Denna studie syftar till att se vilka skillnader som går att urskilja mellan tre olika svenska översättningar av Arthur Conan Doyles A study in scarlet. Vidare syftar studien också till att se hur dessa skillnader förhåller sig till den så kallade nyöversättningshypotesen, som menar att varje ny översättning blir allt mer lik källtexten, samt de olika översättningsideal som varit norm under respektive tillkomsttid. Genom dels en kvantitativ analys och dels kvalitativ närläsning studeras språkliga, kulturella och övriga faktorer. Studien visar att nyöversättningshypotesen främst går att verifiera gällande språkliga faktorer och att samtliga översättningar till stor del speglar sina respektive samtiders översättningsideal. Det gör att lärare i de flesta fall kan välja översättningar efter hur bra deras respektive samtidsideal passar läsningens didaktiska syfte. Studien visar också på olika aspekter i A study in scarlet som i översättning försvårar läsarens förståelse av texten, vilket också är nyttigt för lärare att vara medvetna om i val av utgåva.

Den här masteruppsatsen består av fyra delar: en nyöversättning från engelska till svenska av ett utdrag ur Charlotte Brontës roman Shirley (1849), en översättningskommentar som går igenom ett antal problemområden, en språklig undersökning samt ett avsnitt om nyöversättning. Den språkliga undersökningen utgörs av en jämförelse mellan användningen av pronominella adverb i uppsatsens översättning av Shirley och i den äldre svenska översättningen från 1854. Studien fokuserar på adverb med förleden där- och var-. Nyöversättningsavsnittet består av en sammanställning av forskningsläget, erfarenheter från nyöversättningen av Shirley samt intervjuer med översättarna Kerstin Gustafsson och Gun-Britt Sundström. I avsnittet redogörs för förlagens, översättarnas och mottagarnas perspektiv på nyöversättning. Dessutom behandlas hur begreppen ”foreignization” och ”domestication” kan appliceras på nyöversättningar samt hur källtexten och dess nya och gamla översättningar påverkar varandra. / This master thesis consists of four parts: a retranslation from English to Swedish of an extract from Charlotte Brontë’s novel Shirley (1849), a theoretical comment on the translation dealing with some of the translation problems, a linguistic study, and a section on retranslation. The linguistic study compares the use of pronominal adverbs in the retranslation of Shirley and the old translation from 1854. The study focuses on adverbs with the prefixes där- and var-. The section on retranslation consists of a compilation of current research, observations from the process of retranslating Shirley, and interviews with two translators, Kerstin Gustafsson and Gun-Britt Sundström. The section describes the publishers’, the translators’ and the recipients’ perspectives on retranslation. In addition, it is discussed how the two concepts “foreignization” and “domestication” can be applied to retranslations, and how the source text and its old and new translations influence each other.