In this thesis, we have analyzed the Swedish debate about whether to impose a national canon, and make it compulsory in school curricula. Cecilia Wikström, a Liberal MP in Sweden, made the suggestion in July 2006, and the focus of our analysis is the subsequent debate during July and August 2006. Our materials are polemical articles from three Swedish newspapers, which we have examined to find the main ideas and arguments behind the various standpoints. Three issues have been our main focus; first, we have analyzed which concepts of culture the various debaters have used, where we have seen a difference between an anthropological and an aesthetical concept, but, surprisingly, found that there isn’t a very strong correlation between an aesthetical concept of culture and being pro-canon, or between an anthropological concept of culture and being anti-canon. Secondly, we have analyzed how the different arguments in the debate related the political ideas, in this case “Nationalism”, ”A will to broaden the current canon”, and “Reach out to disadvantaged children” with literature. According to nationalism we could, in some cases, even identify right populist tendencies. The third issue that we have analyzed is how the various arguments relate to three different cultural rationales made up by Danish cultural sociologist Dorte Skot-Hansen. These three rationales are humanistic rationale, focusing on giving all people in a society access to “good” culture, a sociological rationale focused on giving different social groups the ability to express their own culture, and an instrumental rationale where a main focus of cultural policy is becoming visible, and generating profit or things not directly related to culture itself. We found, not surprisingly, that the sociological rationale was dominated by actors against canon, and that pro-canon actors belonged to the humanistic rationale. / Uppsatsnivå: D

Den här studiens syfte är att pröva det som antas vara det svenska litterära kulturarvets eventuella gestaltningar av gemensamma nationella värden. Detta görs med utgångspunkt och bakgrund i den politiska debatten kring förslaget om införandet av en nationell litterär kanon i skolan. I studien närläses tre romaner med stark koppling till det som ofta anses vara svenska litterära klassiker och som inte sällan är kandidater till en svensk litterär kanon. Vid närläsningen undersöks gestaltningar av två explicita värden ur skolans värdegrund: alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män. Den litteraturteoretiska utgångspunkten för närläsningen är ett intersektionellt perspektiv där både feministisk, postkolonial och marxistisk litteraturteori tillämpas. Den teori som antas i studien bygger även på Harold Blooms, Magnus Perssons och Martha C. Nussbaums teorier om kanon och läsning. Resultatet av litteraturanalysen visar att de värden som blir synliga vid närläsning av alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män i romanerna strider mot de värden som förmedlas i skolans värdegrund. Resultatet visar följaktligen att det är svårt att hävda att en nationell litterär kanon skulle förmedla några svenska grundvärden. Detta resultat utgör utgångspunkten för det resonemang som förs vidare i studien om förslaget om införandet av en nationell litterär kanon i skolan. Den diskussion som förs utifrån resultatet lyfter bland annat problematiken kring bristen på mångfald i kulturarvet, vikten av kritisk läsning, myten om den goda boken och betydelsen av fria litterära urval i undervisning.