No description available.

No description available.

<p>Syftet med vår undersökning var att ta reda på några lärares uppfattningar om Bornholmsmodellens styrkor, brister, effekter på läsinlärningen samt barnens upplevelser av Bornholmsmodellen. För att få kännedom om detta genomförde vi intervjuer med lärare från förskolan upp till år 2. I resultatet framkom att lärarna uppfattade Bornholmsmodellen som en god läsförberedande metod som utrustar barnen med det mesta som behövs inför läsinlärningen i skolan. Lärarna uppfattade det som så att barnen oftast upplevde Bornholmsmodellen som rolig och intressant. Bristerna visa sig i att barnen kunde bli uttråkade och trötta av olika anledningar. Arbetet med Bornholmsmodellen ger barnen möjlighet att erövra kunskaper, växa och motiveras till fortsatt inlärning.  </p>

Syftet med vår undersökning var att ta reda på några lärares uppfattningar om Bornholmsmodellens styrkor, brister, effekter på läsinlärningen samt barnens upplevelser av Bornholmsmodellen. För att få kännedom om detta genomförde vi intervjuer med lärare från förskolan upp till år 2. I resultatet framkom att lärarna uppfattade Bornholmsmodellen som en god läsförberedande metod som utrustar barnen med det mesta som behövs inför läsinlärningen i skolan. Lärarna uppfattade det som så att barnen oftast upplevde Bornholmsmodellen som rolig och intressant. Bristerna visa sig i att barnen kunde bli uttråkade och trötta av olika anledningar. Arbetet med Bornholmsmodellen ger barnen möjlighet att erövra kunskaper, växa och motiveras till fortsatt inlärning.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Bornholmsmodellen fungerar i flerspråkiga miljöer och vi har valt att lägga fokus på barn med somaliska som modersmål. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsmetod då vi genomfört intervjuer och observationer. Vi har intervjuat pedagoger verksamma i förskoleklass samt en speciallärare som arbetar vidare med Bornholmsmodellen i år 1, för att ta del av deras tankar och erfarenheter av ämnet. Våra observationer genomförde vi i två förskoleklasser, sammanlagt fyra observationer.         Resultatet av vår undersökning visar på att Bornholmsmodellen fungerar väl i klasser med flerspråkiga barn. Barnens språkliga bakgrund verkar enligt studien inte ha någon betydelse för tillägnandet av språklekarna i Bornholmsmodellen.</p><p> </p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Bornholmsmodellen fungerar i flerspråkiga miljöer och vi har valt att lägga fokus på barn med somaliska som modersmål. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsmetod då vi genomfört intervjuer och observationer. Vi har intervjuat pedagoger verksamma i förskoleklass samt en speciallärare som arbetar vidare med Bornholmsmodellen i år 1, för att ta del av deras tankar och erfarenheter av ämnet. Våra observationer genomförde vi i två förskoleklasser, sammanlagt fyra observationer.         Resultatet av vår undersökning visar på att Bornholmsmodellen fungerar väl i klasser med flerspråkiga barn. Barnens språkliga bakgrund verkar enligt studien inte ha någon betydelse för tillägnandet av språklekarna i Bornholmsmodellen.

Titel: Språklig medvetenhet i förskolan, ett utvecklingsarbete på två förskolorFörfattare: Melanie Fuster Rosgard och Yvonne SundelinDet handlar om ett utvecklingsarbete som genomfördes av författarna under fyra veckor, på två olika förskolor med totalt 42 barn i åldrarna tre till fem år. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att försöka skapa förutsättningar för ett lekfullt och för barnen meningsfullt lärande med inriktning mot språklig medvetenhet och barns skriftspråksutveckling. Vi har också ett kunskapsmål för vår uppsats, som är att bidra till kunskap och skapa förståelse för hur man på ett lekfullt, lustfyllt och för barnen meningsfullt sätt kan arbeta med språklig medvetenhet samt hur man kan skapa en miljö som främjar denna medvetenhet. Våra frågeställningar handlar om hur pedagoger i förskolan kan stimulera barns språkutveckling genom att aktivt arbeta med språklig medvetenhet samt hur pedagoger kan uppmuntra och utveckla förskolebarns språkliga medvetenhet på ett konkret och lekfullt sätt. Utifrån våra problemformuleringar lekte vi, tillsammans med barnen, dagligen med språket på olika sätt. Vi använde både egengjort och färdigt konkret språkmaterial, därmed undersökte och observerade vi om förskolebarnen visade på språklig medvetenhet. Resultatet visar att barnen blev språkligt medvetna och visade ett stort intresse samt tyckte mycket om språklekarna. Vidare har vi kommit fram till de vardagliga situationerna har en stor betydelse för barns lärande.

AbstractTitel: När det är rast så leker vi igen!Författare: Anna Thufvesson och Izabella KolodziejDetta examensarbete handlar om hur lek och lärande gestaltas i en förskoleklass i en mindre kommun i Skåne. Barngruppen består av tjugoen barn. Klassen har två lärare. Syftet med examensarbetet är att undersöka två lärares uppfattningar om lekens betydelse för barnens lärande samt deras tankar om hur lek och lärande kommer till uttryck i den pedagogiska verksamheten. Syftet med undersökningen var även att ta reda på hur barnen själva uppfattar lek och lärande i förskoleklassen. I vår undersökning valde vi att använda oss av kvalitativa metoder, dels samtalsintervjuer med två lärare och sexton barn, dels observationer av styrda aktiviteter och den fria leken. De frågor som vi har utgått från är: På vilket sätt kommer lek och lärande till uttryck i en förskoleklass? Vilka uppfattningar har lärare om lek och lärande i en förskoleklass? Vilken syn har barn på lek och lärande under sin vardag i förskoleklassen? samt Hur använder sig lärare av lek i undervisningen? I detta arbete hänvisar vi till forskning och litteratur som vi har kunnat koppla till lek och lärande samt forskning kring språklekar och barns möte med matematik. Resultatet pekar mot att lärarna i den valda förskoleklassen anser att leken är viktig för barnens lärande och låter leken genomsyra verksamheten. Resultatet från intervjuerna med barnen tyder på att barnen skiljer på att lära sig saker i leken och att lära genom lek. Barnen ser lärandet i leken som något konkret, exempelvis att cykla och att klättra, medan de ser exempelvis läsvägen som en lärandesituation för att lära sig ny kunskap.

Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers syn på och hur de arbetar med rim och ramsor för barns språkutveckling. För detta syfte har följande frågeställningar formulerats:- Vilka metoder använder de intervjuade pedagogerna för att träna barns språk?- Vilka syften med och åsikter om rim och ramsor har de intervjuade pedagogerna?- Hur och när använder de intervjuade pedagogerna rim och ramsor i verksamheten?För att nå syftet med studien genomfördes en kvalitativ intervjustudie på två förskolor där tre pedagoger på respektive förskola intervjuades. Det gjordes även en mindre observation på respektive förskola.Tidigare forskningen ger olika signaler angående rim och ramsors betydelse för barns språkutveckling och ökade språkmedvetenhet men är alla eniga om dess möjlighet till lustfylld aktivitet för barn.Resultatet visade en stor skillnad vad gäller förskolornas användning av rim och ramsor. På den ena förskolan använde sig pedagogerna av rim och ramsor frekvent och säger sig ha gjort så under alla år. Pedagogerna här ser användningen av rim och ramsor som ett naturligt inslag för att träna språket, men även för att bl.a. skapa gemenskap. De ser användningen som något barnen upplever som lustfyllt. På andra förskolan användes rim och ramsor mycket sällan. Det har kommit i bakgrunden av andra metoder.