Den här uppsatsen undersöker avkodning hos vuxna läsinlärare med somaliska som modersmål. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen har varit forskning om barns läsutveckling beroende på att forskning om vuxnas läsinlärning fortfarande är begränsad. Uppsatsens hypotes är att vuxna med somaliska som modersmål som lär sig läsa svenska följer liknande stegring i svårighetsnivåer när det gäller avkodning som barn som lär sig läsa svenska. Avkodning har undersökts med hjälp av ett avkodningstest innehållande sex ordgrupper med tio ord i varje grupp. Orden är grupperade utifrån deras stavelsestruktur. Avkodningsförmågan har testats hos nio informanter med somaliska som modersmål, samtliga deltagare i läs- och skrivinlärningen.  Resultatet visar att det finns skillnad i avkodning av ord med konsonantförbindelser jäm­fört med avkodning av ord utan konsonantförbindelser. Antal rätt avkodade ord sjunker på­tagligt hos alla informanter i ordgrupper med konsonantförbindelser. Däremot har inte stavel­sestrukturer i ord utan konsonantförbindelser någon större påverkan på avkodningsfram­gången.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Bornholmsmodellen fungerar i flerspråkiga miljöer och vi har valt att lägga fokus på barn med somaliska som modersmål. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsmetod då vi genomfört intervjuer och observationer. Vi har intervjuat pedagoger verksamma i förskoleklass samt en speciallärare som arbetar vidare med Bornholmsmodellen i år 1, för att ta del av deras tankar och erfarenheter av ämnet. Våra observationer genomförde vi i två förskoleklasser, sammanlagt fyra observationer.         Resultatet av vår undersökning visar på att Bornholmsmodellen fungerar väl i klasser med flerspråkiga barn. Barnens språkliga bakgrund verkar enligt studien inte ha någon betydelse för tillägnandet av språklekarna i Bornholmsmodellen.</p><p> </p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Bornholmsmodellen fungerar i flerspråkiga miljöer och vi har valt att lägga fokus på barn med somaliska som modersmål. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsmetod då vi genomfört intervjuer och observationer. Vi har intervjuat pedagoger verksamma i förskoleklass samt en speciallärare som arbetar vidare med Bornholmsmodellen i år 1, för att ta del av deras tankar och erfarenheter av ämnet. Våra observationer genomförde vi i två förskoleklasser, sammanlagt fyra observationer.         Resultatet av vår undersökning visar på att Bornholmsmodellen fungerar väl i klasser med flerspråkiga barn. Barnens språkliga bakgrund verkar enligt studien inte ha någon betydelse för tillägnandet av språklekarna i Bornholmsmodellen.

<p>Då Sverige har blivit allt mer mångkulturellt ökar även behovet av att förstå andra kulturer och dess förändlighet. I denna uppsats har vi försökt ge några somaliska män boende i Sverige möjlighet att utrycka hur de ser på kvinnlig omskärelse och hur det har påverkat deras liv. Männen har fått ge förslag på hur kvinnlig omskärelse ska kunna avskaffas, samt fått beskriva vilken roll de tror att somaliska män har i upprätthållandet av traditionen. Denna forskning bygger på ett hermeneutisk ansatts med genus, feministisk och social konstruktion som teoretisk referensram. För att få underlag till studien har tio somaliska män boende i en medelstor stad intervjuats. Vi har läste tidigare forskning och har använt sex artiklar som berör ämnet. Resultatet visar vad männen anser om kvinnlig omskärelse och vilka erfarenhet de har av fenomenet. Genom att koppla resultatet till de teoretiska referensramarna belyses problemets komplexitet. Resultatet visar att de män som intervjuades var negativa till kvinnlig omskärelse och ville att traditionen skulle avskaffas.</p><p> </p><p>Nyckelord: Kvinnlig omskärelse, könsstympning, somaliska män.</p>

Då Sverige har blivit allt mer mångkulturellt ökar även behovet av att förstå andra kulturer och dess förändlighet. I denna uppsats har vi försökt ge några somaliska män boende i Sverige möjlighet att utrycka hur de ser på kvinnlig omskärelse och hur det har påverkat deras liv. Männen har fått ge förslag på hur kvinnlig omskärelse ska kunna avskaffas, samt fått beskriva vilken roll de tror att somaliska män har i upprätthållandet av traditionen. Denna forskning bygger på ett hermeneutisk ansatts med genus, feministisk och social konstruktion som teoretisk referensram. För att få underlag till studien har tio somaliska män boende i en medelstor stad intervjuats. Vi har läste tidigare forskning och har använt sex artiklar som berör ämnet. Resultatet visar vad männen anser om kvinnlig omskärelse och vilka erfarenhet de har av fenomenet. Genom att koppla resultatet till de teoretiska referensramarna belyses problemets komplexitet. Resultatet visar att de män som intervjuades var negativa till kvinnlig omskärelse och ville att traditionen skulle avskaffas.   Nyckelord: Kvinnlig omskärelse, könsstympning, somaliska män.

