The aim of this thesis is to examine how the central pillars of Salafi-Jihadism are discussed in ISIS’s own magazines and how the pillars are related to Juergensmeyer’s concepts of cosmic war, satanization, and theater of terror. The material in this thesis has been sourced from the magazines Dabiq and Rumiyah, which were published by ISIS in the period 2014-2017. The magazines are initially aimed at an English-speaking audience, and it is intended for ISIS’ followers, but also for their enemies. A thematic analysis approach with a deductive orientation was employed and preconceived themes from what Shiraz Maher describes as the five pillars of Salafi-Jihadism, tawḥīd, jihad, takfīr, al-walā’ wa-l-barā’, and ḥākimiyya were used. The analysis shows that the magazines place a strong emphasize on the Salafi-jihadist pillars, and ISIS can therefore be placed within the Salafi-Jihadi tradition.

This study aims to contribute to the scholarly literature on terrorism and negotiations by contributing to the debate on the relationship between ideology and organizational factors in explaining armed groups behavior. It is argued organizational factors influence the lethality of terrorist groups, more than ideology does. This study extends this debate to the realm of negotiations and the specific Salafi-Jihadism ideology. Over the past 20 years, a handful of Salafi-Jihadist groups have expressed readiness to negotiate. Yet, this puzzling outcome has been under investigated so far. However, the role of ideology has been appointed as influencing groups behavior in general, as well as organizational factors. This argument is tested in a structured focused comparison of four Salafi-Jihadist groups, with two positive cases. The analysis shows evidence for the influence of ideology and its implementation, between less radical and more radical groups, on the expression of readiness to negotiate across Salafi-Jihadist groups. It also highlights the need to consider ideology and organizational factors together.

The diploma thesis is focused on the issue of radicalization of young people, who join terrorist organizations inspired by the ideology of Salafi Jihadism. Terrorist groups are one of the greatest global threats of the 21st century, and the recruitment of new fighters is their basic factor of success and growth. Therefore, the aim of the thesis is to compare the methods and techniques of recruitment used by Salafi Jihadist groups and to identify successful strategies of terrorist groups, leading to the radicalization of certain populations. The work deals with two concrete terrorist groups - the "Islamic State" and Al-Qaeda, because these groups operate globally, have sympathizers around the world, and attract different people to join them. The basis of the research is an application of different radicalization models that have been developed up to now on the observed methods and strategies of terrorist recruiters. The result of this research is a revealing of the most used methods of recruitment, the reasons of successful recruitment cases and a summarizing of the qualities of potential recruits and the factors facilitating radicalization of these persons.

Tal och texter kan innehålla så mycket; både uppenbara budskap och det som finns mellan raderna. Jag tror att vi kan lära oss mycket genom att ta del av andra människors ord och begrepp. Genom de begrepp vi använder uttrycker vi våra värderingar – det vi ser som bra och dåligt, viktigt och oviktigt. Människor i Västvärlden har genom historien generellt representerat ett idéarv som kan sägas vara specifikt för just Västvärlden. Ett sätt att tänka, se och tolka världen, som skiljer sig från människor i Öst. Annorlunda i Östs ögon. Och i Västs ögon är det Öst som är annorlunda. Där har man i generationer istället formulerat och omfamnat andra sätt att tänka, se och tolka världen. Ingen av dessa diskurser har förstås något självklart tolkningsföreträde och ingen kan ensam göra anspråk på sanningen. Men en tydlig konflikt existerar mellan de olika världsbilderna. Och den blir synlig bland annat i valen av ord och begrepp. Ord som frihet, framsteg, lydnad och rättvisa kan skapa olika associationer hos människor i Öst och Väst. Bakom orden och begreppen döljer sig de värderingar som är förhärskande i respektive diskurs. Jag har tittat närmare på några sådana värderingar för att se om de kan ge svar på frågor om orsakerna till konflikterna mellan Öst och Väst. Jag har härlett dessa värderingar bakåt i tiden för att komma åt de idéarv som två av diskurserna bygger på. Det är två diskurser med djupa rötter i historien – till synes oförenliga. Båda säger sig ha det rätta perspektivet och ofta även lösningar på världens problem. Men de tycks tala förbi varandra och se på varandra genom ett slags filter av fördomar, förutfattade meningar och oförsonlighet. När jag zoomat in några av dessa diskursers företrädare har jag sett att de båda diskurserna går att förstå och förklara genom att tillämpa teorier från idéhistorien. Jag har med hjälp av teorier om orientalism och occidentalism velat sätta fokus på politiska hållningar som kan uppfattas som ”extrema” och till synes liberala uppfattningar. Men vad är egentligen vad? Kan Usama Bin Laden hylla kärleken? Kan Tony Blair kräva lydnad? Det är angeläget att söka förståelse för de historiska sammanhang som ofta förblir outtalade eller ensidiga men som har betydelse för vår samtid. Jag är intresserad av hur Väst och Öst talar till och förhåller sig till varandra, med varandra och mot varandra. Med denna uppsats hoppas jag kunna bidra till lite större klarhet och insikt i den språkförbistring som orsakar konflikter i världen.