De lärare som undervisar i persiska som modersmål och deras elever kommer ursprungligen frånolika områden i den persisktalande världen. Detta leder till en spridd användning av lärobokstitlar imodersmålsundervisning i persiska. Syftet med denna uppsats är att kritiskt undersöka läroböckersom används i modersmålsundervisning i persiska i Sverige samt identifiera tänkbara följder somhärstammar från politiska motsättningar och instabilitet i de persisktalande områdena. Uppsatsenbygger på diskurs som ett teoretiskt ramverk och grundar sig på Foucaults teori om diskursanalys.Metoden är kvalitativ och en läromedelsanalys har använts. Materialet som ska analyseras utifrånden diskursanalytiska metoden består av läroböcker som undervisas till elever som kommit frånpersisktalande områden i Afghanistan och Iran. En genomgång av de läromedlen som används imodersmålsundervisning i persiska i Sverige visar att de har en förankring i politik, etnicitet,religion och den nationella diskursen vilket leder till att negativt påverka modersmålsundervisning ipersiska i Sverige. Resultatet utifrån skolans värdegrund visar att befintliga läromedel imodersmålsundervisning i persiska är politisk färgade. Det syns tydligt hur språket som verktyg ochinstrument används av utbildningsväsendet för att skapa kategorier, social verklighet och attkonstruera en nationalistisk normativ som ideal diskurs.

Syftet med denna studie har varit att undersöka betydelsen av modersmålsundervisningen i inlärning av andra språk hos eleverna. I studien har vi lyft fram praktiska svårigheter och hinder som försvårar modersmålsundervisningen i förhållande till uppnåendet av en bra och god inlärning av andra språk. I studien har vi utgått från följande frågeställningar; Vad har modersmålsundervisningen för betydelse i förhållande till inlärning av andraspråk hos eleverna? Hur påverkar praktiska svårigheter och hinder som försvårar modersmålsundervisningen inlärningen av andra språk? För att kunna svara på frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nio deltagare: tre modersmålslärare, tre ämneslärare och tre elever från olika kommunala skolor. Resultatet visar att alla ämneslärare som arbetar med flerspråkiga elever samt de som fokuserar på elevens modersmål är överens om att modersmålet är betydelsefullt i inlärningen av andra språk. Utifrån intervjuerna framkommer det att ett starkt modersmål underlättar inlärningen av andra språk. Denna studie lyfter fram att det förekommer praktiska svårigheter och hinder som försvårar modersmålsundervisningen. Ämneslärarna och eleverna i vår studie tycker att en god modersmålsundervisning underlättar inlärningen av andra språk hos eleverna. Tidsbrist, saknaden av läromedel och lektionstid är praktiska svårigheter och hinder som negativt påverkar modersmålsundervisningen. Dessa svårigheter försvårar inlärningen av andra språk hos eleverna.

Syftet med vår studie är att undersöka modersmålslärares strategier för att välja läromedel samt motiven som ligger till grund för dessa val på deras modersmålsundervisning i somaliska och arabiska.Studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv och ramverk som betonar att elever lär sig i samspel med andra människor, med hjälp av fysiska och intellektuella språkliga redskap liksom läromedel.Denna studie använde en kvalitativ forskningsmetod för att genomföra tio intervjuer med tio modersmålslärare från tre olika kommuner. Nio av intervjuerna genomfördes på plats, medan den tionde genomfördes via Zoom.Studiens empiriska resultat presenteras utifrån lärarnas upplevelser om läromedelsval, och analyseras utifrån olika teoretiska perspektiv.Resultatet har visat att elevernas språknivå och inlärningsbehov vara av yttersta betydelse när de modersmålslärarna väljer läromedel. Resultatet har också visat att läraren strävar efter att hitta läromedel som ofta stämmer överens med Skolverkets läroplan, även om att det är omöjligt att hitta läromedel som täcker hela delar i centrala innehållet i ämnet modersmål.Resultat har även visat att tillgänglighet och ekonomi är två avgörande faktorer som styr skolors inköp av läromedel. / The purpose of our study is to investigate mother tongue teachers' strategies for selecting teaching materials and the motivations underlying these choices in their mother tongue instruction in Somali and Arabic. The study is based on a sociocultural perspective and a framework that emphasizes that students learn in interaction with others, using physical and intellectual linguistic tools as well as teaching materials. This study employed a qualitative research method, conducting ten interviews with mother tongue teachers from three different municipalities. Nine of the interviews were conducted in person, while the tenth was carried out via Zoom. The empirical results of the study are presented based on the teachers' experiences with the selection of teaching materials and analyzed from various theoretical perspectives. The results have shown that students' language proficiency and learning needs are of utmost importance when mother tongue teachers choose teaching materials. The results have also indicated that teachers strive to find teaching materials that align with the Swedish National Agency for Education's curriculum, even though it is impossible to find materials that cover all aspects of the central content in the subject of mother tongue. Furthermore, the results have shown that accessibility and economics are two crucial factors influencing schools' procurement of teaching materials.