annorlunda i Östs ögon. Och i Västs ögon är det Öst som är annorlunda. Där har man i generationer istället formulerat och omfamnat andra sätt att tänka, se och tolka världen. Ingen av dessa diskurser har förstås något självklart tolkningsföreträde och ingen kan ensam göra anspråk på sanningen. Men en tydlig konflikt existerar mellan de olika världsbilderna. Och den blir synlig bland annat i valen av ord och begrepp. Ord som frihet, framsteg, lydnad och rättvisa kan skapa olika associationer hos människor i Öst och Väst. Bakom orden och begreppen döljer sig de värderingar som är förhärskande i respektive diskurs. Jag har tittat närmare på några sådana värderingar för att se om de kan ge svar på frågor om orsakerna till konflikterna mellan Öst och Väst. Jag har härlett dessa värderingar bakåt i tiden för att komma åt de idéarv som två av diskurserna bygger på. Det är två diskurser med djupa rötter i historien – till synes oförenliga. Båda säger sig ha det rätta perspektivet och ofta även lösningar på världens problem. Men de tycks tala förbi varandra och se på varandra genom ett slags filter av fördomar, förutfattade meningar och oförsonlighet. När jag zoomat in några av dessa diskursers företrädare har jag sett att de båda diskurserna går att förstå och förklara genom att tillämpa teorier från idéhistorien. Jag har med hjälp av teorier om orientalism och occidentalism velat sätta fokus på politiska hållningar som kan uppfattas som ”extrema” och till synes liberala uppfattningar. Men vad är egentligen vad? Kan Usama Bin Laden hylla kärleken? Kan Tony Blair kräva lydnad? Det är angeläget att söka förståelse för de historiska sammanhang som ofta förblir outtalade eller ensidiga men som har betydelse för vår samtid. Jag är intresserad av hur Väst och Öst talar till och förhåller sig till varandra, med varandra och mot varandra. Med denna uppsats hoppas jag kunna bidra till lite större klarhet och insikt i den språkförbistring som orsakar konflikter i världen.