De lärare som undervisar i persiska som modersmål och deras elever kommer ursprungligen frånolika områden i den persisktalande världen. Detta leder till en spridd användning av lärobokstitlar imodersmålsundervisning i persiska. Syftet med denna uppsats är att kritiskt undersöka läroböckersom används i modersmålsundervisning i persiska i Sverige samt identifiera tänkbara följder somhärstammar från politiska motsättningar och instabilitet i de persisktalande områdena. Uppsatsenbygger på diskurs som ett teoretiskt ramverk och grundar sig på Foucaults teori om diskursanalys.Metoden är kvalitativ och en läromedelsanalys har använts. Materialet som ska analyseras utifrånden diskursanalytiska metoden består av läroböcker som undervisas till elever som kommit frånpersisktalande områden i Afghanistan och Iran. En genomgång av de läromedlen som används imodersmålsundervisning i persiska i Sverige visar att de har en förankring i politik, etnicitet,religion och den nationella diskursen vilket leder till att negativt påverka modersmålsundervisning ipersiska i Sverige. Resultatet utifrån skolans värdegrund visar att befintliga läromedel imodersmålsundervisning i persiska är politisk färgade. Det syns tydligt hur språket som verktyg ochinstrument används av utbildningsväsendet för att skapa kategorier, social verklighet och attkonstruera en nationalistisk normativ som ideal diskurs.