This study is a part of the social science program on Linnaeus University. The purpose of this study is to understand how Somali women in Sweden look upon their cultural identity. We also aim to understand how their cultural identity is affected by living there life with an influence from two different cultures. In this perspective we are focusing on how media in Sweden is presenting Somalia and Somali people. The data in this study has been collected through qualitative interviews with 7 Somali women. These women have been identified through a contact person or by the women that has participated in the interviews. The number of women in this survey has been limited by the possibility to find candidates that fitted with the defined research criteria’s. One essential part in our findings is that the women’s view on their cultural identity tends to be dynamic and depending on the situation. Though there might also be a conflict in the women’s feelings towards their cultural identity and ambivalent emotions might be present. We have also concluded that the women see the media picture as one dimensional and negative. The media reflection might have an impact on the identity for the individuals since the self-identity must relate to the stereotyped reflection.

No description available.

Sammandrag Uppsatsens syfte är att undersöka vilka specifika svårigheter somaliska andraspråksinlärare har i sitt svenska uttal. Studien kommer att beröra såväl segmentella som prosodiska skillnader och föreslå lämpliga metoder för att förbättra deras svenska uttal. Modersmålets inflytande är starkt inom uttalets område, varför prediktioner om somalisktalandes svenska uttal kan göras på förhand. Dessa uttalsskillnader slår också igenom i det undersökta materialet. För att besvara uppsatsens frågeställningar gjordes en brytningsanalys av tre somaliska informanters svenska uttal. Den metod som användes var kvalitativ. Informanterna spelades in och uttalet analyserades med hjälp av språkanalysprogrammet Praat. Det tal som spelades in var huvudsakligen spontant, men även till viss del styrt. De teoriramar som studien utgår från är Selinkers interimspråksteori liksom den kontrastiva hypotesen. Resultatet av studien visar att inlärarna uppvisar typiska uttalssvårigheter för andraspråksinlärare i allmänhet men även för den somaliska språkgruppen i synnerhet. Ett flertal uttalssegment är problematiska för informanterna, däribland rundade vokalljud och klusilljud. De främre vokalerna &lt;ö&gt; och &lt;y&gt; uttalas [ɔ, oː] och [iː, ɪ]. Den centrala vokalen &lt;u&gt; [u, uː]. Konsonanten &lt;p&gt; uttalas [b] och &lt;v&gt; ofta [f]. Andra svårigheter är /ʃ/ [χ] liksom /ŋ/ [ŋg]. Informanterna har även svårigheter med svenskans betoning och prosodi, vilket bland annat yttrar sig i entonigt tal, avvikande kvantiteter samt felaktig betoning. Pedagoger som undervisar somalisktalande elever bör tydligt fokusera på kontrastiva beskrivningar och övningar såväl i helklass som individuellt med rikliga möjligheter till praktisk övning genom bland annat språklaboratorium och interaktiva databaserade övningar. Somalisk modersmålslärare bör vara ett naturligt inslag i uttalsundervisningen av somalisktalande liksom uttalsundervisning som startar direkt då svenskstudierna inleds och fortgår genom hela språkundervisningen.

I den här studien undersöks somaliska ungdomars attityder till modersmålet och andraspråket svenska samt eventuella samband dem emellan. Även faktorer som identitet, språkbehärskning och språkdomäner behandlas. Genom strukturerade intervjuer framkom att informanterna har positiva attityder till det svenska språket. Attityderna till modersmålet varierar mellan informanterna men den generella tendensen verkar vara att man närmar sig det svenska språket samtidigt som modersmålet får mindre relevans i den nya livssituationen. Undersökningen har också visat att det råder samband mellan hur man förhåller sig till de olika språken. De informanter som mer aktivt använder modersmålet visade sig ha en mer mångfasetterad motivation till att lära sig det svenska språket.

Sammandrag Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera somaliska kvinnors upplevelser av och tankar om litteracitet i Somalia och i Sverige samt hur tidigare erfarenheter och framtidsplaner präglar litteracitetsutvecklingen i Sverige. Metoden består av semistrukturerade intervjuer som utförts med fyra sfi-elever. Undersökningsresultatet kan inte generaliseras på en större grupp, men ger en fingervisning om några kvinnors upplevelser. Kvinnornas upplevelser av litteracitet i Somalia visar att litteracitet bör ses som en social konstruktion som varierar beroende på det kulturella sammanhanget. I Sverige verkar kvinnorna snabbt ha tillägnat sig det västerländska perspektivet att varje samhällsmedborgare förväntas vara läs- och skrivkunnig och att skolan är nyckeln till framgång. De är välvilligt inställda till anpassning efter de högt ställda kraven på litteracitet i det nya landet men beroende på tidigare upplevelser och framtidsplaner utvecklar sig deras strävan mot funktionell litteracitet på olika sätt. Informanter som har för avsikt att stanna kvar i Sverige arbetar mera målmedvetet för ökad läs- och skrivkunnighet samt inlärning av svenska medan de som betraktar Sverige som en tillfällig fristad lever mer isolerat och tar inte tillvara möjlighet att utveckla språk och litteracitet.